Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Brev till Mennander 12.10.1768

Brev till Mennander 12.10.1768

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

Högwördigste Herr Doctor Biskop och Procancellaire.1

Hög Gunstigste Förman.

Nu kan jag åter icke längre hålla mig från det angenämaste af mina nöjen, at igenom bref upwachta Högwördigste Herr Biskopen.

Den bedröfweliga ödeläggelse af alla näringar, och derpå följande nöd, samt dermed förknippade utflyttningar, Banqverouter2 etc:a som alla förut blifwit wista wara en fölgd af det antagna Finance Systemet börja nu alt mer och mer at wisa sig.

Wij hafwa Gudi låf mäst öfwer alt i Österbotn ecclesias puras,3 som ei äro öfwerswimmade af Herrskaper, och bära wij oss just derföre i det längsta, icke destå mindre gå auctioner och executioner hos oss i swang öfwer alt; 4: stycken af mina 40 åboer i Nederwetil hafwa alleredan gått öfwer ända, och nog äro wist 8, som ännu hwardag wänta på samma öde, alt til Kronans och Rikets förmån, och Statswärckets hielp. Jag kommer ei i hog, om jag sidst berättade4 det en länsman i Wermland haft 500 executions order, som enligt förordningen wid embets förlust bordt innom 2 månader wara exeqverade, hwarföre han warit nödsakad at taga af Häradsrätten bewis derpå, at det wore honom omöjeligit, at exeqvera dem på 2 års tid. Från Stockholm berättas, at ingen wäxel säljes på Börsen, och Coursen börjar at stiga. det är wist, sölfrets och andra wahrors pris har begynt mot hösten at märckeligen höja sig. Gud nåde oss! det bebådar ny osäkerhet; och det har fallit mig in wara en fölgd af Rådkammarens mått5 at förwara bruken från undergång genom förlager etc:a.

Det war märckeligit, at Sal: R: R: Löfvenhielm6 för sin död fick så dryg känning af penningeställningen den han med magt sökte at förswara, at han sielf måste tadla den til slut, och så när blifwa ett offer för den samma til sin wälmåga.

Frijhet at få anständigt nära sig och säkerhet at få sin wahra betalt uti stadgat mynt, wore efter min oförgripeliga tancka alt hwad en Regering genom lagar kan göra til näringarnas upkomst. Men jag förlåter icke den goda Kryger, som sielf i sina lediga stunder,7 om folckmängden förr och efter syndafloden wisar huru hiskeligen folckmängden ökte sig i forna tider, huru Städer, slögder, jordbruk etc. anlades och uplifwades utan några reglerade Stads privilegier classificationer, Stads- och Landtmanna näringar, med mera, som wet, at Swerge fordom warit talrikare på folck, och aldrig wetat af sådant men icke destå mindre med yttersta ifwer fächtar för regleringen, och jag wet icke om jag misstager mig då jag säger, at han genom förfächtandet af den sattsen i bästa wälmening skadar Riket mera i längden än hela Pommerska Campagnien.8 Det sednare dödade straxt, men det förra lägger grunden til ett lönligt gift, hwarigenom Staten under den lyckeligaste Regering trånar bort9 i längden.

Bostälsinrättningen i Westerbotn för Officerare10 är nu förwandlad til en landsplåga. den blef sidsta Riksdag bijfallen, men det är ohyggeligit at tala om tilgången derwed.

Höö wäxten war ömnog i år och bärgningen medelmåttig, men det mykna höstwatnet af ett continuerligit rägn har utmed älfwarna gåt up uti höladorna, och wed denna GCarleby elf11 allena förskemt säkert 8 a 900 winterlass höö.12 Sädeswäxten war ock någorlunda, men står ännu til en tredie del på åkren, och af det som är inbärgat har äfwen rägnet genom mältande13 bortskämt mycket.

Twenne Spaniefarare14 äro i sommar redan för wår stad utgångna; och Capitain Lalin,15 som hwar dag wäntas från Holland skall ock fara ut til winteren, om han hinner. I Westerbotn är ock en Spaniefarare hemkommen, men til föga gagn för landet, ty rederiet har stannat i håret på hwar annan, och lasten ligger seqvestrerad.16 men ännu häftigare dragas städerne med at hindra bonde seglation.17 En del fartyg hafwa seglat bort med wåld, andra ligga under seqvester, och ingen får den minsta credit. Med ett ord: Borgare och Bönder äta up hwarandra, men Bonden får altid först sätta emellan. Högwördigste Herr Biskopen behagade i sitt Högtwördade18 en gång nemna at köpmanna-wahrorna icke falla i samma mån, som Landtmanna, och just detta röjer, hwem som äger en öfwerlägsen styrcka, at nedtwinga priset på andras och i det längsta bijbehålla det på egna wahror. Månne Städerna genom en sparsammare hushållning i de fram flutna tider framför Landtmannen wunnit detta försprång? eller månne icke privilegier etc. få någon del deruti? som efter mitt begrep alla tider banat lagliga wägar til wissas wälmåga och pluralitetens förtryck.

