{"id":779,"date":"1765-11-16T14:41:05","date_gmt":"1765-11-16T12:41:05","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?p=779"},"modified":"2018-10-11T13:53:16","modified_gmt":"2018-10-11T11:53:16","slug":"kommentar-till-erinringar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/kommentar-till-erinringar\/","title":{"rendered":"Kommentar till Erinringar"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Edvard Fredric Runeberg publicerade i slutet av Wattu-Prof wid K\u00e4llan til Rikets Wanmagt<\/em>3

Denna fr\u00e5ga om vilken frihet som Chydenius s\u00f6ker att inf\u00f6ra diskuteras ocks\u00e5 senare i texten. Han f\u00e5r n\u00e4mligen kritik f\u00f6r sina p\u00e5st\u00e5enden om att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r politiker och statliga \u00e4mbetsm\u00e4n att ha tillr\u00e4cklig kunskap i n\u00e4ringsfr\u00e5gor f\u00f6r att kunna best\u00e4mma vilka n\u00e4ringar som staten skall satsa p\u00e5. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r man l\u00e5ta naturen avg\u00f6ra ordningen. Kritiken g\u00e5r ut p\u00e5 att Chydenius vill avskaffa alla lagar som r\u00f6r n\u00e4ringarna och att en s\u00e5dan \u00e5tg\u00e4rd snarare \u00e4n att leda till \u00f6kat v\u00e4lst\u00e5nd endast kommer att skapa kaos och villervalla i samh\u00e4llet. I sitt svar betonar Chydenius att det inte kommer att bli kaos och att han endast \u00e5syftar s\u00e4rskilda f\u00f6rfattningar som r\u00f6r f\u00f6rdelningen av resurser mellan n\u00e4ringarna och inte allm\u00e4nna lagar som styr handel och hush\u00e5llning. Med andra ord vill han inte ta bort regler kring till exempel \u00e4gander\u00e4tt, konkurser eller arv, utan endast s\u00e5dana lagar som syftar till att detaljstyra n\u00e4ringarna.<\/p>\n

Chydenius f\u00f6rsvarar sig ocks\u00e5 mot kritiken att hans f\u00f6rslag kommer att leda till en f\u00f6rsvagning av viktiga n\u00e4ringar s\u00e5som sj\u00f6farten. Kritikern menar att det g\u00e5r att identifiera vissa n\u00e4ringar som \u00e4r l\u00f6nande f\u00f6r samh\u00e4llet och som d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r vara prioriterade omr\u00e5den f\u00f6r statligt st\u00f6d. Hela samh\u00e4llet tj\u00e4nar f\u00f6ljaktligen p\u00e5 att dessa omr\u00e5den gynnas. Chydenius menar att en s\u00e5dan forcerad satsning p\u00e5 vissa omr\u00e5den kommer att leda till sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dliga problem och kostnader i andra delar av samh\u00e4llet. Det \u00e4r s\u00e5ledes s\u00e4krast att inte f\u00f6rs\u00f6ka skapa n\u00e5gon prioritetslista \u00f6ver vilka n\u00e4ringar som staten b\u00f6r satsa p\u00e5.<\/p>\n

En annan kritisk synpunkt som framf\u00f6rs \u00e4r att det inte alls \u00e4r s\u00e4kert att riket och det allm\u00e4nna vinner n\u00e4r enskilda vinner. Chydenius h\u00e5ller med och pekar p\u00e5 situationer d\u00e4r individer har tj\u00e4nat mycket pengar p\u00e5 andras bekostnad genom att utnyttja olika f\u00f6rfattningar och s\u00e4rskilda privi­legier. Ett s\u00e5dant utnyttjande leder till en stor nationell f\u00f6rlust och en obalans mellan n\u00e4ringarna. Principen om ett sammanfallande intresse mellan samh\u00e4llet och individen g\u00e4ller s\u00e5ledes endast s\u00e5 l\u00e4nge det inte existerar n\u00e5gra s\u00e4rskilda privilegier. H\u00e4r pekar Chydenius p\u00e5 att m\u00e4nniskorna \u00e4r rationella och att de utnyttjar olika m\u00f6jligheter att fr\u00e4mja sina egna intressen. N\u00e4r ledande grosshandlare anv\u00e4nder statliga institutioner f\u00f6r att p\u00e5verka v\u00e4xelkursen g\u00f6r de egentligen inte n\u00e5got fel, utan de f\u00f6ljer den m\u00e4nskliga naturen. Det stora felet ligger snarare i att staten har skapat regler som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r handelsm\u00e4nnen att tj\u00e4na stora summor p\u00e5 alla andras bekostnad.<\/p>\n

En sista punkt som Chydenius f\u00e5r kritik f\u00f6r \u00e4r hans resonemang om att en grundpelare f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra det nationella v\u00e4lst\u00e5ndet \u00e4r att produktionen sker p\u00e5 ett s\u00e5 effektivt s\u00e4tt som m\u00f6jligt genom att man anv\u00e4nder minsta antalet m\u00e4nniskor att producera varor till det h\u00f6gsta m\u00f6jliga priset. Det \u00e4r framf\u00f6rallt ordet ”minsta” som i sammanhanget skapar debatt, eftersom det kan antyda att Chydenius menar att ett litet antal m\u00e4nniskor \u00e4r f\u00f6rdelaktigt f\u00f6r staten. Ett s\u00e5dant p\u00e5st\u00e5ende g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs emot de merkantilistiska idéerna d\u00e4r ett lands styrka anses best\u00e4mmas av hur stor befolkning det har. Chydenius menar att det \u00e4r b\u00e5de antalet arbetare och deras flit som best\u00e4mmer utvecklingen. Han lyfter fram Edvard Fredric Runebergs skrifter4

F\u00f6r att sammanfatta debatten kan man s\u00e4ga att Chydenius kritiker f\u00f6rs\u00f6kte skapa en bild av att Chydenius efterstr\u00e4vade en lagl\u00f6s frihet som skulle leda till kaos och ekonomisk nedg\u00e5ng. Samtidigt f\u00f6rsvarade de behovet av fortsatta regleringar f\u00f6r att gynna n\u00e4ringar som var viktiga och l\u00f6nsamma f\u00f6r riket. Staten var s\u00e5ledes garanten f\u00f6r en god ordning inom och mellan olika ­n\u00e4ringar. Chydenius svarade genom att \u00e5terigen betona behovet av \u00f6kad n\u00e4ringsfrihet samt att detta skulle leda till v\u00e4lst\u00e5nd snarare \u00e4n villervalla. Vid riksdagen 1765–1766 var det Chydenius linje som gick segrande ur striden. Flera beslut som fattades innebar n\u00e4mligen \u00f6kad n\u00e4ringsfrihet. Till exempel fick de bottniska handelsst\u00e4derna r\u00e4tt att exportera varor till utlandet. Samtidigt avvecklades st\u00f6det till manufakturerna, vilket ocks\u00e5 var i linje med Chydenius idéer. Besluten med­f\u00f6rde en omdefinition av n\u00e4ringspolitiken d\u00e4r gynnandet av manufakturer och de ledande borgarna i G\u00f6teborg och Stockholm ersattes av ett friare system d\u00e4r fler och bredare grupper fick r\u00e4tt att idka n\u00e4ring. Denna utveckling \u00f6verensst\u00e4mde med Chydenius uppfattningar, men ocks\u00e5 med idéer som framf\u00f6rdes runt om i Europa efter sju\u00e5rskrigets slut. 1760-talet var f\u00f6ljaktligen en tid av politiska f\u00f6r\u00e4ndringar och nyt\u00e4nkande kring relationerna mellan staten och inv\u00e5narna.<\/p>\n

PW<\/p>\n

 <\/p>\n

Litteratur<\/p>\n

Herlitz, Lars, Fysiokratismen i svensk tappning 1767–1770<\/em>, Meddelanden fr\u00e5n Ekonomisk-historiska institutionen vid G\u00f6teborgs universitet 35, G\u00f6teborg 1974.<\/p>\n

Magnusson, Lars, Korruption och borgerlig ordning. Naturr\u00e4tt och ekonomisk diskurs i Sverige under frihetstiden<\/em>, Uppsala papers in economic history. Research report 20, Uppsala: Uppsala universitet 1989.<\/p>\n

Melkersson, Martin, Staten, ordningen och friheten. En studie av den styrande elitens syn p\u00e5 statens roll mellan stormaktstiden och 1800-talet<\/em>, Studia Historica Upsaliensia 184, Uppsala: Uppsala universitet 1997.<\/p>\n

\n
    \n
  1. se kommentaren till Omst\u00e4ndligt svar<\/em><\/a><\/li>\n
  2. Det \u00e4r knappast en slump att Chydenius h\u00e4nvisar just till E.\u2005F. Runeberg. Han m\u00e5ste ha k\u00e4nt till att det var Runeberg som hade kritiserat honom och l\u00e5ter d\u00e4rf\u00f6r kritikern smaka p\u00e5 sin egen medicin.<\/li>\n<\/ol>\n

    <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Edvard Fredric Runeberg publicerade i slutet av Wattu-Prof wid K\u00e4llan til Rikets […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/779"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=779"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/779\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3732,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/779\/revisions\/3732"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=779"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=779"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=779"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}