Vuoden 1782 kesä oli ollut sateisempi kuin miesmuistiin. Kevätkylvöt saatiin vietyä päätökseen vasta juhannuksen alla, ja koko kesä oli niin kylmä ja sateinen, että heinäkuussa lämpötila nousi vain muutamina päivinä 20 asteeseen. Heinänteko oli sateen takia vaikeaa. Ruista saatiin vain puolet edellisvuoden sadosta, ja kun ohra leikattiin syyskuussa, se oli vielä vihreää ja raakaa.
Vuosi oli muutenkin kova. Suolasta oli pulaa mm. haaksirikkojen takia, ja sen hinta nousi niin, että maaherran täytyi määrätä hinnalle yläraja. Silakkasaalis oli vähäinen, eikä siikaa saanut kullallakaan. Lunta oli 75–90 cm ja pakkanen tammikuussa 1783 jopa 36 astetta.
Lämpötilasta kertoessaan Chydenius mainitsee usein, että kyse oli nimenomaan ”ruotsalaisesta” lämpömittarista (sv. Thermometern) eli Celsius-asteikosta. Selvennys oli tarpeen, koska muitakin asteikkoja oli yhä käytössä.
Tyvärr är detta innehåll inte tillgängligt på svenska
Här anföres, hvad märkvärdigt i de Tre Naturens Riken sig tildragit, hurudan Årsväxten det året varit, samt huru mycket Spannmålen allmännast kostat.
Denna sommar var så våt och regnachtig, at des Like ei varit uti manna minne; Ty därigenom hindrades först alt vårsäde hos flästa hemmans brukare, så at såningen ei fulländades förr än under midsommaren. Hela sommaren var sedan nog kall så at sv. Thermometern rätt få dagar i Julii månad steg til 20 grader, utan hölt sig mäst emellan 10 och 15. gr.
Höö växten var någorlunda ömnog, men bergningen för det ständiga rägnet ganska långsam och besvärlig. Rågen mognade men var för det kalla regnet, som inföll i blomningstiden ganska gles uti axen, som bulen1 inbergad ei gaf mera än hälften i spann emot förra åren. Kornet skars grönt och omogit i September månad, och på flästa ställen af kölden illa skadat.
Rågen galt 1782 om vinteren 3 Rd. Kornet 2 Rd. 32 ß sp. T:na nu under Juhl 3 Rd. 16 ß Rågen, Kornet 3 Rd.
Saltbristen blef af siöskador och andra orsaker nog betydelig så at en Tunna salt näst för Juhl såldes til 4. Rd. T:an men blef genom K:s Befallningshafvandes publication nedsatt till 3 Rd.
Strömmings fänget var ganska ringa, och ingenslags saltsijk står mera at fås för Guld.
Första snön föll i början af November på helt ofrusen mark som ännu ligger sådan under 5 a 6 qvarters snö.
Kölden var i slutet af December och början af Januarii rätt ensträng2 och föll Therm: d:n 20 Jan: -83 til 36 gr. und. fr. p.3
Unfortunately this content isn't available in English
Tyvärr är detta innehåll inte tillgängligt på svenska
Här anföres, hvad märkvärdigt i de Tre Naturens Riken sig tildragit, hurudan Årsväxten det året varit, samt huru mycket Spannmålen allmännast kostat.
Denna sommar var så våt och regnachtig, at des Like ei varit uti manna minne; Ty därigenom hindrades först alt vårsäde hos flästa hemmans brukare, så at såningen ei fulländades förr än under midsommaren. Hela sommaren var sedan nog kall så at sv. Thermometern rätt få dagar i Julii månad steg til 20 grader, utan hölt sig mäst emellan 10 och 15. gr.
Höö växten var någorlunda ömnog, men bergningen för det ständiga rägnet ganska långsam och besvärlig. Rågen mognade men var för det kalla regnet, som inföll i blomningstiden ganska gles uti axen, som bulen4 inbergad ei gaf mera än hälften i spann emot förra åren. Kornet skars grönt och omogit i September månad, och på flästa ställen af kölden illa skadat.
Rågen galt 1782 om vinteren 3 Rd. Kornet 2 Rd. 32 ß sp. T:na nu under Juhl 3 Rd. 16 ß Rågen, Kornet 3 Rd.
Saltbristen blef af siöskador och andra orsaker nog betydelig så at en Tunna salt näst för Juhl såldes til 4. Rd. T:an men blef genom K:s Befallningshafvandes publication nedsatt till 3 Rd.
Strömmings fänget var ganska ringa, och ingenslags saltsijk står mera at fås för Guld.
Första snön föll i början af November på helt ofrusen mark som ännu ligger sådan under 5 a 6 qvarters snö.
Kölden var i slutet af December och början af Januarii rätt ensträng5 och föll Therm: d:n 20 Jan: -83 til 36 gr. und. fr. p.6
Unfortunately this content isn't available in English
Föregående dokumentera:
Följande dokumentera: