Kootut teokset | Samlade skrifter | Selected Works
Kirjoitus: Amerikkalaiset tuohiveneet

Amerikkalaiset tuohiveneet, § 4

Edellinen jakso:

Seuraava jakso:

Tekstin koko: A A A A


Näkymävalinnat:

§ 4

Vaikka nämä veneet vaikuttavat huteroilta ja vaarallisilta, niillä on kuitenkin poikkeuksellisia etuja. Ensinnäkin ne kulkevat vedessä kevyemmin ja nopeammin kuin puuvene, lisäksi ne pystyvät kantamaan suuremman kuorman kuin samankokoiset puuveneet, ja niiden paras puoli on, että niitä voidaan vaivattomasti kantaa maataipaleilla. Siksi ne ovat ranskalaisille niin korvaamattomia Kanadassa, että ilman niitä he tuskin saisivat aikaan kahdeksasosaakaan siitä kaupasta, jota he nyt käyvät sisämaassa jopa 500 ruotsalaisen peninkulman päässä ja vielä kauempanakin pelkästään näiden veneiden avulla, niin että edes muutama tynnyri kultaa1 ei saisi heitä luopumaan niistä. Kun nimittäin joet kauempana suurelta osin asumattomassa sisämaassa ovat täynnä suuria kaatuneita puita, kun yhdessä kohdassa on jyrkkiä ja korkeita koskia ja putouksia ja toisessa peninkulman tai5 useammankin maakannas erottaa vesistöjä, liikkuminen meidän tavallisilla lautaveneillämme olisi melkein mahdotonta, etenkin kun monella joella tuskin yhden peninkulman päässä sen suulta tulee vastaan hirmuinen vesiputous, jota tuskin kyetään veneellä nousemaan, vaikka virta on putouksen yläpuolella taas peninkulmittain purjehduskelpoinen.

Ihmiset, jotka ovat tottuneet pilkkaamaan kaikkea mitä eivät ole lapsuudesta lähtien tottuneet näkemään, varmaan väistämättä pitävät kuvaamaamme tuohivenettäkin pikemminkin naurettavana kuin hyödyllisenä. Sen käyttömahdollisuuksia ja hyödyllisyyttä ei kuitenkaan ole syytä epäillä, koska monet ovat kuvanneet, kuinka sitä todella käytetään kaikkialla Pohjois-Amerikassa uskomattoman menestyksekkäästi. Herra preeses on itse matkustanut niillä Kanadassa yli 40 ruotsalaista peninkulmaa, vieläpä varsin suurilla järvilläkin. Hänellä oli neljä aikuista miestä mukanaan melojina, ja matkaeväät sekä muut tavarat vastasivat lisäksi viiden miehen painoa. Kun he sitten tulivat Champlainjärven päähän ja heillä oli edessään puolen ruotsalaisen peninkulman maamatka Saint-Sacrementjärvelle2, yksi miehistä nosti veneen päänsä päälle ja kantoi sitä koko matkan (­pitäen ainoastaan yhden lepotauon) sellaista vauhtia, että toiset eivät pysyneet hänen perässään.


  1. tynnyri kultaa: laskennallinen yksikkö, joka tarkoitti 100 000 hopeataaleria
  2. Saint-Sacrementjärvelle: Lake George, jota kutsuttiin aikaisemmin nimellä Lac du Saint-Sacrement

Alkuperäisdokumentit

Alkukieli

§. 4.

Men, ehuru swaga och farliga dessa fartyg förekomma, hafwa the doch ogiemena fördelar. Ty först löpa the lättare och fortare uti watnet, än en träbåt, sedan kunna the och bära större ladning än träbåtar, af samma storlek, och det som är det förnämsta, kunna the utan möda bäras öfwer land. Derföre äro de och för Fransosen uti Canada så omisteliga, at han dem förutan näppeligen kunde drifwa en åttondel af den handel, han nu endast gienom dessa båtar, hela 500 Swenska mijlar, och än mer, up i landet fortsätter, så at han dem ingalunda för några tunnor guld3 wille umbära; Ty som floderna längre up der landet är obebodt på många ställen, äro upfylda af nedfalna stora trän, annorstädes äro branta och höga forssar och watufall, annorstädes åter en, eller5 flera mil, emellan twenne watn: så wore det och nästan ogiörligit, at med wåra wanliga båtar af bräder giorda, komma fort4, hälst det ock ofta händer, at i en flod, näppel. 1 mijl från siön, möter ett hiskeligit watufall, det man med båtar swårligen kan komma upföre, fast floden sedan åfwan för fallet ofta är på flera mil segelbar.

Det kan wäl intet annars wara, än at de, som äro wane at begabba5 alt det de ei ifrån barndomen blifwit wane at se, äfwen anse wår näfwerbåt för mera löijelig, än nyttig: Men man har ingen anledning at twifla hwarcken om dess möjelighet eller fördelachtiga bruk, då hon af flera är beskrefwen, såsom den der werckel. brukas i nårra America öfwer alt, och det med en otrolig fördel. Herr Præses har sielf färdats uti dem i Canada, öfwer 40 Swenska mijlar, och det öfwer nog stora insiöar. Han hade 4 fulwuxna karlar med sig til roddare, rese kosten med andra saker swarade ock emot 5 karlars tyngd. När de då kommo til ändan af siön Champlain6 och hade innemot half Swensk mil öfwer land til siön S:t. Sacrament7, tog en af karlarne båten på hufwudet, och bar den hela denna wägen, (utan at hwila mera än en gång deremellan,) med sådan hast, at de andra ei hunno följa honom.


  1. tunnor guld: ”Tunna guld” var en räkneenhet och motsvarade 100 000 daler smt.
  2. fram
  3. göra sig lustig över, förlöjliga
  4. Lake Champlain
  5. Lake George, kallades tidigare Lac du Saint-Sacrement

Suomi

§ 4

Vaikka nämä veneet vaikuttavat huteroilta ja vaarallisilta, niillä on kuitenkin poikkeuksellisia etuja. Ensinnäkin ne kulkevat vedessä kevyemmin ja nopeammin kuin puuvene, lisäksi ne pystyvät kantamaan suuremman kuorman kuin samankokoiset puuveneet, ja niiden paras puoli on, että niitä voidaan vaivattomasti kantaa maataipaleilla. Siksi ne ovat ranskalaisille niin korvaamattomia Kanadassa, että ilman niitä he tuskin saisivat aikaan kahdeksasosaakaan siitä kaupasta, jota he nyt käyvät sisämaassa jopa 500 ruotsalaisen peninkulman päässä ja vielä kauempanakin pelkästään näiden veneiden avulla, niin että edes muutama tynnyri kultaa8 ei saisi heitä luopumaan niistä. Kun nimittäin joet kauempana suurelta osin asumattomassa sisämaassa ovat täynnä suuria kaatuneita puita, kun yhdessä kohdassa on jyrkkiä ja korkeita koskia ja putouksia ja toisessa peninkulman tai5 useammankin maakannas erottaa vesistöjä, liikkuminen meidän tavallisilla lautaveneillämme olisi melkein mahdotonta, etenkin kun monella joella tuskin yhden peninkulman päässä sen suulta tulee vastaan hirmuinen vesiputous, jota tuskin kyetään veneellä nousemaan, vaikka virta on putouksen yläpuolella taas peninkulmittain purjehduskelpoinen.

Ihmiset, jotka ovat tottuneet pilkkaamaan kaikkea mitä eivät ole lapsuudesta lähtien tottuneet näkemään, varmaan väistämättä pitävät kuvaamaamme tuohivenettäkin pikemminkin naurettavana kuin hyödyllisenä. Sen käyttömahdollisuuksia ja hyödyllisyyttä ei kuitenkaan ole syytä epäillä, koska monet ovat kuvanneet, kuinka sitä todella käytetään kaikkialla Pohjois-Amerikassa uskomattoman menestyksekkäästi. Herra preeses on itse matkustanut niillä Kanadassa yli 40 ruotsalaista peninkulmaa, vieläpä varsin suurilla järvilläkin. Hänellä oli neljä aikuista miestä mukanaan melojina, ja matkaeväät sekä muut tavarat vastasivat lisäksi viiden miehen painoa. Kun he sitten tulivat Champlainjärven päähän ja heillä oli edessään puolen ruotsalaisen peninkulman maamatka Saint-Sacrementjärvelle9, yksi miehistä nosti veneen päänsä päälle ja kantoi sitä koko matkan (­pitäen ainoastaan yhden lepotauon) sellaista vauhtia, että toiset eivät pysyneet hänen perässään.


  1. tynnyri kultaa: laskennallinen yksikkö, joka tarkoitti 100 000 hopeataaleria
  2. Saint-Sacrementjärvelle: Lake George, jota kutsuttiin aikaisemmin nimellä Lac du Saint-Sacrement

Englanti

§. 4.

But however fragile and perilous these vessels appear to be, they do have exceptional advantages. For in the first place they move more easily and faster in the water than a wooden boat, then they can also carry a larger load than wooden boats of the same size and, what is most significant, they can without effort be carried overland. For that reason they are also so indispensable for the French in Canada that without them they could hardly conduct an eighth of the commerce that they now, merely by means of these boats, extend a full 500 Swedish miles and even more up into the country, so that they would never go without them, even for some barrels of gold10; for as the rivers further inland where the country is uninhabited are in many places blocked with large fallen trees, while in other places there are steep and high rapids and waterfalls, and in yet others one or5 more miles between two bodies of water; it would therefore be almost impossible to get ahead with our ordinary boats made of planks, especially as it also often happens that on a river barely one mile from a lake one confronts a tremendous waterfall, which one would hardly be able to bypass with boats, although the river above the fall is then often navigable for several miles.

It is probably inevitable that those who are used to ridiculing everything that they have not been accustomed to see since childhood also regard our birchbark boat as more ludicrous than useful; but there is no reason to doubt either its potential or its advantageous use, as it has been described by several writers as the one that really is in use everywhere in North America, and that to incredible advantage. Our Praeses has himself travelled in them in Canada, for more than 40 Swedish miles, and that across lakes of a considerable size. He had four full-grown men with him as rowers, while provisions and other things also equalled five men in weight. When they then came to the end of Lake Champlain and had almost half a Swedish mile overland to Lake George, one of the men lifted the boat onto his head and carried it all that way (without resting more than once along it) at such a speed that the others could not keep up with him.


  1. barrels of gold: A “barrel of gold” was a unit of account, corresponding to 100.000 daler in silver coin.

Edellinen jakso:

Seuraava jakso:

paikat:

Henkilöt:

Raamatunkohdat:

Aiheet: