Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Finska lantbrukets upp­hjälpande

Finska lantbrukets upp­hjälpande, § 42

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

§ 42.

Uti de flästa Riken i Europa användas til och med uti Krigs tider betydeliga medel på Segelleders och båtfarters öpnande. Sverige hafver ock haft dertil anslagna betydeliga pengar, men huru de blifvit använda känner jag icke. I General Erensverds tid1 giordes redan några försök på ström rensningar i Finland, sedermera torde ock något vara tilgiordt, om icke större delen åtgådt blott til Directörers aflöning, men det ankommer förnämligast derpå, at sådana båtfarter först öpnas på de nödvändigaste ställen, som mäst2 gagna Landet och befordra transporten608 af [waror,] och således hufwudsakeligast på den St[yran]de mag[te]ns kloka anstalter i denna delen. Ge[nom så]dana fr[o]mma anstalter kunde äfwen Strid[s män] i freds ti[d g]agna sin Konung och sin fosterbygd, [och där] arbetets ny[tta st]raxt wisar sig för ögonen, [där kan äfwen] en [All]moge [förm]ås dertil, och jag hoppas at [om fruchterna] blefw[e] snart syn[liga sku]lle ingen undandra[ga sig ar]betet.

Och hwad Hälften brukare beträffar och Sytingars betalar[e] fö[rtie]nar ei därwid eg[en]teligen föra någon Kla[ga]n, då [d]e som ingen jord ägt godwilligt gå ut[i såd]ana beting,3 de witna all[ena]st derom huru långt [me]nniskor kunna gå för at hafwa [nå]got rum på jorden och h[uru] rik afkastningen är der[a]f at föda sina inbyggare [om anspråken] blott sträckas t[il] det aldra nöd[w]än[digaste.]


  1. I General Erensverds tid: Augustin Ehrensvärd, som är mest känd för sina insatser för Finlands försvar, arbetade även ivrigt för strömrensningarna i Finland. Anders Chydenius bror Samuel hade varit Ehrensvärds biträde vid strömrensingsarbetet i Finland 1756.
  2. Den sista sidan i det numera förkomna konceptmanuskriptet till denna skrift inleds med ordet ”mäst” och återges på illustrationsbladet före s. 605 i Schauman 1908. Textetableringen för den sista sidans vidkommande har gjorts utgående från denna bild, vilket förklarar varför ortografin, t.ex. w i stället för v, avviker något från den av Schauman etablerade texten. Schaumans sidbyte har dock bibehållits.
  3. gå ut[i såd]ana beting: gå med på sådana villkor

Originaldokument

Avsnitt

Originalspråk

§ 42.

Uti de flästa Riken i Europa användas til och med uti Krigs tider betydeliga medel på Segelleders och båtfarters öpnande. Sverige hafver ock haft dertil anslagna betydeliga pengar, men huru de blifvit använda känner jag icke. I General Erensverds tid4 giordes redan några försök på ström rensningar i Finland, sedermera torde ock något vara tilgiordt, om icke större delen åtgådt blott til Directörers aflöning, men det ankommer förnämligast derpå, at sådana båtfarter först öpnas på de nödvändigaste ställen, som mäst5 gagna Landet och befordra transporten608 af [waror,] och således hufwudsakeligast på den St[yran]de mag[te]ns kloka anstalter i denna delen. Ge[nom så]dana fr[o]mma anstalter kunde äfwen Strid[s män] i freds ti[d g]agna sin Konung och sin fosterbygd, [och där] arbetets ny[tta st]raxt wisar sig för ögonen, [där kan äfwen] en [All]moge [förm]ås dertil, och jag hoppas at [om fruchterna] blefw[e] snart syn[liga sku]lle ingen undandra[ga sig ar]betet.

Och hwad Hälften brukare beträffar och Sytingars betalar[e] fö[rtie]nar ei därwid eg[en]teligen föra någon Kla[ga]n, då [d]e som ingen jord ägt godwilligt gå ut[i såd]ana beting,6 de witna all[ena]st derom huru långt [me]nniskor kunna gå för at hafwa [nå]got rum på jorden och h[uru] rik afkastningen är der[a]f at föda sina inbyggare [om anspråken] blott sträckas t[il] det aldra nöd[w]än[digaste.]


  1. I General Erensverds tid: Augustin Ehrensvärd, som är mest känd för sina insatser för Finlands försvar, arbetade även ivrigt för strömrensningarna i Finland. Anders Chydenius bror Samuel hade varit Ehrensvärds biträde vid strömrensingsarbetet i Finland 1756.
  2. Den sista sidan i det numera förkomna konceptmanuskriptet till denna skrift inleds med ordet ”mäst” och återges på illustrationsbladet före s. 605 i Schauman 1908. Textetableringen för den sista sidans vidkommande har gjorts utgående från denna bild, vilket förklarar varför ortografin, t.ex. w i stället för v, avviker något från den av Schauman etablerade texten. Schaumans sidbyte har dock bibehållits.
  3. gå ut[i såd]ana beting: gå med på sådana villkor

Finska

§ 42

Useimmissa Euroopan maissa käytetään jopa sotienkin aikana merkittävästi varoja purjehdusväylien ja venereittien avaamiseen. Ruotsissakin tähän tarkoitukseen on osoitettu merkittävän suuria määrärahoja, mutta en tiedä, miten ne on käytetty. Kenraali Ehrensvärdin aikana Suomessa tehtiin jo muutamia yrityksiä koskien perkaamiseksi,7 ja sittemmin lienee tehty jotakin lisää, ellei sitten suurin osa rahoista ole kulunut johtajien palkkoihin. Tärkeintä kuitenkin on ennen kaikkea, että tuollaisia venereittejä avataan ensimmäiseksi välttämättömimpiin paikkoihin, joissa ne eniten hyödyttävät maata ja tavaroiden608 kuljetuksia, ja tämä puolestaan riippuu pääasiassa hallitusvallan tätä koskevista viisaista toimista. Tuollaisissa hurskaissa toimissa voivat sotilaatkin rauhan aikana hyödyttää kuningastaan ja kotiseutuaan, ja missä työn tuottama hyöty on heti silmin nähtävissä, [siellä voidaan myös] rahvas saada töihin mukaan, ja toivon, ettei kukaan kieltäytyisi työstä, [jos tulokset] olisivat pian nähtävissä.

Ja mitä tulee osaviljelijöihin8 ja syytingin maksajiin, asioista ei oikeastaan ole aihetta valittaa, kun täysin maattomat suostuvat vapaaehtoisesti tuollaisiin sopimuksiin. Ne osoittavat vain, miten pitkälle ihmiset voivat mennä saadakseen jonkinlaisen tilan maan päällä ja miten runsaasti maan sato riittää ruokkimaan sen asujat, [jos vaatimukset] rajoittuvat vain kaikkein välttämättömimpään.


  1. Kenraali Ehrensvärdin ... koskien perkaamiseksi: Puolustuksen kehittämisen ohella Augustin Ehrensvärd edisti innokkaasti myös Suomen jokien koskenperkausta. Anders Chydeniuksen veli Samuel oli toiminut Ehrensvärdin apulaisena tässä työssä 1756.
  2. vuokraaja joka suorittaa omistajalle vuokrana puolet tilan vuosituotosta (hälften brukare)

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: