<\/p>\n
N\u00e4r riksdagen samlades i Norrk\u00f6ping i april 1769 var det f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan frihetstidens b\u00f6rjan 1719 som st\u00e4nderna sammantr\u00e4dde utanf\u00f6r Stockholm. Trots att orten f\u00f6r riksdagen var en annan f\u00f6ljde man den etablerade politiska praktik som existerade under perioden. Det innebar bland annat att en av de f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rder som vidtogs i de tre st\u00e5nd d\u00e4r ledam\u00f6terna valdes var att granska de fullmakter som ledam\u00f6terna hade med sig och som visade vem de representerade. En fullmakt skulle enligt lag vara utformad p\u00e5 ett visst s\u00e4tt och vara undertecknad av de personer som hade valt ledamoten i fr\u00e5ga. Man kontrollerade ocks\u00e5 att sj\u00e4lva valet hade g\u00e5tt r\u00e4tt till, det vill s\u00e4ga att kallelsen hade g\u00e5tt ut i tid och att inga obeh\u00f6riga hade deltagit i valet. I pr\u00e4stest\u00e5ndet granskades fullmakterna f\u00f6rst av fyra ledam\u00f6ter, n\u00e4mligen biskopen i \u00c5bo stift Carl Fredrik Mennander, kyrkoherden i Hedvig Eleonora f\u00f6rsamling i Stockholm Johan Stenbeck, prosten i V\u00e4rnamo David St\u00e5hl och prosten i Karlstad Bengt Antonsson. I de fall d\u00e4r dessa herrar uppt\u00e4ckte oklarheter rapporterades dessa till pr\u00e4stest\u00e5ndet som sedan i sista hand best\u00e4mde om en fullmakt skulle godk\u00e4nnas eller inte. Om en fullmakt underk\u00e4ndes nekades ledamoten tilltr\u00e4de till st\u00e5ndet.<\/p>\n
Granskningsf\u00f6rfarandet innebar att man kunde p\u00e5verka vem som blev ledamot i st\u00e5ndet, vilket i sin tur innebar att granskningarna politiserades i den meningen att ledam\u00f6ter f\u00f6rs\u00f6kte bli av med o\u00f6nskade motst\u00e5ndare. F\u00f6ljden av detta f\u00f6rfaringss\u00e4tt blev att diskussionerna om fullmakterna blev l\u00e5nga och att olika politiska mots\u00e4ttningar och lojaliteter manifesterades p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt. En av m\u00e5nga personer som fick uppleva en s\u00e5dan granskning \u00e5r 1769 var Anders Chydenius, som hade blivit vald till riksdagsman av kaplanerna i \u00d6sterbotten.<\/p>\n
Granskningen b\u00f6rjade den 20 april 1769 och det dr\u00f6jde \u00e4nda till den 11 maj innan Chydenius fullmakt togs upp till diskussion. Hans fullmakt var p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en av de sista som diskuterades. Den kritik som riktades mot Chydenius gick framf\u00f6rallt ut p\u00e5 att han endast hade blivit vald av \u00d6sterbottens kaplaner och inte av alla kaplaner i \u00c5bo stift samt att han i samband med utvoteringen ur pr\u00e4stest\u00e5ndet vid riksdagen 1765–1766 hade blivit f\u00f6rbjuden att delta vid n\u00e4stkommande riksdagssammantr\u00e4de. Den f\u00f6rsta av dessa anklagelser hade \u00e4ven framf\u00f6rts vid riksdagen 1765–1766, d\u00e5 bland andra Carl Fredrik Mennander hade yttrat \u00e5sikten att det var problematiskt att kaplanerna i \u00d6sterbotten hade valt sin egen representant utan att ta h\u00e4nsyn till vad majoriteten i hela stiftet tyckte. Den g\u00e5ngen blev Chydenius fullmakt godk\u00e4nd, men det hindrade inte att samma argument kunde anv\u00e4ndas igen av hans motst\u00e5ndare. Deras argument st\u00e4rktes av den konvention fr\u00e5n 1767 som reglerade riksdagsvalen i stiften. Enligt denna f\u00f6rordning skulle en kaplan v\u00e4ljas av alla \u00e4mbetsbr\u00f6der i stiftet. Den andra anklagelsepunkten h\u00e4rr\u00f6rde fr\u00e5n den politiska process som sattes ig\u00e5ng efter publiceringen av Chydenius pamflett Rikets hj\u00e4lp<\/em><\/a> i vilken han kritiserade den s\u00e5 kallade deflationspolitiken. Eftersom pamfletten ans\u00e5gs g\u00e5 emot riksdagens beslut i en central fr\u00e5ga blev han utvoterad ur pr\u00e4stest\u00e5ndet. Uteslutningen skulle enligt st\u00e5ndets beslut g\u00e4lla b\u00e5de vid riksdagen 1765–1766 och n\u00e4stkommande riksdag.<\/p>\n Innan st\u00e5ndet diskuterade fullmakten och vad som hade h\u00e4nt i \u00c5bo stift i samband med kaplanernas val fick Chydenius tillf\u00e4lle att framf\u00f6ra sina \u00e5sikter i \u00e4mnet, vilket han gjorde med en skriftlig diktamen som l\u00e4stes upp. I denna skrift framh\u00e5ller Chydenius att orsaken till att man inte strikt kunde f\u00f6lja 1767 \u00e5rs konvention var det faktum att det inte funnits n\u00e5got tillf\u00e4lle, som till exempel ett pr\u00e4stm\u00f6te d\u00e4r stiftsgemensamma g\u00f6rom\u00e5l diskuterades, f\u00f6r stiftets alla kaplaner att tr\u00e4ffas och \u00f6verl\u00e4gga om hur de skulle g\u00f6ra med sin representation vid riksdagen. Ist\u00e4llet hade man tr\u00e4ffats p\u00e5 kontraktsniv\u00e5 och \u00f6verlagt om fr\u00e5gan, vilket gjorde att man inte kom fram