<\/p>\n
Gustav III grundade 1776 en fj\u00e4rde hovr\u00e4tt i det svenska riket och som ort f\u00f6r hovr\u00e4tten valdes Vasa. Beslutet att grunda en ny hovr\u00e4tt f\u00f6r att underl\u00e4tta \u00c5bo hovr\u00e4tts arbetsb\u00f6rda fattade kungen under sin s.k. eriksgata i Finland i juni 1775. Hovr\u00e4tten instiftades f\u00f6ljande sommar och inledde sin verksamhet den 21 augusti 1776.<\/p>\n
Gustav III l\u00e4t utf\u00e4rda en allm\u00e4n kung\u00f6relse om hovr\u00e4ttens f\u00f6rsta sammantr\u00e4de och om gr\u00e4nserna f\u00f6r dess jurisdiktion. De allm\u00e4nna kung\u00f6relserna var en viktig kanal f\u00f6r \u00f6verhetens informationsspridning och de l\u00e4stes upp i rikets kyrkor efter gudstj\u00e4nst. F\u00f6rutom denna kung\u00f6relse, som spreds i hela det svenska riket, skulle man i alla kyrkor i de dom- och lagsagor som lydde under den nya hovr\u00e4tten s\u00f6ndagen den 18 augusti 1776, i samband med gudstj\u00e4nst, be en f\u00f6rb\u00f6n f\u00f6r hovr\u00e4tten. Vid gudstj\u00e4nsterna ingick allm\u00e4nna f\u00f6rb\u00f6ner f\u00f6r kungahuset, men f\u00f6rb\u00f6ner f\u00f6r s\u00e4rskilda \u00e4ndam\u00e5l kunde anst\u00e4llas vid olika tillf\u00e4llen. Pr\u00e4sterna var kronans tj\u00e4nare och \u00e4mbetsm\u00e4n och de skulle tj\u00e4na som unders\u00e5tarnas fostrare och som en kanal mellan \u00f6verheten och unders\u00e5tarna. Som kyrkoherde i Gamlakarleby h\u00f6ll Anders Chydenius b\u00f6n och tal den 18 augusti 1776 om den nya hovr\u00e4tten som skulle inleda sitt arbete tre dagar senare. I b\u00f6nen ber han om Guds v\u00e4lsignelse f\u00f6r hovr\u00e4tten och dess domare och den Allsm\u00e4ktiges bist\u00e5nd i domarnas arbete.<\/p>\n
Under Gustav III:s resa i Finland 1775 fattades flera beslut f\u00f6r att utveckla n\u00e4ringar, administration och r\u00e4ttsv\u00e4sende i den finska delen av riket. De finska l\u00e4nens antal \u00f6kade fr\u00e5n fyra till sex, Kuopio och Tammerfors st\u00e4der grundades och beslut om konkreta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r genomf\u00f6randet av storskiftet i Finland fattades. Gustav III fortsatte h\u00e4r ett intresse f\u00f6r att utveckla Finland som redan pr\u00e4glat frihetstiden. Samtidigt kan instiftningen av Vasa hovr\u00e4tt ocks\u00e5 ses som ett inslag i den reformlagstiftning som pr\u00e4glade Gustav III:s f\u00f6rsta decennium p\u00e5 den svenska tronen. I en kung\u00f6relse undertecknad i Tavastehus den 20 juni 1775 f\u00f6rklarade kungen beslutet att grunda en ny hovr\u00e4tt med motivet att ”winna hwad Oss altid \u00f6mt om hiertat \u00e4r, nemligen, at W\u00e5re trogne unders\u00e5tare m\u00e5ge Lag och R\u00e4tt utan uppeh\u00e5ll til godo niuta”. Vasa hovr\u00e4tt skulle som institution och byggnad tj\u00e4na som en symbol f\u00f6r Gustav III som upplyst konung i sitt rike samtidigt som den skulle vittna om kungens omsorger f\u00f6r sina finska unders\u00e5tar.<\/p>\n
Hovr\u00e4tten var andra r\u00e4ttsinstans i det svenska r\u00e4ttssystemet. Hovr\u00e4tterna \u00f6vervakade underr\u00e4tternas domar och fungerade som appellationsdomstolar. Fall g\u00e4llande grova brott som straffades med d\u00f6den m\u00e5ste alltid h\u00e4nskjutas till en hovr\u00e4tt. R\u00e4ttsfall som g\u00e4llde adliga personer behandlades alltid genast av hovr\u00e4tten. \u00d6ver hovr\u00e4tterna stod Kungl. Maj:ts justitierevision, som var en del av rikets r\u00e5d. Justitierevisionen ersattes 1789 med den samma \u00e5r grundade H\u00f6gsta domstolen med s\u00e4te i Stockholm.<\/p>\n
Rikets \u00f6vriga hovr\u00e4tter var Svea hovr\u00e4tt (Stockholm), G\u00f6ta hovr\u00e4tt (J\u00f6nk\u00f6ping) och \u00c5bo hovr\u00e4tt. De h\u00e4rstammade samtliga fr\u00e5n 1600-talet. Detsamma g\u00e4ller Tribunalet i Wismar som verkade som appellationsdomstol i Svenska Pommern. Under Vasa hovr\u00e4tts jurisdiktion st\u00e4lldes omr\u00e5den som tidigare lytt under \u00c5bo och Svea hovr\u00e4tter. De 1775 skapade Ule\u00e5borgs och Vasa l\u00e4n samt Savolax och Karelens l\u00e4n inf\u00f6rlivades i jurisdiktionsomr\u00e5det.<\/p>\n
Gustav III uts\u00e5g \u00e5tta domare till den nya hovr\u00e4tten 1776. Hovr\u00e4ttspresident blev revisionssekreteraren friherre Arvid Fredrik Kurck och till hovr\u00e4ttsr\u00e5d uts\u00e5gs friherre Adolf Fredrik Silfversparre, som tidigare tj\u00e4nstgjort vid hovr\u00e4tten i \u00c5bo, och justitiarien vid Arméns flotta Adolf Tandefelt. Till assessorer uts\u00e5gs Carl Hising, Carl Fredrik Krabbe, Georg Wilhelm Lode, Johan Casimir de la Chapelle och Erik Gustaf St\u00e5lhandske. Den sistn\u00e4mnda kom inte att tilltr\u00e4da \u00e4mbetet, utan ersattes av Eric Johan Palén.<\/p>\n
Sj\u00e4lva instiftningen av Vasa hovr\u00e4tt skedde i Stockholm den 28 juni 1776. Eftersom ingen hovr\u00e4tt hade grundats sedan 1600-talet kunde Gustav III planera instiftningen ganska fritt. Ceremonin skedde inf\u00f6r en f\u00f6rn\u00e4m publik, i kungens n\u00e4rvaro p\u00e5 kungliga slottet. Riksr\u00e5den med fruar, samtliga serafimerriddare, alla kommend\u00f6rer av de kungliga ordnarna, Svea hovr\u00e4tt, presidenterna vid de kungliga kollegierna, alla h\u00f6gre \u00e4mbetsm\u00e4n i Stockholm med fruar och den utl\u00e4ndska diplomatk\u00e5ren var inbjudna. Vid instiftningsceremonin svor den nya hovr\u00e4ttens ledam\u00f6ter tro- och \u00e4mbetseden inf\u00f6r kungen. Domarna mottog hovr\u00e4ttens sigill och fullmakt samt Svea rikes lag av 1734 och regeringsformen av 1772.<\/p>\n
Gustav III besl\u00f6t att uppf\u00f6ra en ny byggnad f\u00f6r hovr\u00e4tten och donerade redan h\u00f6sten 1776 fem tunnland av Korsholms s\u00f6dra kungsladug\u00e5rds marker f\u00f6r bygget. \u00d6verintendenten Carl Fredrik Adelcrantz gjorde upp ritningar och byggnaden blev f\u00e4rdig 1786. Hovr\u00e4ttens f\u00f6rsta session h\u00f6ll man emellertid redan den 21 augusti 1776. Sin verksamhet fick hovr\u00e4tten allts\u00e5 inleda annanstans, n\u00e4mligen i borgm\u00e4staren Erik Ludolph Leopolds hus.<\/p>\n
Det var Gustav III som best\u00e4mde att hovr\u00e4ttens f\u00f6rsta sammankomst skulle ske den 21 augusti 1776. Kungen p\u00e5pekade att detta l\u00e4mpligen kunde ske under \u00e5minnelse av ”den lycka F\u00e4derneslandet upp\u00e5 samma dag 4 \u00e5r tillf\u00f6rene wunnit genom \u00e5terst\u00e4llande af dess heder och Frihet”. Det var bara fyra \u00e5r sedan Gustav III genom en statsv\u00e4lvning den 19 augusti 1772 hade st\u00f6rtat den frihetstida regimen och \u00e5teruppr\u00e4ttat den starka kungamakten efter modell fr\u00e5n Gustav II Adolfs tid. Den 21 augusti 1772 hade riksdagen godk\u00e4nt Gustav III:s nya regeringsform och frihetstidens slut var ett faktum. Den nya regeringsformen gjorde igen kungamakten till rikets politiska centrum, medan riksdagen och rikets r\u00e5d f\u00f6rsvagades.<\/p>\n
I samband med statsv\u00e4lvningen 1772 betonade Gustav III kraftigt att hans agerande var \u00e4mnat att r\u00e4dda riket som, menade kungen, genom anarki och partisplittring hade st\u00f6rtats till avgrundens rand. Den gustavianska regimen representerade den r\u00e4tta friheten, grundad p\u00e5 lag, medan det frihetstida politiska etablissemanget anklagades f\u00f6r r\u00e4ttsl\u00f6shet, egennytta och korruption. Kungens egna tal under instiftningsakten i Stockholm i juni 1776 kn\u00f6t hovr\u00e4tten till detta lagens och frihetens projekt som han inlett 1772. Ekon av denna argumentation kan uppfattas ocks\u00e5 i Anders Chydenius tal den 18 augusti 1776.<\/p>\n
Vasa hovr\u00e4tts f\u00f6rsta sammankomst den 21 augusti 1776 utformades till en offentlig h\u00f6gtidsakt i Vasa. Programmet inleddes med gudstj\u00e4nst i Sofia Albertina-kyrkan. Sedan vandrade deltagarna i procession till borgm\u00e4stare Leopolds hus d\u00e4r sammantr\u00e4det skulle \u00e4ga rum. F\u00f6rutom hovr\u00e4ttens domare var ocks\u00e5 landsh\u00f6vdingen friherre Bror Cederstr\u00f6m och l\u00e4nsstyrelsens tj\u00e4nstem\u00e4n och en stor m\u00e4ngd stadsbor n\u00e4rvarande. Presidenten friherre Kurck h\u00f6ll ett tal, i vilket han p\u00e5 kungens anmodan uppm\u00e4rksammade statsv\u00e4lvningen och inf\u00f6randet av den nya regeringsformen 1772. Liksom Anders Chydenius i sitt tal i Gamlakarleby tre dagar tidigare, v\u00e4nde sig presidenten ocks\u00e5 till den Allsm\u00e4ktige: ”Han, s\u00e5som sjelf den h\u00f6gste \u00d6fverdomaren, vare med oss i domen och gifve oss sitt ljus, uti hvilket vi i alla saker klarast sk\u00f6nje hvad r\u00e4tt \u00e4r, d\u00e5 vi aldrig n\u00e5got \u00f6gonblick f\u00f6rg\u00e4te att hans allseende \u00f6ga \u00f6fver oss \u00e4r \u00f6ppet.”<\/p>\n
Kanoners lossande, salvor ur handgev\u00e4r, musik av pukor och trumpeter gav sammankomsten den 21 augusti 1776 ytterligare pr\u00e4gel av fest. P\u00e5 kv\u00e4llen var staden upplyst genom illuminationer och hos hovr\u00e4ttspresidenten bj\u00f6ds det p\u00e5 middag och bal. F\u00f6ljande dag var presidenten och hovr\u00e4ttsstaten, landsh\u00f6vdingen och herrskap fr\u00e5n den omgivande landsbygden inbjudna av magistraten till r\u00e5dstugan, d\u00e4r vicelandssekreteraren magister Fagerstr\u00f6m i ett tal uttryckte stadens och landskapets v\u00f6rdnadsbetygelser f\u00f6r kungens n\u00e5d. Chydenius tal i kyrkan \u00e4r en del av detta st\u00f6rre text- och talsammanhang med tillh\u00f6rande ceremonier och fester. Kungen talade p\u00e5 kungliga slottet i Stockholm, hovr\u00e4ttspresidenten p\u00e5 slottet och i Vasa, kyrkoherdarna i predikstolarna runt om i den nya hovr\u00e4ttens jurisdiktionsomr\u00e5de och andra lokala \u00e4mbetsm\u00e4n och st\u00e5ndspersoner p\u00e5 r\u00e5dstugor eller i andra forum.<\/p>\n
HT<\/p>\n
Litteratur<\/p>\n
Luukko, Armas, Vaasan historia II. 1721–1808<\/em>, Vaasa: Vaasan kaupunki 1979.<\/p>\n Tandefelt, Henrika, Konsten att h\u00e4rska. Gustaf III inf\u00f6r sina unders\u00e5tar<\/em>, Skrifter utgivna av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 706, Helsingfors 2008.<\/p>\n Rintala, Erkki (toim.), Vaasan hovioikeus 1776–1976 Vasa hovr\u00e4tt. Kirjoituksia ja kuvia 200-vuotistaipaleelta<\/em>, Vaasa: Vaasan hovioikeus 1976.<\/p>\n Veps\u00e4, Iisa, Oikeuden hakijat. Tutkimus Vaasan hovioikeuden perustamisesta ja varhaisesta toiminnasta<\/em>, Suomalaisen lakimiesyhdistyksen julkaisuja, A-sarja, 294, Helsinki 2009.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Gustav III grundade 1776 en fj\u00e4rde hovr\u00e4tt i det svenska riket och […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/952"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=952"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/952\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3758,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/952\/revisions\/3758"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=952"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=952"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=952"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}