Anmärkningar till provpsalmboken, s. 49v

At Din Son för otuchts lågor.

Plichtat har med tusen plågor.

N:o 16. v. 1.

En wiss tilräklig lott.

kan wara nog af med

Min egen rätta lott. - - - -

Så stor som jag kan bära7Psalm 16, vers 1 i sin helhet: ”O Herre mig förläna Utaf lekamligt godt, Som mig till gagns kan tjena, En wiss tillräcklig lott, Så stor, som jag kan bära, Och som Du gifwa will, Att jag ej må begära Hwad nästan hörer till.” ____

bättre är at säga:

Som mig kan tarfligt nära.

Är nästan för mycket begärt.

duger icke. det gifwer en corporel idé,8gifwer en corporel idé: gör idén konkret (på ett sätt som gör den löjlig) som blir löjelig

v. 2.9Psalm 16, vers 2 i sin helhet: ”Om Du mig rikdom gifwer, Kanske, i öfwerflöd, Jag obarmhertig blifwer Mot nästan i hans nöd. Om fattigdom mig tryckte Och om jag saknar bröd, Kanske jag till mig ryckte Den frukt Du mig förböd.”

Om du mig skatter gifwer,

Och gods til öfwerflöd

Snart stolt och karg jag blifwer

Mot nästan i hans nöd.

Om fattigdom mig trycker,

Och nöden blifwer hård

Jag andras goda rycker

Med orätt i min wård.

Denna vers är något swag och sidsta strophen odugelig.

Här är mitt försök:

v. 4.

Sin skatt alt fort föröker10Psalm 16, vers 4 i sin helhet: ”Man Naboths wingård söker, Man lägger hus till hus, Sin skatt allt fort föröker Af ett förgängligt grus, Man fyller sina lårar Af de beträngdas bröd, Och under deras tårar, Man ler åt deras nöd.”

wore det ei bättre sagt:

Sin skatt med wåld föröker etc.

Och under deras tårar etc.

litet bättre wore at säga:

Och under uslas tårar

Man ler åt andras nöd.

N:o 19. v. 6 mot slutet

Ur satans nät och garn11Psalm 19, vers 6 i sin helhet: ”Jag kastar mig i mull, Med stoft mitt hufwud täcker, Och ber för Jesu skull, Att Du mig handen räcker. O Herre fräls min själ Ur Satans nät och garn, Och af en syndens träl, Bered Du Dig ett barn.”

bättre torde det heta:

Ur satans swåra Nät

Och lär en syndaträl,

at följa dina fiät.

Nät och garn en gammal synonymie utan emphasis.

Bered du dig ett barn är ock en twungen tancka.

N:o 20. v. 1. i början12Psalm 20, vers 1 i sin helhet: ”Hwad gör att hjertat hemligt lider? Hwem talar der i hemlighet, Som dina brister med dig wet, Och mot hwars dom du fåfängt strider? I farten efter timlig tröst, Du göra må hwad dig behagar; I mödans och i nöjets dagar, Du lika fåfängt flyr dess röst.”

wore det ei bätre:

Hwad gör at lastfult hierta lider? etc.

Hemligt och hemlighet komma tätt uppå hwarandra.

I farten efter timlig tröst, låter ei wäl

wore det ei renare mening?

I sinligt nöje söker tröst

du göra må hwad dig behagar