Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Annan källa: Kritik mot Chydenius ekonomisk-politiska skrifter

Runeberg, Edvard Fredric, Anmärkningar wid den nyligen utkomne afhandlingen, kallad Nationella winsten 1765

Föregående dokument:

Följande dokument:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

Anmärkningar wid Den nyligen utkomne Afhandlingen, kallad Nationella Winsten.

 

Under det jag stod i begrep at sluta denne Afhandling, förekom mig en annan, nyligen af Trycket utkommen, kallad Nationella Winsten, som synes wilja förfäkta en almän Laglöshet i alla wåra Näringar och rörelser, och följakteligen en owilkorlig frihet för Utländningen at deltaga deruti efter egit behag och godtycko. Detta kan wäl intet falla i smaken på många Swenska Medborgare; men så lärer man icke få förhasta sig härutinnan, då man wil döma om beskaffenteten af Auctors Sats, hwad friheten i Näringarne för egne Medborgare angår. Auctor har wäl likasåsom med Schiffer1 upgifwit sin mening för det Almänna, men har behagat behålla claven2 för sig sielf; Han recommenderar wäl frihet, men säger intet hwad han menar med det ordet Frihet; Det är således swårt at härutinnan wara honom med eller emot. Jag wil låna Definition af Herr Montesquieu: Med frihet i Näringarne förstår jag en förmögenhet, at kunna göra alt hwad jag bör wilja företaga mig i Handels- och Närings-ämnen (Se Montesquieu Tom. 2. pag. 2. & 240. Not.).3 En owilkorlig frihet lärer wäl i detta såsom i all annor mål icke wara nyttig; En Christen är fri, men kan han wara sådan utan Lag, eller får han tro, göra och skrifwa hwad han wil. Jag hafwer magt til alt, men det är icke alt nyttigt,4 säger Paulus; Han war wäl fri, men hade icke rättighet at företaga sig sådant som icke war nyttigt; Hela Naturen är fri, men allenast så wida han icke går emot sina Lagar, hwarföre ock, då sådant händer, så säger man at Naturen har stått i twång; I fria Stater äro Medborgarne frie, men endast så wida de göra hwad Lagen tillåter dem at wilja, och så widare.

Auctor anförer också pag. 12, 13, 14 & 15 fyra så kallade grundsatser,5 hwarpå han stödjer hela sin system. Jag beklagar det Auctor häruti så mycket misstagit sig, at det första, andra och fierde skälet blir til hans största möjeliga fördel uttydt, när man wil tro at de blifwit anförde af förhastande eller otilräckelig insigt. Dessa grundmeningar wilja i hela sin widd icke annat säja, än så wida wi icke känna Handelens och Hushåldningens natur, eller huru han wil hafwa Näringarna styrde, så är bäst at lämna naturen sielf all styrelse öfwer wårt Hushåldswärk, för at icke med wåra underliga författningar förwilla honom och skada Riket. Monne Naturen, lämnad sig sielf, fulbordar all ting i högsta fulkomlighet, til största gagnet för mennisko-släget? I ämnen, deruti menniskan icke är aldeles försäkrad om, at göra det som är bäst, skal hon derföre göra deri alsintet? Är det menniskan tilständigt, at göra sig sielf til machin, mera än den Alwise Skaparen ämnat? Månne hon icke, enligt den henne förundte förmögenheten at tänka, är skyldig at göra Lagar, som i Hushåldsmål kunna befrämja hennes timmeliga, utan hinder för dess ewiga wälfärd, hwarpå likwäl menniskans wanartiga natur arbetar? Moses den Högsta Lagstiftarens Tolk för sin Herda-Societet geck så långt i sin Hushåldslag, at han förböd Folket, at binda til munnen på Oxen som drog Trösk-machinen;6 En Lag, som förbehölt sielfwa det oskäliga Kreaturet en rätt, som menniskans afwoga natur torde eljest hafwa welat neka det. Huru högt måtte då icke menniskors Lagstiftare wara förbundne at föreskrifwa Hushåldslagar, såsom barrierer, i anseende til menniskors rättigheter inbördes, emot samma afwundsiuka natur? Wärkan af all sådan styrelse, som tillåter all ting at styra sig sielf, förtjenar fruktan och farhåga. En Machin, et Urwärk wil icke gå rätt, jag jämkar och rättar det på bästa wiset som jag förstår; Jag hinner så långt at det gör mig någorlunda nöje; Men om jag lämnar all klok och warsam åtgärd, och låter det skjena aldeles som det sielf wil, så kan, eller rättare, bör det ju komma så långt, at det mitt på ljusa dagen wisar aftontiman, hwartil det likwäl i förra händelsen icke fått fara wilse; På lika sätt anser jag nödwändigheten af Politiens åtgärd wid Hushålds-machinen; Går han icke så snörrätt som man gärna önskade, så bör han derföre icke få gå så orätt som han wil; Han kan eller bör ju, af sig sielf styrd, komma i en sådan oordning och så stort olag, at han måste tagas sönder och lagas, och wil jag önska hwarken Auctor eller mig, at då wara med i spelet. All Politiens åtgärd, til almänna Hushåldningens hjelp och understöd, bör wara grundad uppå hwarje saks natur, hwarföre ock alla Politiska författningar derwid, äro i samma mon nyttige, som de äro naturliga; Alla slika författningar kallar jag goda, och alla de, som äro stridande emot naturen af saken och den ordning som hela systemen fordrar, kallar jag skadelige; Dessa böra ju förr desto häldre hos oss uphäfwas, och de förre stärkas och understödjas. At Auctor icke torde rätteligen känna naturen af friheten i Hushålds- och Handels-mål, dömer jag med skäl af hans anförde 4 grundsatser, hwaraf de 2 första och den sista, faller helt och hållit öfwer ända, igenom min här framföre upgifne 12:te punct:7 I anledning hwaraf jag påstår, at 1:o det gifs i Europa en principe at följa wid fördelningen af arbetare; 2:o At man kan positivt säja och bewisa hwilkendera Näringen i et Rike ger det största Nationella winsten; Och 3:o at inga särskildta händelser böra kunna förändra den systemen, eller göra de författningar til skadelige för Nationen, som uppå den i 12 puncten anförde sanningen äro grundade; Och hwad Auctors 3:dje grundsats angår, som föregifwer en ond wilja hos dem som skola styra; Så står detta felet hwarken igenom frihet, ehuru den må tagas, ej eller igenom twång i Näringarna, at botas, utan igenom Civile Lagens bibehållande til sin fulla kraft och wärkan i tillämpning på Statens Ämbetsmän.

Auctor antager widare utan bewis, at om hwar Medborgare får njuta frihet i Näringarne, ehwad med detta ord må förstås, så skal hwar och en af dem winna, emedan friheten lämnar hwar och en utrymme at sörja för sig det bästa han gitter; Detta är wäl icke så afgjordt, om icke Auctor eljest uti sin frihets idée innesluter uphäfwandet af Missgärnings-Balken; Men han må mena härwid hwad han wil; När Medborgarne winna, monne Staten då altid winner? Staten winner om Medborgarnes Interessen träffa in eller komma öfwerens med Statens, ty i annor händelse borde wår Stat nu wara mägta rik; Men Auctor tar owilkorligen för gifwit, at Riket winner, när de enskildte winna; Hwaraf följer at Auctor måste ock taga för gifwit, at privatorum och Rikets interessen måste komma öfwerens och coincidera8 med hwarandra, när i Näringarne Rikets Inwånare få njuta sådan frihet, som Auctor menar; men detta fordrar bewis, ty eljest må Auctor wara försäkrad om, at ingen warsam Läsare tror honom på dessa hans ord, och på detta bewiset, jemte beskrifningen på Frihet, beror hela afhandlingens wärde, det ingen lärer kunna gifwa samma Skrift, annan än Auctor sielf.

I 5 §. påstår Auctor, at hwar enskildt söker sielfmant up det stället och den näring, der han bäst ökar den Nationella Winsten, om författningarne eljest icke hindra honom; Om någon annan säger nej härtil, så äro båda likspelte, så länge ingendera har anfört bewis; Imedlertid kunna ingendera blifwa trodde, ehuru hwar Man måste mera önska än hoppas, at Auctors sats wore sann.

Auctors 19 §. innehåller en lika så stor decouvert,9 som de förr anförde, neml. det en Grundpelare til Nationell winst består deruti, at minsta antalet menniskor frambringa waror för det mästa wärdet, som möjeligit är; Om jag säger at denna Auctors Grundpelaren får för hög Caracter,10 om han skulle kallas en Halmpipa, tjenlig til underbäddning11 för Nationell Winst, så får Auctor intet taga det illa up; Den fördärfweligaste och för en Stat wådeligaste Sats, hwars swaghet är til all sin nakenhet blottad af uplyste Auctorer, tager Auctor här an för den gagneligaste i sin systeme, til bewis af hwad öde en Man kan ådraga sig, som, utan at hafwa läst goda Auctorer, gör sig sielf til Auctor; Huru rikt Land borde nu icke Spanien wara, och huru långt borde icke Ängland och Frankrike stå efter den förra, om denne sats innefattade minsta sanning.

Hwarjehanda sådana egna Hushålds-principier skal Läsaren finna i Auctors Nationella Winst, de der efter min tanke icke förtjena wederläggning, och jag ångrar mig redan at hafwa kostat dessa få rader uppå de anförde.


  1. Skriften gavs ut tillsammans med Wattu-prof wid Källan til rikets wanmagt och följer direkt på nämnda skrift utan brott i sidnumreringen.
  2. chifferskrift, hemliga skrivtecken
  3. nyckeln, förklaringen; från lat. clavis
  4. Baserar sig löst på Montesquieu, De l’esprit des loix, Nouvelle edition, Tome second, Amsterdam & Leipzig 1763, s. 2 och 240, noten, som hänvisar till ett annat ställe i texten (XI, 3): ”la liberté ne peut consister qu’à pouvoir faire ce que l’on doit vouloir, et à n’être point contraint de faire ce que l’on ne doit pas vouloir.” I svensk översättning av Dagmar Lagerberg: ”friheten [kan] inte bestå i annat än att kunna göra det man bör vilja, och i att inte vara tvungen att göra det man inte bör vilja”. (Om lagarnas anda, Stockholm: Ratio 2. uppl. 1998, s. 109.)
  5. Jag hafwer ... nyttigt: 1 Kor 6:12
  6. se Den nationella vinsten, § 11–14
  7. förböd Folket ... drog Trösk-machinen: åsyftar 5 Mos 25:4
  8. 12:te punct: hänvisar till s. 56 i Runebergs Wattu-prof wid Källan til rikets wanmagt
  9. sammanfalla
  10. upptäckt
  11. hög Caracter: högt vitsord
  12. underlag; här: halmmadrass eller halmströ

Kommentarer

Dokument: Edvard Fredric Runebergs skrift Anmärkningar wid den nyligen utkomne afhandlingen, kallad Nationella Winsten. Runebergs Anmärkningar bifogades till Wattu-prof wid Källan til rikets wanmagt och utgör s. [67]–72 i nämnda skrift. Efter Anmärkningar bifogades ännu två avskrifter. Se Wattu-prof för närmare uppgifter.

Anmärkningar: Skriften är ett svar på Anders Chydenius skrift Den nationella vinsten (1765).

Bildkälla: Åbo universitetsbibliotek

Originaldokument

Föregående dokumentera:

Följande dokumentera: