<\/p>\n
Att skriften, utformad som en uppbygglig moralitet, och f\u00f6rmodligen avsedd f\u00f6r de egna f\u00f6rsamlingsborna, h\u00e4rstammar fr\u00e5n Chydenius torde knappast kunna betvivlas. Den reflekterar i jagform (jaget \u00e4r en herde l\u00e5ngt borta fr\u00e5n sin hjord) \u00f6ver Chydenius erfarenheter vid hans f\u00f6rsta riksdag och hans vardagsupplevelser av livet i storstaden Stockholm under denna ett och ett halvt \u00e5r l\u00e5nga period fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1765 till juli 1766. Chydenius blev h\u00e4r och i synnerhet i riksdagens slutskede ganska h\u00e5rt \u00e5tg\u00e5ngen och hotad med r\u00e4tteg\u00e5ng och str\u00e4nga straff (p.g.a. omst\u00e4ndigheterna kring publiceringen av Rikets hj\u00e4lp<\/em>), och d\u00e4rf\u00f6r kan denna moralitet \u00e4ven l\u00e4sas som n\u00e5got av en terapeutisk bearbetning av genomlevda v\u00e5ndor.<\/p>\n Skriften uppges genom sin rubrik vara ett herdekv\u00e4de (”Herda-Qv\u00e4de”). Sj\u00e4lv var Chydenius vid denna tid f\u00f6rst och fr\u00e4mst herde f\u00f6r sin f\u00f6rsamling i Nedervetil, en andlig ledare f\u00f6r sin hjord. Herdemetaforen st\u00e5r som bekant p\u00e5 biblisk grund. Herren omtalades som herde med omsorg om varje lamm; ledargestalter ur de bibliska ber\u00e4ttelserna kunde vidare skildras i herderollen, medan redan de f\u00f6rsta kristna ledarna kunde ses som herdar f\u00f6r sin f\u00f6rsamlingsflock, tills metaforen blev s\u00e5 inn\u00f6tt att man inte l\u00e4ngre reflekterade \u00f6ver sammans\u00e4ttningen ’kyrkoherde’. Den spr\u00e5kliga framst\u00e4llningen pr\u00e4glas ocks\u00e5 i \u00f6vrigt i viss m\u00e5n av bibliska metaforer och referenser till Uppenbarelsebokens skildring av den sista striden.<\/p>\n D\u00e4rtill var Chydenius i praktisk mening f\u00e5raherde s\u00e5som stolt \u00e4gare av avelsf\u00e5r. I sitt intresse f\u00f6r f\u00e5ravel och dess f\u00f6rb\u00e4ttrande genom renrasiga f\u00e5r hade han inspirerats av den vurm f\u00f6r f\u00e5rsk\u00f6tsel som under decennierna f\u00f6re 1760-talet g\u00e5tt genom Sverige. Regeringen hade rundligt underst\u00f6tt modellsch\u00e4ferier, skolat och utn\u00e4mnt s.k. provinsialsch\u00e4frar som skulle verka i olika lands\u00e4ndor och instruera f\u00e5r\u00e4gare. Provinsialsch\u00e4fern i \u00d6sterbotten, Johan David Cneiff, hade inspekterat Chydenius f\u00e5rg\u00e5rd och h\u00f6ll honom f\u00f6r en av de f\u00e5 verkligt upplysta f\u00e5r\u00e4garna i sitt distrikt. Sj\u00e4lv hade Chydenius st\u00e5tt i kontakt med Carl Gustaf Boije p\u00e5 Ryd, ”F\u00e5r-Boijen” kallad, f\u00f6r att kunna rekvirera sina spanska avelsf\u00e5r.2