Det klagas nu allmänt, at tryckfrijheten alstrar af sig idel owet och ­sqwaller. I synnerhet är gallan sprängd19 emot wårt Stånd; Men jag blifwer doch wed den tanckan, at det goda, nemligen nations uplysning, som der­igenom winnes öfwerträffar det onda, och alla få sin läxa, och blifwa warsammare hwarigenom Regerings sättet och friheten aldra säkrast bewaras.

Wår goda Mag: Pazelius20 är extremt liderlig, en oärhörd förargelse för församlingen och en skamfläck för sitt stånd. Han Christnade för några weckor ett barn hos Fiskalen i Staden;21 men han måste hållas up af klåckaren och hielpas til rätta då han icke kunde läsa, han lade sig där öfwer natten och kom icke om morgonen i hog at han Christnat något barn. Mäst alla Faddrarna hafwa warit oroade deröfwer, at barnet ei blifwit döpt rätt, doch på Kyrckoherdens förklaring gifwit sig til freds. Probst: Salm:22 säges hafwa twå gångor från Dom Capitlet fått befallning, at göra sig derom underrättad, men han achtar sig för sådant, och will tysta ned alt. Många bönder wet jag hafwa äfwen hos oss plichtat för fylleri, som ei supa 1/3 del mot honom, men han går frij til ett bewis huru olika lasterna straffas hos gemene man och Ämbets män. Herren i nåder förbarme sig öfwer oss, och hielpe än sin förfallna församling!

Jag wet wäl, at jag, så wäl genom min widlöftighet, som oförsynta ut­låtelser uttröttat Högwördigste Herr Biskopens tålamod; Men förlåt Högwördigste Fader den som icke får någon roo, utan at öpna sitt innersta, och som icke destå mindre med aldra diupaste wördnad framhärdar til grafwen

Högwördigste Herr Doctorns Biskopens och Procancellairens

aldraödmiukaste tienare Anders Chydenius

Nedervetil d:n 12: Octobr: 1768.


  1. Herr Doctor Biskop och Procancellaire: Carl Fredrik Mennander, biskop i Åbo stift 1757–1775 och prokansler för akademin i Åbo 1757–1775.
  2. bankrutter, konkurser, inställelser av alla betalningar
  3. ecclesias puras: lat. rena församlingar; rena i den bemärkelsen att det i Österbotten mest fanns självägande bönder och väldigt få ur överklassen
  4. om jag sidst berättade: Inga tidigare brev från Chydenius till Carl Fredrik Mennander har bevarats.
  5. åtgärder
  6. Sal.: R: R: Löfvenhielm: Riksrådet Carl Gustaf Löwenhjelm hade dött i kallbrand den 7 mars 1768. Löwenhjelm var en av de centrala ledarna för mössorna och drabbades som bruks­ägare hårt av den penningpolitik som han själv varit med om att driva.
  7. i sina lediga stunder: Åsyftar Johan Fredrik Krygers verk Tankar wid lediga stunder 1–3 (1761–1766), i vars tredje del samt i veckoskriften Den Förnuftige Fritänkaren Kryger hade kritiserat Chydenius för ifrågasättandet av produktplakatet.
  8. Pommerska Campagnien: Åsyftar pommerska kriget 1757–1762 mellan Sverige och Preussen. Kriget belastade de svenska statsfinanserna hårt.
  9. trånar bort: förtvinar, blir kraftlös
  10. Bostälsinrättningen ... för Officerare: Vid riksdagen 1766 hade man stadfäst att allmogen skulle bistå Västerbottens regemente i reparationsarbeten på boställsbyggnaderna. Det här hade väckt stort missnöje bland allmogen och föranledde många klagomål vid riksdagen 1769–1770.
  11. GCarleby elf: Perho å
  12. 8 a 900 winterlass höö: Ett vinterlass hö motsvarade enligt skattebestämmelserna 50 lispund eller ca 425 kg.
  13. här: oavsiktlig och oönskad groningsprocess
  14. handelsfartyg som gick i fraktfart på Spanien eller andra utrikesorter
  15. Sjökapten Johan Gustaf Lalin från Gamlakarleby.
  16. beslagtagen
  17. hindra bonde seglation: Enligt ett beslut taget vid riksdagen 1766 beviljades bönderna rätt att fritt föra sina egna produkter till alla inhemska städer. År 1768 klagade borgarna i Umeå och Piteå att bönderna transporterade sina produkter till Stockholm på större fartyg än vad bestämmelserna föreskrev, vilket ledde till en långvarig konflikt i frågan.
  18. Efter detta saknas ett ord, ev. ”brev” eller ”svar”.
  19. gallan sprängd: ilskan eller förbittringen riktad
  20. Mathias Pazelius, kaplan i Gamlakarleby från 1759
  21. Fiskalen i Staden: Jakob Asplund var stadsfiskal i Gamlakarleby. Asplunds och hans hustru Maria Peitzos (el. Peitzius) fjärde barn, dottern Brita, döptes av den uppenbarligen rätt berusade Pazelius den 7 augusti 1768.
  22. Probst: Salm:: Johan Salmenius d.ä., kyrkoherde i Kalajoki från 1739 och kontraktsprost från 1755

Originaldokument

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: