1r
141.
GCarleby d:n 2 Augusti 1798.
Näst för Jul inföll här efter flera snöfall en nog lång warig och owanlig blida, så at alla bäckar nedförde snöwatn til älfwarne i den myckenhet, at isen uti dem högde sig jemt med å breddarna, Söderåt hafwa flera elfwar skutit.1 Winteren omskiftade med några blida dagar. Wåren inföll med någorlunda wärma nog tidigt, med ett godt och fruchtsamt regn, redan i slutet på Aprill, och första wår sädet2 af Korn skedde redan första dagarna uti Maji månad af några Stads boer, som hade sandjord hwilcken äfwen med godt regn derpå gynnades, men den allmännaste Korn såningen börjades först omkring Christi himmels färds dag d:n 17. hwarmed sedan fortfors ända til månadens slut, utan at mera något betydeligit regn fuchtade den utsådda säden, som til någon del lemnade3 ogrodd uti jorden. det mästa Jordpärons sädet eller planteringen skedde ock under denna tiden. men omkring den 12 Junii inföll en ganska kall nordlig blåst, med helt litet regn, som medförde når åt4 uppe i landet swåra nattfråster, äfwen något wid siö kanten5 så at Kornbrådden på en del ställen frös bort, tobak och jordpäron bla[d] fäldes mer och mindre, Men wäder leken blef derpå åter wäl warm, så at Thermometern stod de flesta dagar öfwer 20 och stundom til 27 grader. Näst för midsommaren inföll åter en kall nordlig blåst med något litet regn, som doch snart förändrade sig, och alt sedan har wärman continuera[t] i temmeligen hög grad. Regn skurar wisade sig ofta uppe uti landet men wid siökanten fortfor[1v] hettan alt til d:n 13 Julii, hwarwid korn sädet nog twingades under en långwarig torka, och en del af de äldsta såningar förbrändes. Hästar och hornboskap plågades af en faselig mängd bröms och flugor och Kona förlorade til hälften af sin miölk. Men i från d:n 13 til den 22 föll ett ganska ömnigt regn i flera skurar som oftast woro med någon åska beledsagade, utan at Thermometern föll under 15 grader. hwarigenom wårsädet på de flästa ställen frögdade sig som näst förut begynt at gå uti ax och står nu temmeligen wacker. Sedan hafwa flera regn skurar med åska då och då wederqwekt jorden. Wärman har gådt i skuggan ända til 32 grader på Swenska Thermometern,6 på eftermiddagarna, men de flästa dagar har hon stått på 28 och derutöfwer.
Hwad Rågwäxten beträffar blef man redan i förleden höstas warse här omkring, at den råg som såddes tidigt emellan d:n 8. och 15 Augusti på några åkrar syntes af mask wara angrepen så at brådden dels förswan dels ock bleknade af mot hösten, hwaraf på en del ställen Råg åkrarna blefwo glesa, men en fruchtsam wår ärsatte skadan genom mångfalliga sidoskått af de öfwerblefna, så at Rågen nu nästan öfwer alt står äfwen här på negden ganska wacker, Men både söder och nårr åt har man ei hört klagan öfwer en sådan mask. de sednare såningarna i fiol höstas, hafwa nästan allestädes fullkomligen lyckats. Rågen gik straxt i början af Junii månad både här och wid Uhleåborg redan uti ax, och började näst för Midsommaren at wisa blomma. midsommars kölden med litet regn hindrade i början blomningen, men sedan fik rågen det härligaste blomnings wäder, och stå axen temmeligen fulla af2r säd. Alla underrättelser både söder och nårr ifrån äfwen från öfra delen af landet gifwa tilkänna at rågwäxten står ganska härlig öfwer alt, och är nu snart mogen. den hungriga kan redan utan sin skada skära7 på högre kullarne. Jag får ei skryta deraf at den skall gifwa wäl i spann8 ehuru jag hoppas det, men det kan man försäkra at wår råg i år måste blifwa wäl tung,9 ty en så härlig wärma gör säden mera skal fri10 då hon får mogna med nödig wäta til största fulkomlighet.
Hwad Kornet beträffar, så såg därmed från wåren nog förtwiflat ut, men öfwer allas förmodan har det så tagit sig, at man wäntar äfwen en god skörd deraf, doch ei förr än efter 14 dagar, om ock denna wärma påstår,11 men sednare, om luften mycket swalnar. De tidigaste såningarne, som äro få mogna wäl tillika med rågen, men woro ock wärst utsatta för torkan. Wälsignat ware Herrans Namn som wederqwäcker ett uthungrat folk med sina runda12 gåfwor! Huru lykliga hafwa icke wi warit denna tiden deruti, at ingen bland oss i detta år har swultit i hiäl, och at inga farsoter här omkring warit gängse, ehuru under denna heta sommar nu någon Diarhe13 och rödsot14 börjar at wisa si[g.]
Utom det hwad Kronan i detta års hungers nöd bisprungit Allmogen, hafwa Städerna äfwen betyd[e]ligen bijdragit dertil, I synnerhet har Jacobstad warit nog lyckelig at i tid från Riga få hem flera tusende tunnor Råg, den de hulpit landet m[ed] en tunna ritorr skön råg emot 2 tunnor tiär[a] den allmogen altifrån Witasaari, Saarijärvi, Alajärvi [til] och med Laukas boer ned släpat efter den nya wäge[n]15 genom Perhå Capell, som i år wist sin stora nytta och räddat mången menniskas lif. Höö wäxten som i fiol här på negden war ganska ömnog16 blifwer i år en god del swagare, och under medel måttan.17
Anders Chydenius.
1r
141.
GCarleby d:n 2 Augusti 1798.
Näst för Jul inföll här efter flera snöfall en nog lång warig och owanlig blida, så at alla bäckar nedförde snöwatn til älfwarne i den myckenhet, at isen uti dem högde sig jemt med å breddarna, Söderåt hafwa flera elfwar skutit.18 Winteren omskiftade med några blida dagar. Wåren inföll med någorlunda wärma nog tidigt, med ett godt och fruchtsamt regn, redan i slutet på Aprill, och första wår sädet19 af Korn skedde redan första dagarna uti Maji månad af några Stads boer, som hade sandjord hwilcken äfwen med godt regn derpå gynnades, men den allmännaste Korn såningen börjades först omkring Christi himmels färds dag d:n 17. hwarmed sedan fortfors ända til månadens slut, utan at mera något betydeligit regn fuchtade den utsådda säden, som til någon del lemnade20 ogrodd uti jorden. det mästa Jordpärons sädet eller planteringen skedde ock under denna tiden. men omkring den 12 Junii inföll en ganska kall nordlig blåst, med helt litet regn, som medförde når åt21 uppe i landet swåra nattfråster, äfwen något wid siö kanten22 så at Kornbrådden på en del ställen frös bort, tobak och jordpäron bla[d] fäldes mer och mindre, Men wäder leken blef derpå åter wäl warm, så at Thermometern stod de flesta dagar öfwer 20 och stundom til 27 grader. Näst för midsommaren inföll åter en kall nordlig blåst med något litet regn, som doch snart förändrade sig, och alt sedan har wärman continuera[t] i temmeligen hög grad. Regn skurar wisade sig ofta uppe uti landet men wid siökanten fortfor[1v] hettan alt til d:n 13 Julii, hwarwid korn sädet nog twingades under en långwarig torka, och en del af de äldsta såningar förbrändes. Hästar och hornboskap plågades af en faselig mängd bröms och flugor och Kona förlorade til hälften af sin miölk. Men i från d:n 13 til den 22 föll ett ganska ömnigt regn i flera skurar som oftast woro med någon åska beledsagade, utan at Thermometern föll under 15 grader. hwarigenom wårsädet på de flästa ställen frögdade sig som näst förut begynt at gå uti ax och står nu temmeligen wacker. Sedan hafwa flera regn skurar med åska då och då wederqwekt jorden. Wärman har gådt i skuggan ända til 32 grader på Swenska Thermometern,23 på eftermiddagarna, men de flästa dagar har hon stått på 28 och derutöfwer.
Hwad Rågwäxten beträffar blef man redan i förleden höstas warse här omkring, at den råg som såddes tidigt emellan d:n 8. och 15 Augusti på några åkrar syntes af mask wara angrepen så at brådden dels förswan dels ock bleknade af mot hösten, hwaraf på en del ställen Råg åkrarna blefwo glesa, men en fruchtsam wår ärsatte skadan genom mångfalliga sidoskått af de öfwerblefna, så at Rågen nu nästan öfwer alt står äfwen här på negden ganska wacker, Men både söder och nårr åt har man ei hört klagan öfwer en sådan mask. de sednare såningarna i fiol höstas, hafwa nästan allestädes fullkomligen lyckats. Rågen gik straxt i början af Junii månad både här och wid Uhleåborg redan uti ax, och började näst för Midsommaren at wisa blomma. midsommars kölden med litet regn hindrade i början blomningen, men sedan fik rågen det härligaste blomnings wäder, och stå axen temmeligen fulla af2r säd. Alla underrättelser både söder och nårr ifrån äfwen från öfra delen af landet gifwa tilkänna at rågwäxten står ganska härlig öfwer alt, och är nu snart mogen. den hungriga kan redan utan sin skada skära24 på högre kullarne. Jag får ei skryta deraf at den skall gifwa wäl i spann25 ehuru jag hoppas det, men det kan man försäkra at wår råg i år måste blifwa wäl tung,26 ty en så härlig wärma gör säden mera skal fri27 då hon får mogna med nödig wäta til största fulkomlighet.
Hwad Kornet beträffar, så såg därmed från wåren nog förtwiflat ut, men öfwer allas förmodan har det så tagit sig, at man wäntar äfwen en god skörd deraf, doch ei förr än efter 14 dagar, om ock denna wärma påstår,28 men sednare, om luften mycket swalnar. De tidigaste såningarne, som äro få mogna wäl tillika med rågen, men woro ock wärst utsatta för torkan. Wälsignat ware Herrans Namn som wederqwäcker ett uthungrat folk med sina runda29 gåfwor! Huru lykliga hafwa icke wi warit denna tiden deruti, at ingen bland oss i detta år har swultit i hiäl, och at inga farsoter här omkring warit gängse, ehuru under denna heta sommar nu någon Diarhe30 och rödsot31 börjar at wisa si[g.]
Utom det hwad Kronan i detta års hungers nöd bisprungit Allmogen, hafwa Städerna äfwen betyd[e]ligen bijdragit dertil, I synnerhet har Jacobstad warit nog lyckelig at i tid från Riga få hem flera tusende tunnor Råg, den de hulpit landet m[ed] en tunna ritorr skön råg emot 2 tunnor tiär[a] den allmogen altifrån Witasaari, Saarijärvi, Alajärvi [til] och med Laukas boer ned släpat efter den nya wäge[n]32 genom Perhå Capell, som i år wist sin stora nytta och räddat mången menniskas lif. Höö wäxten som i fiol här på negden war ganska ömnog33 blifwer i år en god del swagare, och under medel måttan.34
Anders Chydenius.
1r
141.
Kokkolassa 2. elokuuta 1798.
Juuri ennen joulua täällä koettiin useiden lumipyryjen jälkeen varsin pitkä ja poikkeuksellinen suojasään kausi, niin että kaikki purot valuttivat sulamisvesiä jokiin niin runsaasti, että niiden jäät nousivat rantatörmien tasalle. Etelämpänä ovat useat joet vapautuneet jäistä. Talvisään lomassa oli ajoittain muutamia suojakelin päiviä. Kevät tuli kohtuullisen lämpimänä varsin varhain, ja jo huhtikuun lopussa saatiin hyviä ja kasvua edistäviä sateita, ja eräät kaupungin asukkaat, joiden pellot ovat hietaisia, tekivät ensimmäiset ohran kylvöt jo toukokuun alkupäivinä, ja niitä suosivat myös hyvät sateet, mutta yleisimmin ohran kylvö aloitettiin vasta helatorstain eli 17. päivän tienoilla, ja sitä jatkettiin kuun loppuun asti, mutta kylvöjä eivät enää kostuttaneet merkittävän runsaat sateet, joten osa siemenistä jäi maahan itämättömänä. Suurin osa perunoista istutettiin myös samaan aikaan, mutta kesäkuun 12. päivän vaiheilla vallitsi varsin kylmä pohjatuuli, joka toi vain hyvin vähän sadetta, ja se aiheutti pohjoisempana sisämaassa pahoja yöhalloja, myös jonkin verran rannikolla, niin että ohran oraat paleltuivat joillakin seuduilla ja tupakka ja peruna menettivät lehtiä vaihtelevasti. Sen jälkeen sää kuitenkin uudelleen lämpeni, niin että lämpöasteita oli useimpina päivinä yli 20 ja joskus jopa 27 astetta. Juuri ennen juhannusta nousi jälleen kylmä pohjatuuli, joka toi hieman sadetta, mutta sää muuttui kuitenkin pian, ja siitä saakka on ollut varsin lämmintä. Sisämaassa saatiin usein sadekuuroja, mutta rannikolla[1v] helle jatkui heinäkuun 13. päivään ja pitkä kuivuus rasitti ohrapeltoja ja osa varhaisimmin kylvetystä viljasta kuivui pystyyn. Hirmuinen paarmojen ja kärpästen paljous kiusasi hevosia ja nautakarjaa, ja lehmien maito väheni puoleen. 13. ja 22. päivän välillä saatiin kuitenkin varsin runsaasti kuurosateita, joihin useimmiten liittyi hieman ukkosta, lämpötilan silti laskematta 15 asteen alapuolelle, ja tästä juuri tähkimisen aloittanut kevätvilja useimmilla paikoilla hyötyi ja näyttää nyt aika hyvältä. Sen jälkeen maata ovat virvoittaneet useat ukkoskuurot. Lämpö on varjossa kohonnut ruotsalaisen asteikon35 mukaan jopa 32 asteeseen iltapäivällä, mutta useimpina päivinä se on ollut 28 astetta tai hieman yli.
Rukiin osalta näillä seuduilla havaittiin jo viime syksynä, että varhain, elokuun 8. ja 15. päivän välillä, kylvettyyn rukiiseen näytti eräillä pelloilla ilmaantuneen toukkia siinä määrin, että oraat osaksi katosivat ja osaksi kellastuivat syksyn edetessä, mistä syystä oraskasvusto jäi joissakin paikoissa harvaksi, mutta suotuisa kevät korvasi vahingon kasvattamalla jäljelle jääneille oraille runsaasti sivuversoja, niin että ruishalmeet ovat nyt tälläkin seudulla varsin kauniita. Eteläisemmiltä ja pohjoisemmilta seuduilta ei kuitenkaan ole kuulunut valituksia tuollaisista toukista. Viime syksyn myöhäisemmät kylvöt ovat melkein kaikkialla onnistuneet täydellisesti. Ruis alkoi jo heti kesäkuun alussa tähkiä sekä täällä että Oulun seudulla, ja heilimöinti alkoi juuri ennen juhannusta. Juhannuksen kylmyys ja siihen liittyneet vähäiset sateet haittasivat heilimöintiä aluksi, mutta sitten ruis sai mitä ihanimmat kukintasäät, ja tähkät ovat kutakuinkin täynnä2r jyviä. Kaikki tiedot niin etelästä kuin pohjoisestakin, myös sisämaasta, kertovat rukiin kasvavan aivan mainiosti kaikkialla ja tuleentuvan aivan pian. Nälkäiset voivat jo nyt vahinkoa kärsimättä leikata viljaa ylemmiltä rinnemailta. En voi kerskua, että se tuottaa suuren sadon, vaikka toivon sitä, mutta sen voi vakuuttaa, että tänä vuonna jyvistämme tulee varmasti painavia, sillä tällainen ihana lämpö kasvattaa jyvän ohutkuorisemmaksi, kun ruis saa tuleentua tarpeellisen kosteuden vallitessa mitä täydellisimpään kypsyyteen.
Ohran osalta tilanne näytti keväällä melko epätoivoiselta, mutta vastoin kaikkien odotuksia se on toipunut siinä määrin, että siitäkin odotetaan hyvää satoa, ei kuitenkaan ennen kuin kahden viikon kuluttua, mikäli tämä lämmin kausi jatkuu, tai vasta myöhemmin, jos sää muuttuu paljon viileämmäksi. Varhaisimmat kylvöt, joita on harvassa, kypsynevät samaan aikaan rukiin kanssa, mutta toisaalta kuivuus koetteli niitä ankarimmin. Siunattu olkoon Herran nimi, hänen joka elvyttää nälkiintyneen kansan runsailla lahjoillaan! Miten onnekkaita olemmekaan olleet tänä aikana, kun kukaan joukostamme ei ole tänä vuonna kuollut nälkään eikä näillä seuduilla ole liikkunut lainkaan kulkutauteja, vaikka tämän helteisen kesän aikana on nyt alkanut ilmetä joitakin ripuli- ja punatautitapauksia.
Kruunun tämän vuoden nälänhädän aikana rahvaalle antaman avun lisäksi myös kaupungit ovat osallistuneet avunantoon merkittävän runsaasti. Erityisesti Pietarsaari on onnekkaasti saanut Riiasta ajoissa tuoduksi tuhansia tynnyreitä ruista, jota käyttäen se on auttanut maata luovuttamalla tynnyrin riihikuivaa ruista kahdesta tynnyristä tervaa, jota rahvas on Viitasaarelta, Saarijärveltä, Alajärveltä ja jopa Laukaalta saakka ajanut alas rannikolle Perhon kappeliseurakunnan kautta kulkevaa uutta tietä36 pitkin, joka on tänä vuonna osoittanut suuren hyödyllisyytensä ja pelastanut monen ihmisen hengen. Heinäsato, joka oli viime vuonna tällä seudulla varsin runsas, jää tänä vuonna melkoisesti vähäisemmäksi, ei edes keskinkertaiseksi.
Anders Chydenius.
Suom. Heikki Eskelinen
Unfortunately this content isn't available in English
Föregående avsnitt:
Följande avsnitt:
Platser: Alajärvi Karleby (Gamla Carleby, GamlaCarleby, Gamle Carleby, G.Carleby, Gamlakarleby socken, Gamla Carleby Stad, Kokkola) Kuopio Kyyjärvi Laukas Uleåborg (Uhleåborg) Perho (Perhå) Jakobstad (Jacobstad, Jacobsstad) Riga Saarijärvi (Sarijärvi) Savolax (Safwolax, Sawolax, Savoland, Sawoland, fi. Sawonmaa) Vasa (Wasa) Viitasaari (Witasaari)
Personer: Celsius, Anders
Bibelställen:
Teman: