Suomen maatalous, § 39

605

§ 39.

Hvad våra Landsvägar och Gästgifverier beträffar, så är det [vis]t at Landtmannen genom dem är ganska svårt b[etryck]t, at hålla vid macht en Landsväg, den resande allena bor[de u]nder hålla; men på hvad sätt sådant e[gen]teligen bör ske är lättare sagt än värkstält. Sådant syne[s ei lå]ta sig göra annorlunda, än då bomar göras öfver Lan[dsvägen] at ingen får passera den uta[n] at derföre betala vid bo[marna] viss afgift til Landsvägens reparation, olika för R[idande,] olika med Kärra eller Chaise17schäs; två- eller fyrhjuligt åkdon och olika med vagn, för [hvilcka] peningar sedan måste legas18avlönas arbetare, at sä[tta v]ägen om [vå]rarna i stånd, och vid bristfälligheter reparera den, [men detta] förslag är ingalunda utan sina svårigheter: Såsom hvarest så[dana] bomar borde stå? mån ei hälst vid gästgifvare gårdarna, och hvil[cka] sedan passade up de samma, som kunde emottaga medlen och antingen förvara dem sielf eller uti en sparbössa för hvilcka Brofogden borde anstalta om väga lagningen; ty det är ingalunda nog dermed, at de betala, som nytja Gästgifvare häst. Långt flera köra med egna hästar, som äfven böra betala för vägen. Men om någon kunde upgifva ett mera antageligit sätt til denna afgiftens ärläggande, vore han vist väl förtient af sitt Fädernesland, och ära värd.

Om hållskiutsen må man billigt19rätteligen anmärcka, at sedan Skiutslegan blifvit högd från 2:ne skillingar midt i detta hundrade tal, til 4 dubbel,20sedan Skiutslegan blifvit högd ... til 4 dubbel: Fram till 1756 var skjutslegan 8 öre smt per mil, vilket motsvarade 2 skilling efter myntreformen 1777. Skjutslegan höjdes 1779 och 1789, då den steg till 8 skilling. Kongl. maj:ts förordning, angående tilökning i hållskjutslegan i städerna och på landet 23.12.1756, Kongl. maj:ts nådiga förordning, angående nödig befunnen förhögning i skiuts-legan för allmogen öfwer hela riket 26.1.1779 och Kongl. maj:ts nådiga kungörelse, angående förhöjning i skjutslegan för håll- och reserve- samt gästgifware-skjuts 31.3.1789. så synas Gästgifvarena för en så dyr lega kunna bestå sig så många hästar som betarfvas, hälst vid större skiutsfärder reserverna21grupp av hemman eller bönder vars skyldighet det var att utföra reservskjuts, d.v.s. att skjutsa resande då gästgivarens och hållböndernas skjutsningskapacitet inte räckte till komma at draga försorg för skiutsen, och vid större tåg22här: militära truppförflyttningar skiutshästar upbådas af allmogen, hvarföre man äfven ser på flera ställen, at inga hållhästar finnas upbådade, utan skiutsa Gestgifvarena sielfva, för hvilcka allmogens Håll tourer hela året igenom den måste ärlägga betydeliga afgifter til Gästgif[va]rena, åter en ny tunga23belastning för Landtmannen; Och må man ei heller här förbigå det omenniskliga Körande hvarmed Allmogens hästar esomoftast24allt som oftast förderfvas, och oftast tröt[na p]å halfva vägen. Jag kallar det derföre omen[ni]skligit, at då en qvick häst far i fult Curir,25i fult Curir: ritt i fyrsprång, i rasande fart så mycket han n[ågon]sin förmår, så gifver antingen Herren sielf [hästen] eller hans dreng [det e]na grufveliga slaget af perforce pi[skan]26perforce pi[skan]: åsyftar piska som används vid så kallad parforsjakt av t.ex. räv där hästen drivs till ett mycket hårt tempo med hjälp av piskan på det andra, så at mennisklig[hete]n måste fälla606 tårar öfver en så grufvelig medfart med diur som tilbiuda oss sin tienst. Hvilcket efter min tancka a[l]drig kan motas så länge tömmar och piska få blifva i sådanna tyranners hän[der.] Det är märckeligit at resande från utrikes orter ofta betygat, at uti ingen Landsort i hela verlden en resande kan med så liten kostnad och så fort komma fram, som uti Sverige. Mån icke detta äfven vitnar om Landtmannens förtryck?

1. schäs; två- eller fyrhjuligt åkdon
2. avlönas
3. rätteligen
4. sedan Skiutslegan blifvit högd ... til 4 dubbel: Fram till 1756 var skjutslegan 8 öre smt per mil, vilket motsvarade 2 skilling efter myntreformen 1777. Skjutslegan höjdes 1779 och 1789, då den steg till 8 skilling. Kongl. maj:ts förordning, angående tilökning i hållskjutslegan i städerna och på landet 23.12.1756, Kongl. maj:ts nådiga förordning, angående nödig befunnen förhögning i skiuts-legan för allmogen öfwer hela riket 26.1.1779 och Kongl. maj:ts nådiga kungörelse, angående förhöjning i skjutslegan för håll- och reserve- samt gästgifware-skjuts 31.3.1789.
5. grupp av hemman eller bönder vars skyldighet det var att utföra reservskjuts, d.v.s. att skjutsa resande då gästgivarens och hållböndernas skjutsningskapacitet inte räckte till
6. här: militära truppförflyttningar
7. belastning
8. allt som oftast
9. i fult Curir: ritt i fyrsprång, i rasande fart
10. perforce pi[skan]: åsyftar piska som används vid så kallad parforsjakt av t.ex. räv där hästen drivs till ett mycket hårt tempo med hjälp av piskan

605

§ 39

Maanteittemme ja kestikievareidemme osalta on [osoitettu], että maamiehille on varsin ankara rasitus pitää kunnossa maantietä, jonka ylläpidosta vain sen käyttäjien pitäisi huolehtia, mutta millä tavalla tämä oikeastaan pitäisi järjestää? Se onkin helpommin sanottu kuin tehty. Näyttää siltä, ettei tämä ole mahdollista muuten kuin puomittamalla maantiet niin, ettei kukaan pääse kulkemaan tiellä maksamatta puomien kohdalla tiettyä maksua tien korjaustöitä varten siten, että ratsastaja, kuorma- tai kyytikärryillä ajava ja vaunuilla ajava maksavat kukin oman taksansa mukaan, ja näillä rahoilla sitten palkataan työläisiä panemaan tie keväisin kuntoon ja tarvittaessa korjaamaan sitä. Tämä ehdotus ei ole suinkaan ongelmaton: esim. missä tuollaisten puomien pitäisi sijaita? Eiköhän sopivin paikka olisi kestikievareiden luona, ja nämä voisivat myös huolehtia puomien valvonnasta, periä maksut ja joko säilyttää omassa kassassaan tai erityisessä säästölippaassa varat, joilla siltavoudin pitäisi sitten pitää huolta tien hoitamisesta. Eihän toki riitä se, että vain kievarihevosen käyttäjät maksavat. Paljon useammat ajavat omilla hevosillaan, ja heidänkin on maksettava tien käyttämisestä. Mutta jos joku voisi esittää vielä sopivamman tavan tämän maksun perimiseen, hän palvelisi hyvin isänmaataan ja ansaitsisi kunniaa.

Kyytivelvollisuudesta on kohtuullista huomauttaa, että sen jälkeen kun kyytimaksu on korotettu tämän vuosisadan keskivaiheesta kahden killingin tasolta nelinkertaiseksi,27kahden killingin tasolta nelinkertaiseksi: Vuoteen 1756 kyytimaksu oli 8 hopeaäyriä peninkulmalta, mikä vastasi vuoden 1777 rahauudistuksen jälkeen 2 killinkiä. Kyytimaksua korotettiin 1779 ja 1789, jolloin se nousi 8 killinkiin. Kongl. maj:ts förordning, angående tilökning i hållskjutslegan i städerna och på landet 23.12.1756, Kongl. maj:ts nådiga förordning, angående nödig befunnen förhögning i skiuts-legan för allmogen öfwer hela riket 26.1.1779 ja Kongl. maj:ts nådiga kungörelse, angående förhöjning i skjutslegan för håll- och reserve- samt gästgifware-skjuts 31.3.1789. näyttävät kievarinpitäjät näin kallista maksua vastaan pystyvän pitämään tarvittavan määrän hevosia, etenkin kuin varalla olevat hevoset hoitavat pidemmät kyydit, ja suurempien saattueiden28sotilasjoukkojen liikkuessa kyytihevosia kootaan rahvaalta, joten useissa paikoissa saa todeta, ettei kievarissa päivystämässä ole yhtään rahvaan hevosta, vaan kievarinpitäjät huolehtivat kyydeistä omilla hevosillaan ja rahvaanmiehet joutuvat kautta vuoden jatkuvien päivystysvuorojensa korvaukseksi maksamaan merkittävän suuria maksuja kievarinpitäjille, mikä on jälleen uusi rasitus maamiehelle. Eikä tässä yhteydessä voi sivuuttaa myöskään epäinhimillistä ajotapaa, jolla rahvaan hevoset hyvin usein ajetaan loppuun, niin että ne useimmiten uupuvat kesken matkan. Sanon ajotapaa epäinhimilliseksi, koska virkun hevosen juostessa täyttä laukkaa niin hyvää vauhtia kuin kavioista lähtee, joko herra itse tai hänen renkinsä antaa [hevoselle] tämän tästä hirmuisen sivalluksen parforce-ruoskallaan,29parforce-ruoskallaan: Viittaa ns. parforce-metsästykseen, jossa saalis ajettiin hevosten ja koirien avulla uuvuksiin. niin että inhimillisyys vuodattaa pakostakin606 kyyneleitä meille palvelustaan tarjoavan eläimen tuollaisen kohtelun takia. Käsitykseni mukaan sitä ei voida koskaan estää, niin kauan kuin ohjakset ja piiska saavat jäädä tuollaisten tyrannien käsiin. Merkille pantavaa on, että ulkomailta tulleet matkustajat ovat usein vakuuttaneet, ettei matkustaja voi millään seudulla koko maailmassa kulkea yhtä halvalla ja päästä perille yhtä nopeasti kuin Ruotsissa. Eiköhän tämäkin ole todiste maamiehen kokemasta sorrosta?

1. kahden killingin tasolta nelinkertaiseksi: Vuoteen 1756 kyytimaksu oli 8 hopeaäyriä peninkulmalta, mikä vastasi vuoden 1777 rahauudistuksen jälkeen 2 killinkiä. Kyytimaksua korotettiin 1779 ja 1789, jolloin se nousi 8 killinkiin. Kongl. maj:ts förordning, angående tilökning i hållskjutslegan i städerna och på landet 23.12.1756, Kongl. maj:ts nådiga förordning, angående nödig befunnen förhögning i skiuts-legan för allmogen öfwer hela riket 26.1.1779 ja Kongl. maj:ts nådiga kungörelse, angående förhöjning i skjutslegan för håll- och reserve- samt gästgifware-skjuts 31.3.1789.
2. sotilasjoukkojen
3. parforce-ruoskallaan: Viittaa ns. parforce-metsästykseen, jossa saalis ajettiin hevosten ja koirien avulla uuvuksiin.

Unfortunately this content isn't available in English