till ett gemensamt och entydigt svar. Vissa hade \u00f6nskat att stiftets biskop skulle bevaka deras angel\u00e4genheter, medan andra ville skicka en ledamot. Problemet var att flera inte hade uttryckt n\u00e5gon \u00e5sikt i fr\u00e5gan. Enligt Chydenius innebar detta att de hade f\u00f6rlorat sin talan och att de s\u00e5ledes fick f\u00f6lja vad de som uttalat sig \u00f6nskade, det vill s\u00e4ga att v\u00e4lja en egen ledamot. I texten s\u00e4gs det inte explicit med det antyds att det fr\u00e4mst var kaplaner i s\u00f6dra delar av stiftet, det vill s\u00e4ga n\u00e4ra \u00c5bo, som ville att biskopen skulle framf\u00f6ra kaplanernas besv\u00e4r, medan kaplanerna i \u00d6sterbotten var mer sj\u00e4lvst\u00e4ndiga i politiskt h\u00e4nseende och \u00f6nskade en egen representant.<\/p>\n Ett annat tema i Chydenius f\u00f6rsvar av valet i \u00d6sterbotten r\u00f6r utvoteringen ur pr\u00e4stest\u00e5ndet 1766. Skriften \u00e4r intressant eftersom man h\u00e4r f\u00e5r en bild av hur han uppfattade h\u00e4ndelserna vid f\u00f6reg\u00e5ende riksdag med n\u00e5gra \u00e5rs perspektiv. Det \u00e4r tydligt att han h\u00e5ller fast vid principen om att fritt f\u00e5 framf\u00f6ra sina uppfattningar i centrala politiska fr\u00e5gor till allm\u00e4nheten. Det \u00e4r ocks\u00e5 uppenbart att han var glad \u00f6ver att m\u00e5nga hade l\u00e4st hans skrifter samt att han k\u00e4nde att han f\u00e5tt en viss uppr\u00e4ttelse i och med att den ekonomiska utvecklingen hade visat att han inte hade haft fel d\u00e5 han varnade f\u00f6r konsekvenserna av den s\u00e5 kallade deflationspolitiken.<\/p>\n Efter det att Chydenius diktamen hade l\u00e4sts upp gick kaplanen ut ur pr\u00e4stest\u00e5ndets m\u00f6teslokal och \u00f6verl\u00e4ggningen om fullmakten startade. De som fr\u00e4mst yttrade sig var kyrkoherden i Hedvig Eleonora f\u00f6rsamling i Stockholm Johan Stenbeck, som hade deltagit i granskningen av fullmakterna, och biskopen i V\u00e4ster\u00e5s Lars Benzelstierna. Stenbeck h\u00e4vdade att Chydenius s\u00e4tt att argumentera kring vad majoriteten av kaplanerna \u00f6nskade var felaktigt. Enligt Stenbecks syns\u00e4tt skulle de kaplaner som inte hade yttrat sig r\u00e4knas som nejs\u00e4gare till att skicka en egen representant till riksdagen, eftersom kaplanerna till skillnad fr\u00e5n kyrkoherdarna inte var skyldiga att utse en ledamot. Det kr\u00e4vdes d\u00e4rf\u00f6r ett aktivt st\u00e4llningstagande fr\u00e5n kaplanernas sida. Om man r\u00e4knade p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt var det 105 som hade en annan \u00e5sikt \u00e4n de 62 som hade r\u00f6stat p\u00e5 Chydenius. \u00c4ven Benzelstierna fokuserade p\u00e5 majoritetsf\u00f6rh\u00e5llandena i stiftet d\u00e5 han framh\u00f6ll att Chydenius inte hade valts av tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga kaplaner, vilket gjorde att han inte kunde accepteras som ledamot i st\u00e5ndet. I diskussionerna var det ingen som yttrade n\u00e5got st\u00f6d f\u00f6r Chydenius fullmakt. En m\u00f6jlig orsak till denna tystnad kan vara att debatterna om andra fullmakter hade visat att det var sv\u00e5rt att f\u00e5 igenom undantag fr\u00e5n konventionen, i synnerhet n\u00e4r det g\u00e4llde kaplanernas val. Det kan d\u00e4rf\u00f6r ha uppfattats som l\u00f6nl\u00f6st att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rsvara Chydenius. F\u00f6ljden blev s\u00e5ledes att Chydenius fullmakt f\u00f6rkastades enh\u00e4lligt. Han fick f\u00f6ljaktligen inte delta i riksdags\u00f6verl\u00e4ggningarna, men han hade trots det utnyttjat det lilla tillf\u00e4lle han gavs till att uttrycka sin politiska \u00e5sikt och framh\u00e5lla betydelsen av att fritt f\u00e5 publicera sina \u00e5sikter i viktiga politiska fr\u00e5gor.<\/p>\n PW<\/p>\n Litteratur<\/p>\n Sennefelt, Karin, Politikens hj\u00e4rta. Medborgarskap, manlighet och plats i frihetstidens Stockholm<\/em>, Stockholm: Stockholmia f\u00f6rlag 2011.<\/p>\n Winton, Patrik, Frihetstidens politiska praktik. N\u00e4tverk och offentlighet 1746–1766<\/em>, Studia Historica Upsaliensia 223, Uppsala: Uppsala universitet 2006.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4r riksdagen samlades i Norrk\u00f6ping i april 1769 var det f\u00f6rsta g\u00e5ngen […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/895"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=895"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/895\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3752,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/895\/revisions\/3752"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=895"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=895"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=895"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}