<\/p>\n
Anders Chydenius h\u00f6ll p\u00e5 1770-talet tre tal som hyllade Gustav III. Det f\u00f6rsta talet h\u00f6ll han i samband med kungens kr\u00f6ning i maj 1772.6Tal h\u00e5llet vid v\u00e5r allern\u00e5digste konungs, konung Gustaf III:s h\u00f6ga kr\u00f6ning, den 29 maji 1772<\/a><\/span><\/span> \u00c5r 1776 h\u00f6ll Chydenius i egenskap av kyrkoherde ett tal inf\u00f6r sina f\u00f6rsamlingsmedlemmar n\u00e4r Vasa hovr\u00e4tt, som Gustav III instiftat samma \u00e5r, skulle sammantr\u00e4da f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Vasa den 21 augusti 1776.7Tal med b\u00f6n i anledning av Vasa hovr\u00e4tts f\u00f6rsta session<\/a> <\/span><\/span> Det tredje talet h\u00f6ll han ocks\u00e5 i Gamlakarleby, denna g\u00e5ng p\u00e5 kungens f\u00f6delsedag den 24 januari 1778.<\/p>\n En ber\u00e4ttelse i Dagligt Allehanda<\/em> 1778 ger besked om talets tillkomst. Den 24 januari 1778 h\u00f6gtidligh\u00f6lls i Gamlakarleby den bekr\u00e4ftelse av de \u00f6sterbottniska st\u00e4dernas seglationsfrihet som Gustav III hade utf\u00e4rdat den 6 oktober 1777. Slopandet av det s.k. bottniska handelstv\u00e5nget, som hade hindrat st\u00e4derna runt Bottniska viken att idka handel p\u00e5 utl\u00e4ndska hamnar, hade h\u00f6rt till de fr\u00e5gor som Chydenius hade drivit under riksdagen 1765–1766.8se t.ex. Vederl\u00e4ggning<\/a> och dess kommentar <\/a><\/span><\/span> Denna frihet hade p\u00e5 nytt ifr\u00e5gasatts 1774 d\u00e5 Kungl. Maj:t i ett brev till kammar- och kommerskollegium hade f\u00f6reslagit att en ny stad skulle grundas p\u00e5 Kask\u00f6n och att denna stad skulle vara den enda stapelstaden i \u00d6sterbotten. Anders Chydenius hade kritiserat f\u00f6rslaget i Dagligt Allehanda<\/em>.9se Uplysningar wid den \u00e4ndring kgl. maj:t uti n\u00e5dig skrifwelse til k. cammar- och commerce-collegierne, af den 15 junii sistl. i n\u00e5der t\u00e4ckts g\u00f6ra uti den seglations-frihet, st\u00e4derne i \u00d6sterbotten \u00e5r 1765 blifwit bewiljad<\/a> (1774) samt kommentaren<\/a> <\/span><\/span> Kungens bekr\u00e4ftelse av seglationsfriheten satte punkt f\u00f6r diskussionen.<\/p>\n Kungens bekr\u00e4ftelse av den 6 oktober 1777 firades i Gamlakarleby p\u00e5 kungens f\u00f6delsedag. P\u00e5 ett typiskt s\u00e4tt kan man l\u00e4sa in b\u00e5de lokala intressen och Gustav III:s behov av att skapa band till olika delar av riket genom lokala ceremonier och h\u00f6gtider som denna. Kungen gynnades av att man lokalt lyfte upp hans insatser f\u00f6r riket och regionen, eller viktiga kretsar i regionen. Borgarna i Gamlakarleby gynnades av att deras lojalitet till monarken gavs ett synligt uttryck, samtidigt som betydelsen av deras r\u00e4tt att bedriva utrikeshandel p\u00e5 egna k\u00f6lar ocks\u00e5 manifesterades. Att en ber\u00e4ttelse om programmet, med allt vad d\u00e4rtill h\u00f6rde av styckeskott fr\u00e5n kanoner och illuminationer, samma v\u00e5r publicerades i Dagligt Allehanda<\/em> i Stockholm ing\u00e5r i ett etablerat m\u00f6nster. Skildringen beskriver programmet ing\u00e5ende. Dagligt Allehanda<\/em> visste ber\u00e4tta att kyrkoherden magister Chydenius h\u00f6ll sitt tal tv\u00e5 g\u00e5nger. F\u00f6rst hos handelsmannen Henrik Rahm, d\u00e4r stadens magistrat och handlande borgerskap, pr\u00e4sterskap, adel och andra st\u00e5ndspersoner i n\u00e4romr\u00e5det hade samlats, och sedan hos bagarm\u00e4staren Jacob Kuhlman d\u00e4r stadens hantverkare hade samlats. Chydenius tal relateras med betoning p\u00e5 talarens uppmuntran till stadens k\u00f6pm\u00e4n att ”under oafbruten enighet och med f\u00f6renade krafter” dra nytta av r\u00e4tten till fri utrikes seglation som gynnar b\u00e5de de enskilda och det allm\u00e4nna. Den anonyma skribenten beskrev ocks\u00e5 de illuminationer som dekorerade husen runt torget och stadens huvudgata och f\u00f6rklarade i tv\u00e5 fotnoter vilka kungliga f\u00f6rordningar och beslut det g\u00e4llde: f\u00f6rordningen om skeppsbyggeri f\u00f6r utl\u00e4ndsk r\u00e4kning och stadf\u00e4stelsen av de \u00f6sterbottniska st\u00e4dernas erh\u00e5llna stapelr\u00e4tt den 6 oktober 1777.<\/p>\n Liksom Chydenius \u00f6vriga tal som knyter an till kungen \u00e4r detta ett retoriskt tal h\u00e5llet i den h\u00f6ga stilen och m\u00e5nga teman k\u00e4nns igen fr\u00e5n de tv\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende talen. Centralt f\u00f6r beskrivningen av Gustav III:s goda regering \u00e4r statsv\u00e4lvningen i augusti 1772. Chydenius st\u00e4ller Gustav III:s goda regim mot en m\u00f6rk bild av frihetstiden som kaotisk och driven av egennytta och sj\u00e4lvsv\u00e5ld, vilket var typiskt f\u00f6r de tal och skrifter som hyllade Gustav III vid denna tid.<\/p>\n Talet hyllar kungens insatser p\u00e5 en rad omr\u00e5den. Chydenius p\u00e5minner om Gustav III:s str\u00e4vanden f\u00f6r det svenska spr\u00e5ket och vitterheten och hans k\u00e4rlek till unders\u00e5tarna och f\u00e4derneslandet. Kungen beskrivs ocks\u00e5 som en upplyst h\u00e4rskare som st\u00f6der vetenskaper. Talet inneh\u00e5ller m\u00e5nga typiska teman som \u00e4r gemensamma f\u00f6r gustavianska politiska skrifter. Samtidigt kan man genom hela talet finna Chydenius egna k\u00e4pph\u00e4star och intressen i den beskrivning han g\u00f6r av monarken. Hyllandet av monarken knyts t.ex. ihop med ett resonemang om betydelsen av vetenskap och kunskap som beskrivs som ett ljus som motarbetar gamla f\u00f6rdomar och sedv\u00e4njor (”irrg\u00e5ngar och wilfarelser”). Chydenius beskriver kunskapen som en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att hantverk och manufaktur (”sl\u00f6gder”) inte ska f\u00f6rtvina, lika v\u00e4l som f\u00f6r god politisk ordning och r\u00e4tt frihet, vars motsats beskrivs som barbariskt m\u00f6rker. Ljus och m\u00f6rker blir h\u00e4r metaforer f\u00f6r kunskap och okunskap, vetenskap och f\u00f6rdomar, men ocks\u00e5 f\u00f6r politiska system som f\u00f6rslavar eller befriar unders\u00e5tarna. Ljuset knyts till ”den r\u00e4tta friheten”, som var ett omhuldat tema i den gustavianska politiska retoriken, en frihet som \u00e4r reglerad av god lagstiftning och inte kan urarta i anarki.<\/p>\n Chydenius ger ocks\u00e5 tryckfriheten, som han varit med om att genomdriva p\u00e5 riksdagen 1765–1766, f\u00f6rh\u00e5llandevis stort utrymme. Gustav III inf\u00f6rde en ny tryckfrihetsf\u00f6rordning 1774 eftersom den tidigare f\u00f6rordningen av 1766 hade upph\u00e4vts genom statsv\u00e4lvningen 1772. Den nya tryckfrihetsf\u00f6rordning var mer begr\u00e4nsande \u00e4n den f\u00f6reg\u00e5ende, men i ett yttrande till r\u00e5det den 26 april 1774 framtr\u00e4dde kungen som en varm f\u00f6respr\u00e5kare av tryckfriheten. ”En Konung f\u00e5r genom Tryckfriheten veta sanningen, som man med s\u00e5 mycken omsorg och, ty v\u00e4rr! ofta nog med s\u00e5 mycken framg\u00e5ng f\u00f6r honom d\u00f6ljer”, konstaterade Gustav III t.ex. i sitt yttrande som trycktes samma \u00e5r.10Protocoll \u00f6fwer justitiæ-\u00e4render i kongl. maj:ts r\u00e5d-kammare; inneh\u00e5llande: kongl. maj:ts egit h\u00f6ga yttrande om tryckfriheten<\/em> (1774) <\/span><\/span> Denna tanke hade Gustav III tagit till sig hos de franska fysiokraterna vars texter f\u00f6rmedlades s\u00e4rskilt av Carl Fredrik Scheffer.<\/p>\n Efter passagen om vetenskapen och tryckfriheten g\u00e5r Chydenius m\u00f6dol\u00f6st \u00f6ver till rikets f\u00f6rsvar och visar hur kungen har st\u00e4rkt f\u00f6rsvaret utan att f\u00f6r dess skull str\u00e4va efter krig och on\u00f6dig f\u00f6rlust av m\u00e4nniskoliv. Milit\u00e4r upprustning h\u00f6rde till den gustavianska regimens \u00e5tg\u00e4rder redan p\u00e5 1770-talet, \u00e4ven om det var f\u00f6rst mot slutet av 1780-talet som kungen aktivt str\u00e4vade efter att framtr\u00e4da som en krigarkung, s\u00e4rskilt i samband med kriget mot Ryssland 1788–1790. M\u00f6ssornas sparsamhetspolitik under frihetstidens sista \u00e5r hade tagit sig uttryck bl.a. i f\u00e4rre investeringar i rikets f\u00e4stningar, armé och flotta. Gustav III \u00f6kade satsningarna p\u00e5 f\u00e4stningarna och engagerade sig i f\u00e4ltl\u00e4ger och exerciser som ordnades flitigt under gustaviansk tid. Under sin resa i Finland 1775 lade han symboliskt grundstenen till kronverket Ehrensv\u00e4rd p\u00e5 Sveaborg. 1770- och 1780-talet innebar ocks\u00e5 en ny expansionsperiod f\u00f6r den svenska flottan som helhet d\u00e5 b\u00e5de sk\u00e4rg\u00e5rds- och linjeflottan fick nya skepp ritade av Fredric Henric af Chapman.<\/p>\n I Chydenius tal hyllas Gustav III ocks\u00e5 som den n\u00f6dlidandes v\u00e4rn f\u00f6r sin frikostighet, f\u00f6r sin r\u00e4fst mot G\u00f6ta hovr\u00e4tt och rikets \u00e4mbetsm\u00e4n, f\u00f6r reformer i Finland och f\u00f6r sin \u00f6mhet f\u00f6r lagstiftning och r\u00e4ttskipning. Tv\u00e5 teman som l\u00e5g Anders Chydenius sj\u00e4lv varmt om hj\u00e4rtat ges \u00e4nd\u00e5 s\u00e4rskilt stor plats, n\u00e4mligen Gustav III:s myntreform och myntrealisation 1777 och f\u00f6rsvaret av den \u00f6sterbottniska seglationsfriheten. B\u00e4gge teman h\u00e4ngde ihop med f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en blomstrande handel, och b\u00e5da gick tillbaka till frihetstidens politiska debatter och till riksdagen 1765–1766 vid vilken Anders Chydenius deltagit som aktiv debatt\u00f6r.<\/p>\n Den sv\u00e5raste utmaningen vid riksdagen 1765–1766 hade varit tyglandet av den sv\u00e5ra inflationen och en kaotisk penningpolitik. Anders Chydenius hade deltagit i dessa debatter med skriften Rikets hjelp, genom en naturlig finance-system<\/a> (1766), i vilken han kritiserade m\u00f6ssornas strategi att ”f\u00e4lla kursen”, d.v.s. att stegvis h\u00f6ja det svenska penningv\u00e4rdet till den niv\u00e5 som hade r\u00e5tt f\u00f6re inflationen. Resultatet av m\u00f6ssornas strategi hade varit ekonomiskt kaos.<\/p>\n N\u00e4r Gustav III tilltr\u00e4dde p\u00e5 tronen tillsatte han en kommitté som skulle f\u00f6resl\u00e5 ett s\u00e4tt p\u00e5 vilket riksbankens papperssedlar skulle kunna inl\u00f6sas kontrollerat och skapa ordning i penningv\u00e4sendet. Kommerser\u00e5det Johan Liljencrantz ans\u00e5g att sedlarna borde l\u00f6sas in till sitt halva v\u00e4rde. Liljencrantz uts\u00e5gs till statssekreterare i den 1773 inr\u00e4ttade handels- och finansexpeditionen och fick st\u00f6d av kungen f\u00f6r att genomdriva den myntrealisation han hade f\u00f6reslagit och som Chydenius i talet ger kungen hela \u00e4ran f\u00f6r. Myntrealisationen var lyckosam och stabiliserade l\u00e4get. Genom reformen, som genomdrevs fr.o.m. januari 1777, kom ocks\u00e5 de m\u00e5nga olika myntenheter som man r\u00e4knade med i Sverige att ers\u00e4ttas med riksdalern, som var indelad i 48 skillingar.<\/p>\n Genom dessa reformer avl\u00e4gsnades m\u00e5nga hinder f\u00f6r handelns och n\u00e4ringarnas blomstring, vilket var m\u00e5ls\u00e4ttningar som stod Chydenius och borgarna i Gamlakarleby n\u00e4ra. Intimt l\u00e4nkad med finanspolitiken var ur denna synpunkt den r\u00e4tt till fri seglation som var orsaken till att man hade samlats i Gamlakarleby p\u00e5 kungens f\u00f6delsedag 1778. Chydenius tog tillf\u00e4llet i akt att uppmuntra borgarna i Gamlakarleby att utnyttja den frihet de f\u00e5tt. Han gick helt konkret in p\u00e5 hur borgarna skulle g\u00f6ra och uppmanade dem att f\u00f6rena sina insatser. Samtidigt kunde han tala f\u00f6r enigheten som en samh\u00e4llsdygd. Han framf\u00f6rde ocks\u00e5 tanken att medborgaren genom att gagna sig sj\u00e4lv kunde gagna f\u00e4derneslandet, en \u00e5sikt som driven till sin spets kan tolkas radikalt, men som hos Chydenius \u00e4r underst\u00e4lld enighetsidealet. ”D\u00e4r enighet \u00e4r, d\u00e4r \u00e4r w\u00e4lsignelse. Men agg och afwund f\u00f6rt\u00e4ra sig sielfwa”, konkluderar han.<\/p>\n HT<\/p>\n Litteratur<\/p>\n Alanen, Aulis J., ”Stapelfriheten och de bottniska st\u00e4derna 1766–1808”, Historiska och litteraturhistoriska studier<\/em> 31\/32, Skrifter utgivna av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 357, Helsingfors 1956, s. 101–246.<\/p>\n Alm, Mikael, Kungsord i elfte timmen. Spr\u00e5k och sj\u00e4lvbild i det gustavianska env\u00e4ldets legitimitetskamp 1772–1809<\/em>, Stockholm: Atlantis 2002.<\/p>\n Boberg, Stig, Gustav III och tryckfriheten 1774–1787<\/em>, Stockholm: Natur och Kultur 1951.<\/p>\n Dagligt Allehanda<\/em> 24.4.1778 nr 91.<\/p>\n Morgonbladet<\/em> 30 och 31.12.1878 nr 303 och 304.<\/p>\n Skuncke, Marie-Christine & Henrika Tandefelt (red.), Riksdag, kaffehus och predikstol. Frihetstidens politiska kultur 1766–1772<\/em>, Skrifter utgivna av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 649, Stockholm & Helsingfors: Atlantis & Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 2003.<\/p>\n Tandefelt, Henrika, Konsten att h\u00e4rska. Gustaf III inf\u00f6r sina unders\u00e5tar<\/em>, Skrifter utgivna av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 706, Helsingfors: Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 2008.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Anders Chydenius h\u00f6ll p\u00e5 1770-talet tre tal som hyllade Gustav III. Det […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/986"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=986"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/986\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3775,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/986\/revisions\/3775"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=986"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=986"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=986"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\n