<\/p>\n
Skriften \u00e4r, som det uppges, ”\u00f6fversatt af danskan” och utgiven i pamflettform med uppenbar avsikt att fr\u00e4mja tryckfrihetens sak under p\u00e5g\u00e5ende riksdagsf\u00f6rhandlingar. Ber\u00e4ttelsen om den kinesiska skrivfriheten har en p\u00e5passlig dedikation till ”Prins Gustaf” – som l\u00e5ngt senare som Gustav III skulle n\u00e4rma sig Chydenius i religionsfrihetsfr\u00e5gan. Ber\u00e4ttelsen \u00e4r tryckt hos Chydenius n\u00e4rmaste v\u00e4n bland boktryckarna, Lars Salvius, som i sin egen L\u00e4rda Tidningar<\/em> i positiva ordalag anm\u00e4lt kaplanens skrifter. Denna skrift anm\u00e4ldes i Salvius tidningar i numret f\u00f6r 17.4.1766 och torde ha kommit ut kort f\u00f6re detta datum.<\/p>\n Skriften oms\u00e4tter ett bepr\u00f6vat retoriskt grepp: det finns ett lyckorike i fj\u00e4rran; d\u00e4r sk\u00f6ter man den h\u00e4r saken s\u00e5 h\u00e4r. Vid 1700-talets mitt framstod Kina mer \u00e4n andra fj\u00e4rran l\u00e4nder som ett idealland f\u00f6r m\u00e5nga européer: kineseriet i Europa n\u00e5dde d\u00e5 sin kulmen. Man gjorde om sina lusttr\u00e4dg\u00e5rdar i kinesisk oregelbunden stil, man \u00e5t och drack – te inte minst – p\u00e5 importerat kinesiskt porslin, ett porslin bem\u00e5lat med idylliska motiv ur ett harmoniskt kinesiskt liv inramat av sk\u00f6n natur; man beg\u00e4rde det finaste silket f\u00f6r sina kl\u00e4der och sin inredning; och de i upplysningstolerans mer avancerade kunde ta sig f\u00f6r att kontemplera konfucianska livsvisdomar – allts\u00e5 f\u00f6retr\u00e4desvis de som \u00e4gde tillr\u00e4ckliga kunskaper och \u00f6vriga resurser.<\/p>\n Med sina mera praktiska intressen ville \u00e4ven Chydenius uppenbarligen uppfatta de kinesiska f\u00f6rh\u00e5llandena som f\u00f6rebildliga. Ocks\u00e5 d\u00e5 han i sitt eget skriftst\u00e4llarskap argumenterade f\u00f6r n\u00e4ringsfriheten och f\u00f6r att till\u00e5ta handel p\u00e5 landsbygden kunde han referera till Kina och p\u00e5peka att d\u00e4r inte gjordes n\u00e5gon skillnad p\u00e5 stads- och lantmannan\u00e4ringar (se K\u00e4llan<\/em> s. 5<\/a>).<\/p>\n Att Chydenius i samband med tryckfriheten v\u00e4nde \u00f6gonen mot Kina \u00e4r f\u00f6rmodligen en indirekt f\u00f6ljd av hans intresse f\u00f6r dansk nationalekonomisk litteratur. Han tog intryck s\u00e4rskilt av n\u00e5gra danska pr\u00e4stm\u00e4n med pietistisk bakgrund, som intresserat sig f\u00f6r samh\u00e4llsekonomin och utvecklat ett r\u00e4tt omfattande skriftst\u00e4llarskap. Medan pietismen i Sverige var en av \u00f6verheten nedtryckt oppositionsr\u00f6relse, hade framtr\u00e4dande pietister i Danmark n\u00e5tt h\u00f6ga positioner. En s\u00e5dan man var Erik Pontoppidan, utgivare av en serie nationalekonomisk litteratur och med tiden biskop i Bergen. Mera samtida med Chydenius var tv\u00e5 br\u00f6der Lütken, som b\u00e4gge publicerade sig i ekonomiska fr\u00e5gor. Den yngre brodern, Otto Diderik Lütken, hade medarbetat i Pontoppidans Økonomiske Magasin<\/em>.<\/p>\n Hos den \u00e4ldre brodern, Fredrik Lütken, f.d. marinofficer och f\u00f6rfattare av andaktslitteratur och ekonomisk litteratur, hade Chydenius hittat det h\u00e4r ifr\u00e5gavarande avsnittet om den kinesiska tryckfriheten. Som Georg Schauman framh\u00e5ller (1908, s. 491) \u00e4r Fredrik Lütken f\u00f6rfattare till Oeconomiske Tankar til høiere Efter-Tanke<\/em> och denna inneh\u00e5ller (VI, s. 8–21) uppsatsen ”Nogle Chinesiske Stats-Regler og Oeconomiske maximer eller Skikke: Uddragne af le Pere du Halde”.<\/p>\n Dansken hade allts\u00e5 i sin tur p\u00e5tr\u00e4ffat ber\u00e4ttelserna fr\u00e5n Kina hos Père Du Halde, eller Jean-Baptiste Du Halde, jesuit och skriftst\u00e4llare. Personligen hade denne jesuitfader inte bes\u00f6kt Kina utan byggde sin framst\u00e4llning av kinesiska f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 vad jesuitiska mission\u00e4rer fr\u00e5n och med slutet av 1500-talet samlat in och f\u00f6rmedlat. M\u00e4rkligt \u00e4r kanske hur man \u00f6ver ett brett religi\u00f6st spektrum fann varandra i en s\u00e5dan h\u00e4r fr\u00e5ga; religi\u00f6st sett var det ju ett visst avst\u00e5nd mellan en dansk pietist och en fransk jesuit. Schauman framh\u00e5ller en Parisutg\u00e5va 1735 av Description de la Chine<\/em> I–IV som den egentliga k\u00e4llan f\u00f6r Lütken, och indirekt f\u00f6r Chydenius i hans egenskap av \u00f6vers\u00e4ttare.<\/p>\n K\u00e4nnedomen om f\u00f6rh\u00e5llandena i fj\u00e4rran l\u00e4nder f\u00f6rmedlades inte s\u00e4llan f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen till européerna av de jesuitmission\u00e4rer som r\u00e5kat bli stationerade p\u00e5 de exotiska orterna. De rapporter av varierande \u00e5lder och exakthet som Du Halde byggde sin framst\u00e4llning p\u00e5 f\u00f6rklarar r\u00e4tt l\u00e5ngt framst\u00e4llningens stil och anekdotiska karakt\u00e4r. Tryckkonsten \u00e4r f\u00f6rvisso uppfunnen i Kina, dock inte tryckfriheten.<\/p>\n Det l\u00e5g hur som helst i de uts\u00e4nda jesuitmission\u00e4rernas intresse att framst\u00e4lla f\u00f6rh\u00e5llandena i en f\u00f6rh\u00e5llandevis positiv dager och att peka p\u00e5 faktorer som gjorde mission och omv\u00e4ndelse till kristendomen mindre sv\u00e5r. I Kina skedde de facto ett n\u00e4rmande mellan l\u00e4rda jesuiter och konfucianskt l\u00e4rda kineser med resultatet att en del kineser l\u00e4t omv\u00e4nda sig.<\/p>\n