<\/p>\n
Under 1700-talet dominerade jordbruket i det svenska riket. En stor majoritet av befolkningen var sysselsatt i den agrara sektorn och alla inv\u00e5nare var direkt eller indirekt beroende av sk\u00f6rdens utfall. M\u00e5nga b\u00f6nder p\u00e5verkades direkt av hur mycket r\u00e5g och korn som sk\u00f6rdades, men ocks\u00e5 statens inkomster och de statliga \u00e4mbetsm\u00e4nnens l\u00f6ner best\u00e4mdes i h\u00f6g grad av sk\u00f6rdeutfall och spannm\u00e5lspriser. F\u00f6ljden blev att hela samh\u00e4llets ekonomiska utveckling p\u00e5verkades av hur det gick f\u00f6r jordbruket.<\/p>\n
F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r att framg\u00e5ngsrikt kunna bedriva jordbruk och framf\u00f6rallt spannm\u00e5lsodling varierade kraftigt i olika delar av det svenska riket. I landskap som Sk\u00e5ne och \u00d6sterg\u00f6tland producerades det i regel ett \u00f6verskott, medan stora delar av exempelvis Bergslagen, Karelen, V\u00e4sterbotten och \u00d6sterbotten inte kunde m\u00f6ta efterfr\u00e5gan p\u00e5 r\u00e5g och korn genom egen produktion utan var tvungna att importera spannm\u00e5l fr\u00e5n andra omr\u00e5den. \u00c4ven st\u00e4der som G\u00f6teborg, Stockholm och \u00c5bo var beroende av spannm\u00e5lsinf\u00f6rsel utifr\u00e5n. F\u00f6r att l\u00f6sa situationen kr\u00e4vdes det f\u00f6ljaktligen transporter fr\u00e5n \u00f6verskottsomr\u00e5den till underskottsomr\u00e5den. En del av den n\u00f6dv\u00e4ndiga inf\u00f6rseln skedde fr\u00e5n till exempel Sk\u00e5ne, men det var ocks\u00e5 vanligt att spannm\u00e5l importerades fr\u00e5n Riga, Gda´nsk och Stralsund, eftersom det var enklare att frakta varor fr\u00e5n hamnarna i Baltikum till Stockholm eller \u00c5bo \u00e4n att transportera dem fr\u00e5n till exempel Malm\u00f6. Det faktum att det svenska riket var beroende av import av spannm\u00e5l innebar att man p\u00e5verkades av priserna p\u00e5 den internationella marknaden. Det var f\u00f6ljaktligen inte enbart sk\u00f6rdeutfallet inom riket som styrde de inhemska priserna, utan prisniv\u00e5n p\u00e5verkades \u00e4ven av sk\u00f6rdeutfallet p\u00e5 andra sidan \u00d6stersj\u00f6n och av efterfr\u00e5gan p\u00e5 r\u00e5g i andra delar av Europa.<\/p>\n
Under 1760-talet steg priserna p\u00e5 spannm\u00e5l i flera europeiska l\u00e4nder. Utvecklingen p\u00e5verkade \u00e4ven det svenska riket d\u00e4r framf\u00f6rallt omr\u00e5den som var beroende av import av spannm\u00e5l upplevde en kraftig prisstegring. Situationen gjorde att m\u00e5nga riksdagsledam\u00f6ter kom till riksdagen i Stockholm 1765–1766 med krav p\u00e5 att n\u00e5got m\u00e5ste g\u00f6ras \u00e5t de h\u00f6ga priserna och bristen p\u00e5 spannm\u00e5l. Samtidigt ber\u00e4ttades det om de sv\u00e5righeter som inv\u00e5narna i olika l\u00e4n upplevde. En av dem som deltog i diskussionerna om spannm\u00e5lspriserna och om vad som borde g\u00f6ras f\u00f6r att minska problemen var Anders Chydenius. Han skrev dels konceptet till memorialet och dels sj\u00e4lva memorialet som riksdagsledamoten Lars Larsson fr\u00e5n V\u00e4sterbotten l\u00e4mnade in till bondest\u00e5ndet. D\u00e4rut\u00f6ver l\u00e4mnade han in ett eget snarlikt memorial till pr\u00e4stest\u00e5ndet. Chydenius anv\u00e4nde s\u00e5ledes fr\u00e4mst de officiella politiska kanalerna f\u00f6r att p\u00e5verka situationen snarare \u00e4n att skriva en pamflett i fr\u00e5gan f\u00f6r att p\u00e5verka den allm\u00e4nna opinionen.<\/p>\n
Konceptet och de b\u00e5da memorialen f\u00f6rfattades i mars 1766 och memorialen l\u00e4mnades in vid samma tid, det vill s\u00e4ga drygt ett \u00e5r efter det att riksdagen hade \u00f6ppnats. Krav p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar i spannm\u00e5lspolitiken hade framf\u00f6rts redan under v\u00e5ren 1765, i synnerhet av m\u00e5nga ledam\u00f6ter i bondest\u00e5ndet, men dessa hade blivit lugnade av lantmarskalkens l\u00f6fte att sekreta utskottet skulle vidta n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder. N\u00e4r problemen trots dessa l\u00f6ften fortsatte och riksdagsledam\u00f6terna fick brev fr\u00e5n sina hemorter om sv\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden blev det politiskt n\u00f6dv\u00e4ndigt att agera f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 en \u00e4ndring till st\u00e5nd. Det \u00e4r i denna andra fas som Chydenius skrifter om spannm\u00e5lshandeln kommer till.<\/p>\n
Konceptet och de b\u00e5da memorialen, som alla uppvisar mycket stora likheter, fokuserar p\u00e5 behovet av att g\u00f6ra det l\u00e4ttare och inte minst billigare att importera spannm\u00e5l fr\u00e5n fr\u00e4mmande hamnar. Chydenius ville att b\u00e5de inhemska och utl\u00e4ndska handlande skulle ha r\u00e4tt att under en begr\u00e4nsad tid f\u00f6ra in spannm\u00e5l i landet. Han ville med andra ord att man skulle upph\u00e4va best\u00e4mmelserna i produktplakatet som f\u00f6rbj\u00f6d utl\u00e4ndska fartyg att f\u00f6ra in andra \u00e4n det egna landets produkter till Sverige. F\u00f6r att legitimera denna \u00e5tg\u00e4rd h\u00e4nvisar han till den politik som genomf\u00f6rdes 1741 f\u00f6r att minska de f\u00f6rs\u00f6rjningssv\u00e5righeter som d\u00e5 r\u00e5dde i det svenska riket.<\/p>\n
De f\u00f6rslag som Chydenius presenterade m\u00e5ste ses som en del av hans politiska str\u00e4vanden att minska den makt som ledande handelsm\u00e4n i G\u00f6teborg, Stockholm och \u00c5bo hade \u00f6ver handeln. Enligt Chydenius innebar deras privilegierade position att de kunde minska inf\u00f6rseln av spannm\u00e5l i syfte att \u00f6ka priserna och den egna f\u00f6rtj\u00e4nsten. De kunde s\u00e5ledes tj\u00e4na pengar p\u00e5 m\u00e5ngas olycka. De h\u00f6ga spannm\u00e5lspriserna var ytterligare ett exempel p\u00e5 vad en felaktig och or\u00e4ttf\u00e4rdig ekonomisk politik \u00e5stadkom. Chydenius h\u00e4vdade att det enda s\u00e4ttet att komma tillr\u00e4tta med den r\u00e5dande situationen var att sl\u00e4ppa importen fri.<\/p>\n
Lars Larssons memorial l\u00e4stes upp i bondest\u00e5ndet den 7 mars 1766 tillsammans med ett brev i samma \u00e4mne som riksdagsledamoten Johan P\u00e5lsson hade mottagit. Bondest\u00e5ndets ledam\u00f6ter kom \u00f6verens om att f\u00f6rfatta en skrivelse till sekreta utskottet f\u00f6r att informera om de sv\u00e5righeter som spannm\u00e5lsbristen ledde till och uppmana utskottet att vidta n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder. Chydenius memorial l\u00e4stes upp i pr\u00e4stest\u00e5ndet den 15 mars 1766. St\u00e5ndets ledam\u00f6ter gillade inneh\u00e5llet, f\u00f6rutom att de f\u00f6rordade den 1 september som gr\u00e4ns f\u00f6r den tillf\u00e4lliga \u00e5tg\u00e4rden. De besl\u00f6t ocks\u00e5 att samma dag skicka f\u00f6rslaget till de \u00f6vriga st\u00e5nden. I bondest\u00e5ndet l\u00e4stes det upp och accepterades, men i borgarst\u00e5ndet var det m\u00e5nga som var skeptiska till de f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rderna, inte minst p\u00e5 grund av att de hotade handelsm\u00e4nnens privilegier. Borgarst\u00e5ndet beslutade d\u00e4rf\u00f6r att inte st\u00f6dja pr\u00e4stest\u00e5ndets f\u00f6rslag. Hos adeln vann inte heller f\u00f6rslaget acceptans, utan man skickade det vidare till sekreta utskottet f\u00f6r fortsatt behandling.<\/p>\n
Sekreta utskottet tog inte specifikt upp skrivelserna fr\u00e5n bondest\u00e5ndet och pr\u00e4stest\u00e5ndet, men ledam\u00f6terna yttrade sig \u00e4nd\u00e5 om den principiella fr\u00e5gan om en friare inf\u00f6rsel av utl\u00e4ndsk spannm\u00e5l den 21 mars 1766. Landsh\u00f6vdingen i Savolax och Kymmeneg\u00e5rds l\u00e4n, Anders Henrik Ramsay, hade n\u00e4mligen l\u00e4mnat in en skrivelse till Kungl. Maj:t om att s\u00e4nka tullavgiften vid inf\u00f6rsel av spannm\u00e5l \u00f6ver gr\u00e4nsen f\u00f6r att lindra den n\u00f6d som r\u00e5dde i omr\u00e5det. Sekreta utskottet gillade inte f\u00f6rslaget, eftersom man menade att en s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd inte skulle lindra den akuta situationen. Man var ocks\u00e5 r\u00e4dd f\u00f6r att en s\u00e4nkning av tullavgiften skulle minska statsinkomsterna. Ist\u00e4llet f\u00f6r fri inf\u00f6rsel av spannm\u00e5l f\u00f6rordade utskottets ledam\u00f6ter att landsh\u00f6vdingen skulle vidta alla t\u00e4nkbara anstalter f\u00f6r att hj\u00e4lpa upp situationen. I praktiken torde detta ha inneburit att bland annat kronof\u00f6rr\u00e5den med spannm\u00e5l skulle anv\u00e4ndas.<\/p>\n
\u00d6verl\u00e4ggningarna i sekreta utskottet under riksdagen 1765–1766, men ocks\u00e5 i de fyra st\u00e5nden, visar att det var fler \u00e4n Chydenius som framf\u00f6rde idéer om att till\u00e5ta en friare spannm\u00e5lshandel. Det var framf\u00f6rallt personer som kom ifr\u00e5n eller tj\u00e4nstgjorde i rikets periferi, d\u00e4r det fanns ett stort importbehov, som artikulerade s\u00e5dana tankar. Chydenius initiativ i mars 1766 gjorde att fr\u00e5gan \u00e5terigen kom upp till diskussion vid riksdagen, men han lyckades inte \u00f6vertala tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga borgare och adelsm\u00e4n att st\u00f6dja f\u00f6rslaget. Ser man till statistiken \u00f6ver spannm\u00e5lshandeln ser man dock att importen \u00f6kade kraftigt under andra h\u00e4lften av 1760-talet. \u00c4ven om Chydenius f\u00f6rslag inte accepterades kan man \u00e4nd\u00e5 s\u00e4ga att f\u00f6rs\u00f6rjningsproblemen l\u00f6stes p\u00e5 det s\u00e4tt som Chydenius hade f\u00f6reslagit, n\u00e4mligen genom att importen av utl\u00e4ndsk spannm\u00e5l \u00f6kades.<\/p>\n
PW<\/p>\n
<\/p>\n
Litteratur<\/p>\n
Berg, Bengt \u00c5ke, Volatility, integration and grain banks. Studies in harvests, rye prices and institutional development of the parish magasins in Sweden in the 18th and 19th centuries<\/em>, Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm 2007.<\/p>\n Thisner, Fredrik, Milit\u00e4rstatens arvegods. Officerstj\u00e4<\/em>nstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720<\/em>–<\/em>1800<\/em>, Studia Historica Upsaliensia 230, Uppsala: Uppsala universitet 2007.<\/p>\n \u00c5mark, Karl, Spannm\u00e5lshandel och spannm\u00e5<\/em>lspolitik i Sverige 1719<\/em>–<\/em>1830<\/em>, Stockholm 1915.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Under 1700-talet dominerade jordbruket i det svenska riket. En stor majoritet av […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/797"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=797"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/797\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4080,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/797\/revisions\/4080"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=797"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=797"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=797"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}