<\/p>\n
Till Anders Chydenius mest k\u00e4nda skrifter h\u00f6r Rikets hjelp, genom en naturlig finance-system<\/em> som gavs ut i juni 1766. I skriften kritiserar kaplanen fr\u00e5n Nedervetil kraftigt den plan som ledarna f\u00f6r m\u00f6sspartiet hade lagt fram och som st\u00e4nderna godk\u00e4nt f\u00f6r att r\u00e5da bot p\u00e5 den av inflationen orsakade ekonomiska krisen. Chydenius lilla skrift ledde till en politisk storm. Pamfletten \u00f6verraskade Chydenius samtida \u00e4ven av den orsaken att Chydenius nu presenterade en helt annan \u00e5sikt om inflationen \u00e4n han hade gjort mindre \u00e4n ett \u00e5r tidigare.<\/p>\n M\u00f6ssorna hade tagit \u00f6ver makten vid riksdagen som inleddes 1765 efter flera tiotals \u00e5r i opposition. Av hattarna \u00e4rvde partiet allvarliga problem, av vilka det v\u00e4rsta var det sjunkande v\u00e4rdet hos det svenska sedelmyntet. De m\u00e5nga \u00e4mbetsm\u00e4n och officerare som fick sin l\u00f6n utbetald i pengar hade f\u00e5tt lida stort p\u00e5 grund av detta, eftersom k\u00f6pkraften i deras l\u00f6n f\u00f6rs\u00e4mrats till ungef\u00e4r h\u00e4lften av dess ursprungliga v\u00e4rde. De som hade sedeldepositioner hade i samma m\u00e5n f\u00f6rlorat, precis som de som hade tillgodohavanden i sedelmynt.<\/p>\n Regeringen m\u00e5ste ta problemet med det sjunkande v\u00e4rdet p\u00e5 allvar, eftersom de som f\u00e5tt lida hade stort inflytande i adels- och borgarst\u00e5nden. Under riksdagen 1765–1766 f\u00f6rs\u00f6kte m\u00f6ssorna reda ut orsakerna till inflationen och st\u00f6dde sig i sin argumentation p\u00e5 kommerser\u00e5det Anders Nordencrantz ljungande skrifter. Skulden f\u00f6r att sedelmyntet f\u00f6rlorat i v\u00e4rde lade Nordencrantz p\u00e5 n\u00e5gra stockholmska grosshandlare. Som ledare f\u00f6r de av hattarna grundade v\u00e4xelkontoren hade dessa m\u00e4n p\u00e5 uppdrag av regeringen och med statliga pengar f\u00f6rs\u00f6kt st\u00f6da det svenska myntets v\u00e4rde genom olika finansoperationer. Enligt Nordencrantz hade de avsiktligt agerat s\u00e5 att de sj\u00e4lva skulle bli rika p\u00e5 statens bekostnad, medan v\u00e4rdet p\u00e5 sedelmyntet rasade mer och mer.<\/p>\n Ledarna f\u00f6r m\u00f6ssorna f\u00f6refaller ha svalt Nordencrantz argument. I vilket fall som helst anv\u00e4nde de samma argument f\u00f6r att kanalisera det allm\u00e4nna missn\u00f6jet och f\u00f6r att undvika att detta missn\u00f6je riktades mot hela det frihetstida statliga systemet. Av denna orsak d\u00f6mdes de s\u00e5 kallade ”v\u00e4xelassocierade” sommaren och h\u00f6sten 1765 till str\u00e4nga straff och \u00e5lades betala dryga ers\u00e4ttningar till staten. R\u00e4tteg\u00e5ngarna mot dem verkst\u00e4lldes av st\u00e4nderna och var politiska till sin karakt\u00e4r. Under den h\u00e4r processen konstaterades Chydenius h\u00f6ra till de mest fanatiska m\u00f6ssorna.<\/p>\n Vid den h\u00e4r tidpunkten f\u00f6refaller Chydenius \u00e4nnu ha trott bokstavligen p\u00e5 alla Nordencrantz p\u00e5st\u00e5enden trots att adjunkten i ekonomi vid Uppsala universitet Pehr Niclas Christiernin redan i sin 1761 utgivna F\u00f6rel\u00e4sningar ang\u00e5ende wexel-coursen<\/em> hade presenterat en helt annan uppfattning om inflationens orsaker, karakt\u00e4r och konsekvenser. N\u00e5gra svenska politiker, bland dem \u00e4ven n\u00e5gra m\u00f6ssor, blev emellertid \u00f6vertygade om att Christiernin var inne p\u00e5 r\u00e4tt sp\u00e5r. Chydenius hade ocks\u00e5 bekantat sig med Christiernins skrift, men eftersom han var d\u00e5ligt insatt i finanserna f\u00f6rstod han inte mycket av det han l\u00e4ste. \u00c4nnu v\u00e5ren 1765 i sin skrift om orsakerna till utflyttningen motsatte han sig Christiernins synpunkter och f\u00e4llde ironiska kommentarer om dem. Det var f\u00f6rst efter att Chydenius n\u00e4rmare bekantat sig med skrifter som underst\u00f6dde Christiernins synpunkter och efter att han diskuterat med politiker som h\u00f6ll p\u00e5 dessa synpunkter som han senh\u00f6sten 1765 \u00e5nyo l\u00e4ste Christiernins skrifter. Chydenius egna insikter i Sveriges statsfinanser hade f\u00f6rdjupats under tiden och han ins\u00e5g nu att Christiernin hade r\u00e4tt.<\/p>\n P.\u2005\u2005N. Christiernin, som tagit intryck av engelska och franska f\u00f6rfattares syn p\u00e5 ekonomisk teori, konstaterar i sin skrift att sedelmyntets sjunkade v\u00e4rde inte berodde p\u00e5 underskottet i den svenska handelsbalansen. Felet l\u00e5g inte heller i de spekulationer som handelsm\u00e4n som bedrev export eller ledarna f\u00f6r v\u00e4xelkontoren p\u00e5stods vara inblandade i. Orsaken till inflationen l\u00e5g i myckenheten sedlar st\u00e4ndernas bank hade gett ut. Christiernin analyserar vilka konsekvenser inflationen hade b\u00e5de f\u00f6r nationalekonomin och f\u00f6r enskilda samh\u00e4llsgrupper. Hans uppfattning var att det sjunkande v\u00e4rdet ingalunda hade utarmat Sverige. Tv\u00e4rtom hade exporten gynnats och importen minskat, vilket hade aktiverat handelsbalansen. Myckenheten sedlar hade upplivat alla n\u00e4ringsgrenar och d\u00e4rigenom \u00e4ven underst\u00f6tt syssels\u00e4ttningen.<\/p>\n <\/p>\n Nordencrantz ans\u00e5g att inflationen var en nationell katastrof, medan Christiernin \u00e5 sin sida f\u00f6rh\u00f6ll sig lugnare. Inflationen hade gynnat b\u00f6nderna och de f\u00f6retagare som var beroende av krediter. Om \u00e4mbetsm\u00e4nnens penningl\u00f6ner konstaterar Christiernin att de i framtiden borde knytas till silver- och kopparv\u00e4rdet, men han tar inte st\u00e4llning till huruvida \u00e4mbetsm\u00e4nnen borde kompenseras f\u00f6r de f\u00f6rluster de redan lidit. Christiernin f\u00f6rh\u00e5ller sig mycket kyligt till de kapitalister som f\u00f6rlorat sina besparingar eller tillgodohavanden, eftersom deras f\u00f6rluster gagnat resten av samh\u00e4llet. Eventuella kompensationer s\u00e5g han antagligen som en politisk fr\u00e5ga och tog d\u00e4rf\u00f6r inte st\u00e4llning till dem.<\/p>\n De som f\u00f6rlorat sina inkomster eller sin egendom godk\u00e4nde naturligtvis inte Christiernins st\u00e5ndpunkt utan f\u00f6rv\u00e4ntade sig kompensationer, vilket f\u00f6rsatte ledarna f\u00f6r m\u00f6ssorna i en sv\u00e5r position. Genom att st\u00e4mpla vissa finansm\u00e4n som skyldiga till inflationen gjorde partiet fr\u00e5gan till en politisk angel\u00e4genhet: sv\u00e5ra brott kr\u00e4vde dryga ers\u00e4ttningar. Av den h\u00e4r orsaken kunde regeringen inte godk\u00e4nna Christiernins program, enligt vilket myntets v\u00e4rde skulle stabiliseras enligt sin nuvarande kurs i silvermynt och knytas till silvrets v\u00e4rde. Alla f\u00f6rs\u00f6k att till vilket pris som helst revalvera det svenska myntet skulle d\u00e4remot minska p\u00e5 m\u00e4ngden mynt i cirkulation och leda till en katastrofal ekonomisk recession p\u00e5 grund av minskad konsumtion och brist p\u00e5 kapital. Med hj\u00e4lp av sunda teoretiska slutsatser skissade Christiernin upp just de f\u00f6ljder som en deflatorisk penningpolitik oftast brukar f\u00e5. Ledarna f\u00f6r m\u00f6ssorna v\u00e5gade \u00e4nd\u00e5 inte tro honom eller g\u00e5 emot den allm\u00e4nna opinion som de sj\u00e4lva hade f\u00f6rs\u00f6kt underbl\u00e5sa. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6kte de de facto revalvera det svenska sedelmyntet och f\u00f6retaget fick precis de f\u00f6ljder som Christiernin f\u00f6rutsp\u00e5tt. Det h\u00e4r var ocks\u00e5 orsaken till m\u00f6ssornas sv\u00e5ra valnederlag 1769.<\/p>\n Anders Chydenius f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rst p\u00e5verka penningpolitiken genom att tala om sin nya \u00f6vertygelse med m\u00f6sspartiets ledare, men eftersom de inte hade trott Christiernin, trodde de inte heller p\u00e5 dennes nyfr\u00e4lsta l\u00e4rjunge. Chydenius skrev nu en stark pamflett mot partiets penningpolitik och lyckades i juni 1766 utverka pr\u00e4stest\u00e5ndets tryckningstillst\u00e5nd, trots att sj\u00e4lvaste lantmarskalk T.\u2005\u2005G. Rudbeck hade f\u00f6rs\u00f6kt stoppa utgivningen.<\/p>\n I b\u00f6rjan av sin skrift redog\u00f6r Chydenius f\u00f6r penningsv\u00e4sendets historia i Europa fr\u00e5n Karl den stores tid fram\u00e5t. Han n\u00e4mner inte vilka k\u00e4llor han har anv\u00e4nt, men det \u00e4r uppenbart fr\u00e5ga om litteratur med huvudsakligen icke-belagda uppgifter. F\u00f6ljaktligen antar Chydenius att silvrets v\u00e4rde inte hade p\u00e5verkats av de stora m\u00e4ngder silver som hade str\u00f6mmat in fr\u00e5n Nya v\u00e4rlden. Det \u00e4r knepigt att f\u00f6lja argumentationen, speciellt eftersom kursen f\u00f6r den svenska koppardalern under 1700-talet allm\u00e4nt definierades i f\u00f6rh\u00e5llande till hur m\u00e5nga koppardaler som beh\u00f6vdes f\u00f6r att motsvara k\u00f6pkraften hos den hamburgska silverriksdalern. Om det beh\u00f6vdes 20 koppardaler, sades den svenska valutans kurs vara 20, d\u00e5 den idag skulle s\u00e4gas vara 0,05. Om k\u00f6pkraften hos det svenska myntet halverades, s\u00e5 skulle kursen enligt nutida r\u00e4knes\u00e4tt vara 0,025 men enligt 1700-talets r\u00e4knes\u00e4tt 40. D\u00e4rf\u00f6r sade man att kursen f\u00f6r den svenska valutan steg, n\u00e4r k\u00f6pkraften minskade.<\/p>\n N\u00e4r Chydenius behandlar den nyligen intr\u00e4ffade svenska inflationens orsaker och f\u00f6ljder g\u00f6r han det p\u00e5 exakt samma s\u00e4tt som P.\u2005\u2005N. Christiernin, vilket Eli F. Heckscher p\u00e5pekade redan 1949.2