Om Folckets utflytning och huru det bäst kan förekommas.
§ 1. Om Friheten i gemen, at den behagar menniskian mäst. Ensam äger hon den bäst, men saknar mycket i säkerhet och beqvämlighet, derföre vil hon sedera1 af det förra at få niuta det sednare.
§ 2. I Monarchisk regering dependerar2 friheten af Monarchens behag, som i den mån ökar sitt Rikes styrcka som han mer eller mindre består3 undersåtarena af denna frijhet. Men i en frij Stat der 4 Stånds Fulmächtige utgöra Högste machten beror undersåtares väl derpå ju mera de kunna förvärfva eller behålla af denna sin frijhet. Derföre böra de känna hvad det är som trycker dem och på hvad sätt de bäst kunna få sin frijhet, och emot ut- och invärtes fiender behålla den samma. Derföre bör det vara en låflig skrif- och tryckfrijhet, sådan som Stora Deputationen ved sidsta Riksdag projecterte4.
§ 3. Generela tvång, som trycka alla i gemen. I Rättegångar genom en otrolig mängd af lagar och mindre ansvar för domare. I Egendomar, när välfångna Fastigheter gå utur händerna, när Metaller ei värderas efter skrot och korn5, när betrodda förskrifningar ei inlösas. I Giftermål, när drängar och pigor hvarken kunna eller få gifta sig.
