Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Skrift: Brev till Wargentin 2.1.1773

Brev till Wargentin 2.1.1773

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Textstorlek: A A A A


Visningsalternativ:

459

Högädle Herr Secretaire och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden.1

Af Herr Secretairens och Riddarens wördade skrifwelse jemte öfwersända twenne exemplar af mitt tal2 finner jag mig ännu wara hos Herr Secretairen i minne, ehuru jag uprichtigt måste tilstå mig ganska litet hafwa giordt mig förtient deraf. Jag ärkänner sådant med mycken wördnad, och aflägger derföre ödmiukaste tacksejelse. Men det som än mera förbinder mig, är den mogna granskning hwarmed Herr Secretairen bewärdigat öfwerse sielfwa talet,3 det jag så wäl af min synnerliga goda Wän, den för wårt allmänna Nitiske Kongl. Secretairen Schönberg,4 som ock af sielfwa talet kunnat inhämta. det war första utkastet, som jag sände til honom, och har jag ingen rad manuscript deraf hemma.

Jag är wäl på mitt Prästebohl en Landthushållare, men påliteliga rön böra anställas med mera noggranhet än min tid för trägna Ämbets syslor will tillåta, och lösa förslager behaga mig icke; derföre twiflar jag ock om och huru snart jag kunde åstadkomma något som duger.5 Jag roar mig ock stundom uti mitt Chymiska6 Laboratorium, men det är applicerat helt och460 hållit åt den Medicinska sidan, hwarigenom jag förser mig med påliteliga ingredienser til allehanda slags läkemedel för allmogen, som widt omkring anlita mig om sådant. Men til nya röns anställande will tiden blifwa för knap. Doch om jag uti någondera kunde uptäcka något gagneligit skall jag altid anse det för en heder, at få uptäcka sådant för Allmänheten, genom et så uplyst samfunds granskning som K. Wetenskaps Academien är.

Den som med ömt hierta för Fosterlandet släpats med på några Riksdagar, och sedt huru ingen ting kunnat uträttas måste ju ledsna wid hela Regerings sättet; Men at utse hielpen förr än Gustav7 steg på thronen war omöjeligit, och jag ansåg alt ifrå Riksdagens början8 det för en dumhet af wåra Ständer, at med wåld söka undertrycka Gustavs stora snille och hierta. Man wille med wåld göra honom, det andra tilförene kunnat wara af naturen neml:n inactivi.9 Men de missräknade sig, och ett hotande parti wälde satte alla wältänkta i harnesk, at afskudda sig ett odrägeligit ook af egna bröder.

Magten är wäl fahrlig i hwems hand den ock wara må; ty den kan missbrukas, men då den til samhällens bestånd är oumgängelig, är den bätre uti dens hand, som uti alla undersåtares gemensamma wälgång har sitt interesse, än deras, som uppå hwarandras undergång wille bygga sin lycka, men aldra bäst i Gustavs, hwars Ädla siäl drifwer honom til mäst lysande gierningar ibland menniskor, långt öfwer allmänna interesset. Gud wälsigne honom!! Nu är papret fult:461 Flera reflexioner få ei rum. Jag sluter derföre med en trogen önskan af ett i Herranom wälsignat och godt nytt år, med många påföljande, och en uprichtig försäkran, om den wördnadsfulla högachtning hwarmed jag är

Högädle Herr Secretairens och Riddarens ödmiuka tienare

Anders Chydenius.

Gamle Carleby d. 2. Januarii 1773.


  1. til sednaste tider: långt in i framtiden
  2. Herr Secretaire och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden: Pehr Wilhelm Wargentin, astronom och statistiker, sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien 1749–1783 och riddare av Nordstjärneorden 1759.
  3. twenne exemplar af mitt tal: Åsyftar Chydenius tryckta Tal hållet vid vår allernådigste konungs, konung Gustaf III:s höga kröning, den 29 maji 1772.
  4. mogna granskning ... sielfwa talet: om tillkomsten av talet, se Kommentar till Tal vid Gustav III:s kröning och Kommentar till Brev till Wargentin 2.1.1773
  5. Kongl. Secretairen Schönberg: Anders Schönberg d.y., rikshistoriograf. Schönberg hade utnämnts till kunglig sekreterare 1761 och till rikshistoriograf 1762.
  6. åstadkomma något som duger: Wargentins brev finns inte bevarat, men av allt att döma har det i deras tidigare korrespondens varit tal om att Chydenius skulle skriva om något lantbruksrelaterat ämne.
  7. kemiska
  8. Gustav III
  9. ifrå Riksdagens början: riksdagen 1771–1772 inleddes den 19 juni 1771
  10. passiva, inaktiva

Originaldokument

Originalspråk

459

Högädle Herr Secretaire och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden.10

Af Herr Secretairens och Riddarens wördade skrifwelse jemte öfwersända twenne exemplar af mitt tal11 finner jag mig ännu wara hos Herr Secretairen i minne, ehuru jag uprichtigt måste tilstå mig ganska litet hafwa giordt mig förtient deraf. Jag ärkänner sådant med mycken wördnad, och aflägger derföre ödmiukaste tacksejelse. Men det som än mera förbinder mig, är den mogna granskning hwarmed Herr Secretairen bewärdigat öfwerse sielfwa talet,12 det jag så wäl af min synnerliga goda Wän, den för wårt allmänna Nitiske Kongl. Secretairen Schönberg,13 som ock af sielfwa talet kunnat inhämta. det war första utkastet, som jag sände til honom, och har jag ingen rad manuscript deraf hemma.

Jag är wäl på mitt Prästebohl en Landthushållare, men påliteliga rön böra anställas med mera noggranhet än min tid för trägna Ämbets syslor will tillåta, och lösa förslager behaga mig icke; derföre twiflar jag ock om och huru snart jag kunde åstadkomma något som duger.14 Jag roar mig ock stundom uti mitt Chymiska15 Laboratorium, men det är applicerat helt och460 hållit åt den Medicinska sidan, hwarigenom jag förser mig med påliteliga ingredienser til allehanda slags läkemedel för allmogen, som widt omkring anlita mig om sådant. Men til nya röns anställande will tiden blifwa för knap. Doch om jag uti någondera kunde uptäcka något gagneligit skall jag altid anse det för en heder, at få uptäcka sådant för Allmänheten, genom et så uplyst samfunds granskning som K. Wetenskaps Academien är.

Den som med ömt hierta för Fosterlandet släpats med på några Riksdagar, och sedt huru ingen ting kunnat uträttas måste ju ledsna wid hela Regerings sättet; Men at utse hielpen förr än Gustav16 steg på thronen war omöjeligit, och jag ansåg alt ifrå Riksdagens början17 det för en dumhet af wåra Ständer, at med wåld söka undertrycka Gustavs stora snille och hierta. Man wille med wåld göra honom, det andra tilförene kunnat wara af naturen neml:n inactivi.18 Men de missräknade sig, och ett hotande parti wälde satte alla wältänkta i harnesk, at afskudda sig ett odrägeligit ook af egna bröder.

Magten är wäl fahrlig i hwems hand den ock wara må; ty den kan missbrukas, men då den til samhällens bestånd är oumgängelig, är den bätre uti dens hand, som uti alla undersåtares gemensamma wälgång har sitt interesse, än deras, som uppå hwarandras undergång wille bygga sin lycka, men aldra bäst i Gustavs, hwars Ädla siäl drifwer honom til mäst lysande gierningar ibland menniskor, långt öfwer allmänna interesset. Gud wälsigne honom!! Nu är papret fult:461 Flera reflexioner få ei rum. Jag sluter derföre med en trogen önskan af ett i Herranom wälsignat och godt nytt år, med många påföljande, och en uprichtig försäkran, om den wördnadsfulla högachtning hwarmed jag är

Högädle Herr Secretairens och Riddarens ödmiuka tienare

Anders Chydenius.

Gamle Carleby d. 2. Januarii 1773.


  1. til sednaste tider: långt in i framtiden
  2. Herr Secretaire och Riddare af Kongl. Nordstierne Orden: Pehr Wilhelm Wargentin, astronom och statistiker, sekreterare för Kungl. Vetenskapsakademien 1749–1783 och riddare av Nordstjärneorden 1759.
  3. twenne exemplar af mitt tal: Åsyftar Chydenius tryckta Tal hållet vid vår allernådigste konungs, konung Gustaf III:s höga kröning, den 29 maji 1772.
  4. mogna granskning ... sielfwa talet: om tillkomsten av talet, se Kommentar till Tal vid Gustav III:s kröning och Kommentar till Brev till Wargentin 2.1.1773
  5. Kongl. Secretairen Schönberg: Anders Schönberg d.y., rikshistoriograf. Schönberg hade utnämnts till kunglig sekreterare 1761 och till rikshistoriograf 1762.
  6. åstadkomma något som duger: Wargentins brev finns inte bevarat, men av allt att döma har det i deras tidigare korrespondens varit tal om att Chydenius skulle skriva om något lantbruksrelaterat ämne.
  7. kemiska
  8. Gustav III
  9. ifrå Riksdagens början: riksdagen 1771–1772 inleddes den 19 juni 1771
  10. passiva, inaktiva

Finska

459

Korkeasti kunnioittu herra sihteeri ja kuninkaallisen Pohjantähden ritarikunnan ritari.19

Herra sihteerin ja ritarin kunnioitetusta kirjelmästä ja sen mukana lähetetyistä puheeni20 kahdesta kappaleesta huomaan edelleen olevani herra sihteerin muistissa. Täytyy tosin rehellisesti myöntää, että olen tehnyt melko vähän ansaitakseni sen. Haluan osoittaa suuren kunnioitukseni sen johdosta ja esittää nöyrimmän kiitoksen. Mutta vielä enemmän minua velvoittaa se kypsä tarkastelu, jonka herra sihteeri on halunnut osoittaa itse puhetta kohtaan.21 Tämän olen saanut tietooni erittäin hyvältä ystävältäni, yleistä etua auliisti palvelevalta kuninkaalliselta sihteeri Schönbergiltä,22 ja olen havainnut sen myös itse puheesta. Lähetin ensimmäisen luonnoksen hänelle, eikä minulla ole kotona riviäkään sen käsikirjoituksesta.

Papin virkatalossani olen toki maanviljelijä, mutta jotta tutkimukset olisivat luotettavia, ne on järjestettävä suuremmalla tarkkuudella kuin mitä mihin minun aikani kiireisten virkatehtävien ohella antaa myöden. Ja minua eivät hatarat oletukset miellytä. Siksi epäilenkin, josko ja miten pian voisin saada aikaan jotakin kelvollista.23 Viihdytän itseäni myös ajoittain kemiallisessa laboratoriossani, mutta se on sovitettu460 täysin lääketieteelliseen käyttöön, ja sen avulla tuotan itselleni luotettavia ainesosia kaikenlaisiin lääkkeisiin rahvasta varten. Niissä asioissa minun puoleeni käännytään laajalta alueelta. Mutta aikaa jää liian niukalti uusien kokeiden järjestämiseksi. Mutta jos jommallakummalla alalla voisin löytää jotakin hyödyllistä, minulle on aina suuri kunnia saada ilmoittaa siitä yleisölle kuninkaallisen tiedeakatemian kaltaisen valistuneen yhteisön tarkastuksen jälkeen.

Se, joka on sydän isänmaalle alttiina raahattu mukaan muutamille valtiopäiville ja nähnyt, miten mitään ei ole saatu aikaiseksi, ei kai voi muuta kuin kyllästyä koko hallitustapaan. Mutta ennen Kustaan astumista valtaistuimelle oli mahdotonta nähdä, mistä apu olisi saatavissa, ja pidin heti valtiopäivien alusta24 alkaen tyhmyytenä sitä, että säätymme väkisin pyrkivät tukahduttamaan Kustaan suuren nerouden ja sydämen. Hänestä haluttiin väkisin tehdä sellainen kuin muut ovat ennen voineet olla luonnostaan, nimittäin passiivinen. Mutta he erehtyivät, ja uhkaava puoluevalta yllytti kaikki hyväsydämiset sotajalalle, ravistelemaan omien veljiensä muodostaman sietämättömän ikeen niskoiltaan.

Valtahan on vaarallista, olipa se kenen käsissä tahansa, sillä sitä voidaan käyttää väärin. Mutta koska se on välttämätön yhteiskuntien jatkuvuudelle, on parempi, että se on sellaisen käsissä, joka on kiinnostunut kaikkien alamaisten yhteisestä menestyksestä, kuin sellaisten, jotka haluavat perustaa onnensa toinen toistensa tuhon varaan. Mutta kaikkein parasta on, että se on Kustaalla, jonka jalo sielu yllyttää hänet kaikkein loistavimpiin tekoihin ihmisten parissa ja yleistä etua paljon pidemmälle. Jumala siunatkoon häntä!! Nyt paperi on täynnä,461 eikä muille pohdinnoille ole tilaa. Päätän siksi toivottaen uskollisin mielin Herran siunaamaa ja hyvää uutta vuotta ja monia sen jälkeen tulevia, sekä vilpittömänä vakuuttaen mitä syvintä kunnioitusta, jonka johdosta olen korkeasti kunnioitetun herra sihteerin ja ritarin nöyrä palvelija

Anders Chydenius.

Kokkolassa 2. tammikuuta 1773

Suom. Veli-Matti Pussinen


  1. Pehr Wilhelm Wargentin, astronomi ja tilastotieteilijä, joka toimi Kuninkaallisen tiedeakatemian sihteerinä 1749–1783 ja joka oli kutsuttu Pohjantähden ritarikuntaan 1759.
  2. Chydeniuksen 1772 painettuna ilmestynyt Kruunajaispuhe
  3. se kypsä tarkastelu, ... puhetta kohtaan: puheen syntyvaiheista ks. Kommentti: Kruunajaispuhe ja Kommentti: Kirje Wargentinille 2.1.1773
  4. Anders Schönberg nuorempi, joka oli nimitetty kuninkaalliseksi sihteeriksi 1761 ja valtakunnanhistorioitsijaksi 1762.
  5. voisin saada aikaan jotakin kelvollista: Wargentinin kirje Chydeniukselle ei ole säilynyt, mutta ilmeisesti heidän aikaisemmassa kirjeenvaihdossaan on ollut puhetta siitä, että Chydenius kirjoittaisi akatemian julkaisuun jostakin maatalouteen liittyvästä aiheesta.
  6. valtiopäivien alusta: vuosien 1771–1772 valtiopäivät avattiin 19.6.1771

Engelska

Unfortunately this content isn't available in English

Föregående avsnitt:

Följande avsnitt:

Platser:

Personer:

Bibelställen:

Teman: