Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Lappmarkernas upphjälpande

Lappmarkernas upphjälpande

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

Förslag til Lappmarkernes uphjelpande af A. Chydenius1

När wi med ömhet se på rikets folck- och warustyrcka finna wij med grämelse stora trakter aldeles obebodda, och de andra i den bekymmersamma belägenhet at de icke kunna behålla uti sina näringar den folk numer2 en gång som de wärckeligen hafwa ehuru hwardera af dem plågas af brist på arbetare hwilcka nu hopetals rymma fosterlandet, och rikta wåra grannar.3

Ingen ting kunde derföre wara mera hederligt för wår tid och gagnande för wåra efterkommande än uptäncka och widtaga de mått och steg hwarigenom aflägsne och obebodde rikets tracter kunde upfyllas med närande medborgare.

Lappmarcken som ligger innom Sweriges gränss är ett så widsträkt land at dess poplerande4 ei kan anses för någon af mindre betydande saker at täncka uppå. Och ehuru denna del af wår nord allmänt hålles före wara af naturen i många mål5 missbytt,6 böra wi doch aldrig göra oss den tanckan at den samma icke ens kunde blifwa bebodd.

Alla konstiga medel7 som anwändas på ett lands eller näringars befolckande gen[om] præmier, eller några andr[a] den öfriga delen af Staten gr[a]verande8 författningar, har ärfarenheten öfwertygat oss om wara aldeles förgäfwes, och aldrig leda til rätta ändamålet, utan stadna uti några opereusa9 anstalte[r] som rikta få personer men aldrig bära sig sielf i längden.

Naturen måste wed sådant få sielfmant wärcka, och högsta magten ei annat än så långt som ske kan rödja de hinder utur wägen som af författningarna emot sielfwa befolckningen äro tagna.

Trenne ting allenast bör Högsta magten härwed syslosätta sig med. Nemligen

1:o Afsöndra en wiss tract af Rikets obebodda länder för in- eller utländsk man, at där obehindrat få nedsätta och nära sig det bästa han gitte[r.] NB: Alla Privilegier och förmåns rätter af hwad namn de wara må blifwa innom denna gränts aldeles kraftlösa.

2:o Hålla Justitien10 widmag[t] det är skilja dem emellan mitt och ditt, efter lagen p[röf]wa och dömma deras [mo]raliska gierningar,

3:o För ett sådant hägn11 bör Kronan, efter wissa förflutne frihets år12 undfå en wiss betydande skatt.

Hwad nu det första beträffar så, emedan en sådan allmän närings frihet i Swerige ei annars kan anses än för ett nytt försök, som skulle tyckas stöta de tilförene af Medborgare framför hwar annan wunne förmåns rättigheter och Privilegier, är nödigt at utse dertil en sådan ort som föga tilförene finnes wara bebodd af menniskor, eller hwars inbyggare genom sina tilförene medelst Politiens tilhielp13 reglerade näringar föga bijdrager til Statens och Rikets underhåll.

Swenska Kronan, hwars underliggande land til större delen är nästan öde behöfwer ei mödosamt söka efter det tienligaste stället för ett sådant nytt försök.

Dess widsträkta och så godt som aldeles obebodda Lappmarck är ofelbart densamma. Hwarest den emot Norige stötande delen som mäst består af fiällar sandhedar kärr och mossar jemte större och mindre träsk och insiöar föga bebos af andra än några få flyttande lappar, och hwilcken ort efter wåra härtils stadgade Hushålls maximer så mycket mindre kan äga förhoppning om någon widare befolckning, som de under ett mildare luftstrek14 liggande Landskaper i Riket icke kunna qwarhålla sina egna inbyggare eller förekomma allmänna utflyttningar.

Således borde Landamäret15 för en allmän näringsfrihet blifwa på wästra och nårra sidan om Swenska Riksgränsen:16 åt söder Umeå älfs wattudrag ifrån fiäll ryggen til Umeå träsks17 nedra ända, hwarifrån drages en linea18 Norråt, som innefattar Ran- och Grans-fiällbyar19 i Umeå Lappmark, Sör- och Norr Westerbyn20 samt Lochte21 i Piteå-Lapmark, Kalas och Saris vuoma byar,22 samt öfra halfwa delen af Enontekis i Tårneå Lappmark och af Kimi23 Lapmark alt hwad som är belägit norr om fiällryggen,24 hwarest wattu-dragen falla i Wästersiön25 och ishafwet.

Alla som innom denna gräns wilja sätta sig neder antingen in- eller utlänningar af hwad stånd, wilckor, närings sätt eller Privilegier de ock wara måtte, som äro af Luttersk- eller Reformert religion, skola framför alt ting äga enahanda fri- och rättigheter, utom hwad nödige Ämbetsmän uti sielfwa deras Ämbets förrättningar enligt lag tilkommer. Äfwen såsom en och hwar resande så länge han wistas innom denna gränts bör med dess egna inbyggare niuta enahanda frihet.

Men på det nu en tiltagsen åbo26 ei måtte få tilfälle at kräkta under sig27 mera jord än han hinner sköta, och stänga ut, eller twinga sin sachtmodiga granne, äge, då han husligen sig någorstädes ned sätter28 ei rättighet större tract at intaga, än högst ½ qvadrat mil.29 Och wilja flere sätta sig ned på ett ställe äge ändå ei rättighet til widare utrymme.

De få Nybyggen, som på denna ort tilförene kunna wara uptagne niute alla sina hafda förmåner oqwalde,30 doch utan at få tilwälla sig onyttjad skog och mark eller at ute stänga andra från fiskens nytjande, och bibehållas jemwäl NB.31 innom sina förra närings inskränkningar så länge de wilja; Men så snart de gå in uti de andras rättigheter i någor måtto skola de äfwen på lika sätt deltaga i ena handa skyldigheter.

Jemte denna boningsfrihet, som i sig sielf icke annat är än tilstädielse32 til det, som ingen ännu welat göra, eller rättare sagt, som hwar ock en dragit afsky före at emottaga böra alla som innom denna gränts wistas och boo äga en fulkomlig och oinskränkt Närings frihet, och emedan man förut ei kan säga, hwarcken hwad förmåner Naturen i detta obebodda land nedlagt, eller hwad närings sätt af dess inbyggare nu eller i framtiden kunde idkas, är nödigt at dem härutinnan inga lagar eller författningar göras eller de med några upsynings män i sina handteringar på något sätt beswäras, utan dem en lijka oinskränkt rättighet förunnas så wäl at nyttia alla landets dels bekanta dels obekanta förmåner och lägenheter,33 som ock at förädla alla in- och utlänska waror bäst de gitta.

Som Waror aldrig tilwärckas utan en qwik afsättning, och det ännu är obekant hwad slags waror här kunna frambringas är nödigt at de äfwen äga en fulkomlig och oinskränkt frihet at in- och utom riks i Städer och på landet föryttra sitt lands tilwärckningar, och förse sig med hwad de kunna betarfwa.34

Men som ännu föga förhopning gifwes til några så stora tilwärkningar, hwar af någon folckmängd kunde subsistera,35 hälst i ansende til ortens aflägsenhet och förfarenheten witnar at en fri transito-Handel ofta på Kala bärgen föder tusende tals menniskor böra inbyggarena äfwen äga en fulkomlig frihet at transportera alla tre riken36 emellan till in eller utförsel låfliga waror, Men med det uttryckeliga förbehåll, at de innom detta landa märe med hwad waror de och handla aldrig med någon tilsyn och Confiscationer37 beswäras, men wäl utom densamma få efter Rikets Närings och Handels lagar utom hwad här näst förut om Fri afsättning af sina waror är anmärkt anses och dömmas.

Dessa äro nu förnämligast de rättigheter som inbyggarena i lappmarcken borde bestås, och genom hwilcka under Guds milda wälsignelse man kan hoppas dess befolckande til Swenska Kronans styrcka och heder. Här wågas inga præmier, förlager eller omkostnader på en osäker utgång, här beskattas ingen Medborgare at hielpa dess inwånare på benen. Här graveras icke Staten med ny betiening,38 här trugas ingen at flytta dijt.

Mån någon kunna draga i betänkande, at unna dem slika förmåner, då man utan swårighet af medborgares ägodelar upofrat millioner til Fabriqvers och Manufacturers inrättande, som til äfwentyrs i sin frihet och utom dem kunnat hinna längre än nu skedt.

Men som slika närings frie inbyggare i lapmarcken icke destå mindre behöfwa en tredubbel upsigt, om de skola kunna wara rätt lyckeliga fodras af dem äfwen wissa skyldigheter om de annars skola äga bestånd.

Det ena är en öm wård om deras siälar. det andra är at de niuta frid emellan sig. det tredie at de skyddas för utwärtes öfwerwåld.

Til det första fordras at de af Kongl. Maijtet förses med trogna och nitiska lärare, dem Kongl: Maij:stt i början såsom wanligit warit til någon del lönar, tils de ökas til så stort antal at de sielfwe äro i stånd at wederbörligen [löna] Dem, hwilcket efter en i LandsHöfdingarnes och Consistoriernes Fulmägtiges närwaro träffad och af Kongl. Maij:stt stadtfäst öfwerens kommelse bör ske.

Til bibehållande af en inbördes frid och säkerhet böra de i förstone och til dess de finna sig i stånd at föda sina egna domare lyda under sina wanliga lagsagor. som de dem emellan upkommande twistigheter och brottmål afdömma skola; Men så snart de kunna utgöra några samhällen för sig sielf äge då frihet at på det sätt som dem beqwämligast faller wälja sina egna Domare, hwem de hälst hafwa fattat förtroende före, hwilcken likwäl hwart tredie år nödwändigt måste ombytas, och för hwilckens underhåll de äfwen så länge han domare ämbetet bekläder böra draga behörig försorg.


  1. Överskriften senare tillagd av annan hand. Se manuskriptbeskrivningen s. 694–695. LINKKI
  2. den folk numer: det antal personer
  3. rikta wåra grannar: gör våra grannar rika
  4. populerande d.v.s. befolkande
  5. fall
  6. vanlottad, förfördelad
  7. konstiga medel: artificiella eller konstgjorda metoder
  8. betungande
  9. mödosamma
  10. rättvisan, rättsväsendet
  11. beskydd
  12. efter wissa förflutne frihets år: efter en viss tidsperiod under vilken vederbörande beviljats befrielse från skatt eller andra skyldigheter
  13. medelst Politiens tilhielp: här: med hjälp av administrationen
  14. klimat
  15. gränsen, gränslinjen
  16. på wästra och nårra sidan om Swenska Riksgränsen: Sannolikt ett tankefel. Chydenius torde mena att områdets gränser i väster och norr skulle gå vid riksgränsen.
  17. Umeå träsks: Storumans
  18. lat. linje
  19. Ran- och Grans-fiällbyar: Rans och Grans lappbyar
  20. Sör- och Norr Westerbyn: Njarg eller Sörvästerbyn och Mahasvuoma eller Norrvästerbyn
  21. Luokta
  22. Kalas och Saris vuoma byar: Kalasvuoma och Saarivuoma lappbyar
  23. Kemi
  24. Landrygg (fi. Maanselkä) som delar de vattendrag som rinner ut i Östersjön respektive Ishavet.
  25. här: Atlanten
  26. jordägare som själv bebor och brukar sin jordegendom
  27. kräkta under sig: ta i besittning, tillvälla sig
  28. husligen sig [...] ned sätter: bosätter sig
  29. ½ qvadrat mil: motsvarar ca 57 km2
  30. ostört
  31. Markeringen NB. eller nota bene placerad i vänster marginal avskilt från resten av texten. Chydenius hade kanske tänkt införa något här men valde att låta bli eller glömde att göra det.
  32. tillstånd
  33. tillgångar, resurser
  34. behöva, ha behov av
  35. skaffa sig sitt uppehälle
  36. alla tre riken: Sverige, Danmark-Norge och Ryssland
  37. beslagtagningar
  38. ny betiening: nya tjänstemän

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: