Föregående avsnitt:
Följande avsnitt: Sjätte budordspredikan, § 2
453
VI. Predikan.
§. 1.
Med minsta kännedom af det Gudomeliga väsendets höghet och fullkomligheter, emot vårt eget intet, måste vi få en full öfvertygelse därom, at Gud ingalunda med lagens gifvande åt menniskorna, hafver åsyftat någon värkelig nytta för sig, utom det välbehag han kan äga i vår välgång, utan at han måste därmed egenteligen haft afseende på vår lycksalighet i tid och evighet, i andelig och lekamlig måtto. Alla buden sammanstöta väl här såsom i en medelpunkt, men det är i synnerhet förra taflan,1 i lagen, som föranleder oss til föreningen med Gud, hvaruti vår andeliga sällhet hufvudsakeligen består, då den sednare åter åsyftar förnämligast vår lekamliga välgång och lycksalighet. Därtil bidraga väl ganska många omständigheter, men egenteligen består den i trenne ting, nemligen i säkerhet til lif, ära och egendom: där dessa tre äro454 efter möjeligheten befredade, där är ock välmågan oskiljaktig. Om dessa förmåner försäkra Regenter sina undersåtare, då de bestiga Thronen; och at mista lif, ära och gods, är den beskrifning man hafver på den högst olyckeliga menniskan och medborgaren.
453
VI. Predikan.
§. 1.
Med minsta kännedom af det Gudomeliga väsendets höghet och fullkomligheter, emot vårt eget intet, måste vi få en full öfvertygelse därom, at Gud ingalunda med lagens gifvande åt menniskorna, hafver åsyftat någon värkelig nytta för sig, utom det välbehag han kan äga i vår välgång, utan at han måste därmed egenteligen haft afseende på vår lycksalighet i tid och evighet, i andelig och lekamlig måtto. Alla buden sammanstöta väl här såsom i en medelpunkt, men det är i synnerhet förra taflan,2 i lagen, som föranleder oss til föreningen med Gud, hvaruti vår andeliga sällhet hufvudsakeligen består, då den sednare åter åsyftar förnämligast vår lekamliga välgång och lycksalighet. Därtil bidraga väl ganska många omständigheter, men egenteligen består den i trenne ting, nemligen i säkerhet til lif, ära och egendom: där dessa tre äro454 efter möjeligheten befredade, där är ock välmågan oskiljaktig. Om dessa förmåner försäkra Regenter sina undersåtare, då de bestiga Thronen; och at mista lif, ära och gods, är den beskrifning man hafver på den högst olyckeliga menniskan och medborgaren.
453
Kuudes saarna
§ 1
Jos tiedämme vähääkään jumalallisen olennon korkeudesta ja täydellisyydestä meidän omaan mitättömyyteemme verrattuna, meidän täytyy saada täysi varmuus siitä, että antamalla ihmisille lain Jumala ei tavoitellut mitään varsinaista hyötyä itselleen, sen mielihyvän lisäksi mitä hän voi meidän hyvinvoinnistamme saada. Hänen on täytynyt sillä ensi sijassa tarkoittaa meidän onnellisuuttamme ajassa ja ikuisuudessa, hengellisessä ja ruumiillisessa mielessä. Kaikki käskyt tosin yhtyvät tässä, yhdessä keskipisteessä, mutta aivan erityisesti lain ensimmäinen taulu3 johdattaa meidät yhteyteen Jumalan kanssa, mihin meidän hengellinen autuutemme pääasiallisesti perustuu. Jälkimmäinen taulu taas koskee ensi sijassa ruumiillista hyvinvointiamme ja onnellisuuttamme. Siihen taas vaikuttavat kyllä varsin monetkin asiat, mutta ensi sijassa se muodostuu kolmesta asiasta, nimittäin hengen, kunnian ja omaisuuden turvaamisesta. Kun nämä kolme on454 mahdollisuuksien mukaan rauhoitettu, siihen liittyy erottamattomasti hyvinvointi. Nämä asiat hallitsijat valtaistuimelle astuessaan takaavat alamaisilleen, ja hengen, kunnian tai omaisuuden menettäminen on se, millä kuvataan kaikkein onnettominta ihmistä ja kansalaista.
Unfortunately this content isn't available in English
453
VI. Predikan.
§. 1.
Med minsta kännedom af det Gudomeliga väsendets höghet och fullkomligheter, emot vårt eget intet, måste vi få en full öfvertygelse därom, at Gud ingalunda med lagens gifvande åt menniskorna, hafver åsyftat någon värkelig nytta för sig, utom det välbehag han kan äga i vår välgång, utan at han måste därmed egenteligen haft afseende på vår lycksalighet i tid och evighet, i andelig och lekamlig måtto. Alla buden sammanstöta väl här såsom i en medelpunkt, men det är i synnerhet förra taflan,4 i lagen, som föranleder oss til föreningen med Gud, hvaruti vår andeliga sällhet hufvudsakeligen består, då den sednare åter åsyftar förnämligast vår lekamliga välgång och lycksalighet. Därtil bidraga väl ganska många omständigheter, men egenteligen består den i trenne ting, nemligen i säkerhet til lif, ära och egendom: där dessa tre äro454 efter möjeligheten befredade, där är ock välmågan oskiljaktig. Om dessa förmåner försäkra Regenter sina undersåtare, då de bestiga Thronen; och at mista lif, ära och gods, är den beskrifning man hafver på den högst olyckeliga menniskan och medborgaren.
453
Kuudes saarna
§ 1
Jos tiedämme vähääkään jumalallisen olennon korkeudesta ja täydellisyydestä meidän omaan mitättömyyteemme verrattuna, meidän täytyy saada täysi varmuus siitä, että antamalla ihmisille lain Jumala ei tavoitellut mitään varsinaista hyötyä itselleen, sen mielihyvän lisäksi mitä hän voi meidän hyvinvoinnistamme saada. Hänen on täytynyt sillä ensi sijassa tarkoittaa meidän onnellisuuttamme ajassa ja ikuisuudessa, hengellisessä ja ruumiillisessa mielessä. Kaikki käskyt tosin yhtyvät tässä, yhdessä keskipisteessä, mutta aivan erityisesti lain ensimmäinen taulu5 johdattaa meidät yhteyteen Jumalan kanssa, mihin meidän hengellinen autuutemme pääasiallisesti perustuu. Jälkimmäinen taulu taas koskee ensi sijassa ruumiillista hyvinvointiamme ja onnellisuuttamme. Siihen taas vaikuttavat kyllä varsin monetkin asiat, mutta ensi sijassa se muodostuu kolmesta asiasta, nimittäin hengen, kunnian ja omaisuuden turvaamisesta. Kun nämä kolme on454 mahdollisuuksien mukaan rauhoitettu, siihen liittyy erottamattomasti hyvinvointi. Nämä asiat hallitsijat valtaistuimelle astuessaan takaavat alamaisilleen, ja hengen, kunnian tai omaisuuden menettäminen on se, millä kuvataan kaikkein onnettominta ihmistä ja kansalaista.
Unfortunately this content isn't available in English
Föregående avsnitt:
Följande avsnitt: Sjätte budordspredikan, § 2
Platser:
Personer:
Bibelställen:
Teman: