<\/p>\n
Bland de politiska pamfletter som utkom under riksdagen 1765–1766 h\u00f6rde den mot produktplakatet kritiska K\u00e4llan til rikets wan-magt<\/em> av Anders Chydenius till dem som fick mest mothugg och kritik. Forskningslitteraturen n\u00e4mner hela nio svarsskrifter som utkom under riksdagen. \u00c4ven om exempelvis Virrankoski konstaterar att de flesta av dessa genm\u00e4len var korta och obetydliga \u00e4r m\u00e4ngden stor. I den ing\u00e5r ocks\u00e5 till inneh\u00e5llet mer v\u00e4gande texter. Redan 1765 utkom tv\u00e5 omfattande anonyma debattskrifter, Omst\u00e4ndelig Wederl\u00e4ggning Af Skriften, Kallad: K\u00e4llan til Rikets Wanmagt. Uti bref til en w\u00e4n<\/em> och den n\u00e5got senare Wattu-Prof vid K\u00e4llan til Rikets Wanmagt<\/em>. Vem som skrev den f\u00f6rsta fick Chydenius sj\u00e4lv aldrig reda p\u00e5, men numera anses den ha skrivits av sekreteraren i Krigskollegium Bengt Junggren. Den senare skriften har av b\u00e5de Chydenius och senare forskning ansetts vara f\u00f6rfattad av reformmerkantilisten och ledamoten av Vetenskapsakademien Edvard Fredric Runeberg, som arbetade som sekreterare hos Stockholms borgerskaps \u00e4ldste.<\/p>\n Viktigare \u00e4n pamflettisternas identitet \u00e4r Chydenius reaktion p\u00e5 kritiken. Hans svar p\u00e5 vederl\u00e4ggningarna sv\u00e4llde till slut ut till den grad att det blev den mest omfattande av hans ekonomisk-politiska texter. Den utkom p\u00e5 Lars Salvius tryckeri i november 1765 under titeln Omst\u00e4ndeligt Swar, P\u00e5 den genom Trycket utkomne Wederl\u00e4ggning af Skriften, Kallad: K\u00e4llan til Rikets Wanmagt, J\u00e4mte Anm\u00e4rkningar \u00d6fwer De wid samma K\u00e4lla anst\u00e4lda Wattu-Prof<\/em>, inte l\u00e4ngre anonymt, utan i Chydenius eget namn som redan hade dragit till sig en viss uppm\u00e4rksamhet vid riksdagen.<\/p>\n Att det dr\u00f6jde ett tag att f\u00e5 ut Omst\u00e4ndligt svar<\/em> har sin f\u00f6rklaring i s\u00e5v\u00e4l Chydenius \u00f6vriga skriftliga \u00e5taganden som textens omfattning p\u00e5 hela 153 sidor.4Utan avbrott i sid- eller paragrafnumreringen f\u00f6ljs Omst\u00e4ndligt svar<\/em> i samma band av \u00c4rhindringar wid anm\u00e4rkningarne \u00f6fwer skriften kallad Den nationnale winsten.<\/em><\/a> D\u00e4rtill omfattar bandet bilagan \u00d6dmjukt memorial<\/em><\/a> daterad 13.4.1723. Det totala antalet sidor \u00e4r 167.<\/span><\/span> L\u00e4ngden hos Omst\u00e4ndligt svar<\/em> beror delvis p\u00e5 skriftens struktur, d\u00e4r Chydenius besvarar bem\u00f6tandenas argument huvudsakligen ett \u00e5t g\u00e5ngen och st\u00e4llvis s\u00e5 detaljerat att verkets rubricering kan f\u00f6refalla s\u00e4rdeles ber\u00e4ttigad. Genom spr\u00e5k, stil och inneh\u00e5ll knyter texten starkt an till den dagspolitiska tvist under vilken Chydenius mitt i all br\u00e5dska skrev den. Detta har haft sina konsekvenser f\u00f6r receptionen av Omst\u00e4ndligt svar<\/em> s\u00e5v\u00e4l hos de samtida p\u00e5 1760-talet som i senare litteratur. Texten har kallats en av Chydenius mest sj\u00e4lvst\u00e4ndiga ekonomiska framst\u00e4llningar i f\u00f6rh\u00e5llande till hans l\u00e4rof\u00e4der, men i st\u00e4llet f\u00f6r att analyseras helt\u00e4ckande och p\u00e5 djupet har den oftast granskats utg\u00e5ende fr\u00e5n enstaka idéer och citat. F\u00f6r senare generationers vidkommande torde detta \u00e5tminstone delvis kunna f\u00f6rklaras genom textens format som ett avsiktligt tillspetsat debattinl\u00e4gg och dess mycket starka tids- och kontextbundenhet. Med tanke p\u00e5 textens reception bland de samtida var detta f\u00f6rst\u00e5s inte n\u00e5got problem, men liksom d\u00e5 det g\u00e4ller partipolitiska och ideologiska tvister i allm\u00e4nhet var det v\u00e4sentliga f\u00f6r Chydenius omedelbara publik inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis hur r\u00e4tt eller fel Chydenius hade i allt han sade, utan i hurdana ordalag och hur skarpt han behandlade sina motst\u00e5ndare.<\/p>\n I 1760-talets diskussionsklimat, upphettat av parti- och st\u00e5ndsstrider, kan det ekonomiska och filosofiska inneh\u00e5llet i Chydenius skrift, som \u00e4r det som mest intresserat efterv\u00e4rlden, rentav ses som en biprodukt till de retoriska spetsfundigheterna, d\u00e4r nationalekonomiska och ekonomihistoriska tolkningar anv\u00e4nds som grund f\u00f6r den ekonomiska och n\u00e4ringspolitiska linje som utstakats f\u00f6r riket. I denna mots\u00e4ttning f\u00f6rs\u00f6kte Chydenius motst\u00e5ndare varna f\u00f6r de olyckor och det kaos som kunde f\u00f6lja p\u00e5 en avreglering av ekonomin. Chydenius \u00e5 sin sida f\u00f6rklarade hur reglerandet av ekonomin med hj\u00e4lp av privilegier och s\u00e4rskilt produktplakatet skapade ett livsrum f\u00f6r en sj\u00e4lviskhet som skadade det gemensamma b\u00e4sta medan en avreglering och avskaffandet av produktplakatet skulle leda till v\u00e4lm\u00e5ga och rikedom. P\u00e5 detta retoriska behov svarade de i Omst\u00e4ndligt svar<\/em> st\u00e4ndigt \u00e5terkommande exempel ur textens n\u00e4rhistoria d\u00e4r n\u00e4stan vilka som helst av de ekonomiska bakslag som intr\u00e4ffat efter produktplakatets instiftande tolkas som explicita f\u00f6ljder av plakatet, medan bl.a. betydelsen av handelns konjunkturv\u00e4xlingar i Sveriges exportl\u00e4nder och handelns volym f\u00f6rbig\u00e5s utan desto st\u00f6rre omn\u00e4mnande.<\/p>\n Sett ur en litet annan synvinkel h\u00f6r emellertid just detta samma, skickliga bruk av b\u00e5de den n\u00e4rmaste och den mer avl\u00e4gsna ekonomiska historien till de uppenbara styrkorna i Chydenius text, liksom i K\u00e4llan<\/em>.5se kommentaren till K\u00e4llan<\/em><\/a><\/span><\/span> Ett stort antal av de m\u00e5nga sidorna i Omst\u00e4ndligt svar<\/em> upptas av en passionerad och detaljerad genomg\u00e5ng av de f\u00f6rluster och or\u00e4ttvisor som uppst\u00e5tt som f\u00f6ljd av de ekonomiska f\u00f6rfattningarna, och fast\u00e4n en del av Chydenius p\u00e5st\u00e5enden skulle vara \u00f6verdrivna \u00e4r en annan del det inte alls. Dessutom var det av underordnad betydelse f\u00f6r textens omedelbara politiska genomslagskraft huruvida alla dess p\u00e5st\u00e5enden var sanna eller inte. Att bestrida det f\u00f6rflutnas till h\u00e4lften redan gl\u00f6mda detaljer, som begravts i arkiv som endast var tillg\u00e4ngliga f\u00f6r ett f\u00e5tal personer, var arbetsdrygt f\u00f6r Chydenius motst\u00e5ndare, och p\u00e5st\u00e5enden om historien var i vilket fall som helst tolkningsbara, d\u00e5 s\u00e5v\u00e4l som nu. Ett tr\u00e4ffande exempel p\u00e5 Chydenius s\u00e4tt att anv\u00e4nda det f\u00f6rflutna \u00e4r s\u00e4ttet p\u00e5 vilket han i b\u00f6rjan av sin text lyfter fram ber\u00e4ttelsen om det giriga G\u00f6teborg, som g\u00e5r till angrepp mot konkurrensen fr\u00e5n det mindre Uddevalla med hj\u00e4lp av besv\u00e4r och skaffar sig s\u00e5 gott som monopol p\u00e5 export- och importhandeln med rikets viktigaste omr\u00e5de f\u00f6r bergshantering, V\u00e4rmlands Bergslagen. Den s\u00e5 inledda kritiken mot produktplakatet, som enbart gynnande de giriga grosshandlarna i de st\u00f6rsta st\u00e4derna, utvidgas under verkets lopp ocks\u00e5 till en mer allm\u00e4n klagan \u00f6ver hur utrikeshandeln var organiserad i norra Sverige. L\u00e4saren b\u00f6r p\u00e5minna sig om att Chydenius h\u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rsvarar sin hemtrakt \u00d6sterbotten. Yrj\u00f6 Kaukiainen sammanfattar den ekonomisk-historiska forskningens syn p\u00e5 Chydenius skrivelser om produktplakatet genom att konstatera att det \u00e4r sv\u00e5rt att urskilja hur ett upph\u00e4vande av plakatet hade kunnat vara till f\u00f6rdel f\u00f6r den svenska sj\u00f6farten, men s\u00e5 fanns det inte heller n\u00e5gon i \u00d6sterbotten som hade kunnat dra nytta av plakatet 1765. P\u00e5 det lokala planet uppfattades i st\u00e4llet plakatets negativa verkningar p\u00e5 de \u00f6vriga n\u00e4ringarna som mer v\u00e4sentliga.<\/p>\n I s\u00e5v\u00e4l Chydenius som hans motst\u00e5ndares resonemang kan man under hela pamflettvisten s\u00e4rskilja tv\u00e5 f\u00f6r den samtida europeiska ekonomiska diskussionen typiska teman. Det f\u00f6rsta \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan enskilda och allm\u00e4nna intressen och det andra nyttan, det vill s\u00e4ga hur rikets resurser skulle kunna utnyttjas mer effektivt \u00e4n f\u00f6rut.<\/p>\n Att f\u00f6rh\u00e5llandet mellan enskilt och allm\u00e4nt \u00f6verhuvudtaget definierades som ett ekonomiskt problem och utgjorde ett f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r filosoferande h\u00e4nger samman med att nationalekonomin \u00e4nnu p\u00e5 1700-talet hade en stark moralisk dimension. D\u00e4rf\u00f6r var idén om att den sj\u00e4lviska eller sl\u00f6saktiga individens agerande kunde ha en positiv inverkan p\u00e5 det allm\u00e4nna b\u00e4sta eller nationalekonomin som helhet s\u00e5 sv\u00e5r och s\u00e5 vitt debatterad som den var. I debatten om argumenten i K\u00e4llan<\/em> framtr\u00e4dde detta s\u00e5 att Chydenius motst\u00e5ndare s\u00e5g produktplakatet och \u00f6vriga n\u00e4ringsprivilegier som medel att f\u00f6rhindra sj\u00e4lviska individer att sko sig p\u00e5 det allm\u00e4nna b\u00e4stas bekostnad, medan produktplakatet i Chydenius genm\u00e4le \u00e5ter framst\u00e4lldes som ett paradexempel p\u00e5 ett system som uttryckligen l\u00e4t egennyttan blomstra och fr\u00e5ntog hela samh\u00e4llet f\u00f6rm\u00e5nerna av den fria konkurrensen. Fr\u00e5n olika utg\u00e5ngspunkter tog de b\u00e4gge kontrahenternas motsatta tolkningar s\u00e5lunda p\u00e5 ett moraliskt plan st\u00e4llning mot egennyttan och s\u00e4llade sig h\u00e4rmed till periodens ekonomiska tanketradition.<\/p>\n Att betona nyttan k\u00e4nnetecknade uttryckligen 1700-talets mitt och de d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande \u00e5rtiondena. I bakgrunden l\u00e5g bland annat de just d\u00e5 aktuella influenserna fr\u00e5n den europeiska upplysningsfilosofin, som i Sverige s\u00e4rskilt ivrigt omfattades av den politiska eliten. Styrkan i samma nyttoideologi framtr\u00e4dde \u00e4ven i nationalekonomins f\u00f6r\u00e4ndrade roll och uppg\u00e5ng b\u00e5de som akademiskt l\u00e4ro\u00e4mne och som slagtr\u00e4 i den konkreta politiska debatten. I forskningen kallas just denna tids svenska nationalekonomer ofta f\u00f6r reformmerkantilister, vilket avsiktligt betonar b\u00e5de kontinuiteten och skillnaderna i deras t\u00e4nkande i f\u00f6rh\u00e5llande till tidigare generationers. Fr\u00e5n och med slutet av 1600-talet hade det ju i Sverige utvecklats en centralstyrd ekonomisk och merkantil ordning, som hade haft egna utl\u00e4ndska f\u00f6rebilder. S\u00e5v\u00e4l de akademiskt l\u00e4rda som riksdagspolitikerna utvecklade den p\u00e5 denna grund byggda n\u00e4ringspolitiken och anpassade den till f\u00f6r\u00e4ndrade omst\u00e4ndigheter och nyare idéstr\u00f6mningar. \u00c4ven om st\u00e5nds- och privilegiesamh\u00e4llet fortfarande s\u00e5gs som systemets grundval, hade debatten om hur ekonomin och n\u00e4ringarna b\u00e4st skulle inr\u00e4ttas efter medlet av 1700-talet redan hunnit fj\u00e4rmas r\u00e4tt l\u00e5ngt fr\u00e5n sina utg\u00e5ngspunkter. Ocks\u00e5 i detta avseende var s\u00e5v\u00e4l Chydenius som hans kritiker typiska f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r sin tid: tvisten handlade i grund och botten om i vilken m\u00e5n de traditionella ekonomiska l\u00e4rorna fortfarande var h\u00e5llbara och tidsenliga och i vilken m\u00e5n f\u00f6r\u00e5ldrade. \u00c4ven om Chydenius tankeg\u00e5ngar f\u00f6rvisso i detta avseende var mer progressiva \u00e4n de uppskr\u00e4mda K\u00e4llan<\/em>-kritikernas finns det ocks\u00e5 gemensamma element. Exempelvis motiverar Chydenius i Omst\u00e4ndligt svar<\/em> den fria seglationsr\u00e4tten genom den nytta som i f\u00f6rsta hand tillfaller hela samh\u00e4llet och inte individen, oaktat att man samtidigt kan tolka det s\u00e5 att han f\u00f6rs\u00f6kte minska just denna mots\u00e4ttning genom en s\u00e5dan lagstiftning d\u00e4r individernas fria och naturliga agerande inte l\u00e4ngre skulle skada de gemensamma intressena. I detta avseende \u00e4r ocks\u00e5 Omst\u00e4ndligt svar<\/em> och Chydenius \u00f6vriga ekonomisk-politiska skrifter en forts\u00e4ttning p\u00e5 den diskurs som inletts av reformmerkantilisterna och d\u00e4r det uttryckligen \u00e4r fr\u00e5ga om kollektiva f\u00f6rdelar s\u00e5som rikets<\/em> hj\u00e4lp eller den nationella<\/em> vinsten.<\/p>\n Som f\u00f6rfattare st\u00e5r Chydenius s\u00e5lunda p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan det gamla och det nya. Han f\u00f6rst\u00e5r och erk\u00e4nner ekonomins sj\u00e4lvreglering men artikulerar \u00e4nnu inte n\u00e5gon s\u00e4rskilt tydlig st\u00e5ndpunkt om drivandet av enskilda intressen eller om moraliska aspekter p\u00e5 egennyttan ur individens synvinkel. D\u00e4remot efterstr\u00e4var han reformer som han anser gynna hela samh\u00e4llet och till vilka han ocks\u00e5 r\u00e4knar mindre, lokala intressegruppers frihet att mera effektivt driva sina egna intressen och samtidigt verka f\u00f6r rikets gemensamma b\u00e4sta. P\u00e5 ungef\u00e4r liknande tankeg\u00e5ngar grundade sig ocks\u00e5 de ekonomiska l\u00e4ror som vid samma tid utvecklades av de franska fysiokraterna och skotska upplysningsfilosoferna och som av efterv\u00e4rlden definierats som tidiga uttryck f\u00f6r laissez-faire <\/em>eller ekonomisk liberalism. Ocks\u00e5 i Chydenius Omst\u00e4ndligt svar<\/em> finns liknande resonemang, dock f\u00f6r det mesta knutna till de dagspolitiska tvistefr\u00e5gorna vid 1760-talets mitt och bland dessa s\u00e4rskilt till produktplakatet. I en europeisk kontext \u00e4r det speciella med Chydenius hans praktiska tankes\u00e4tt och kopplingarna mellan hans synpunkter och den av honom p\u00e5 riksdagen f\u00f6retr\u00e4dda regionens intressen.<\/p>\n Samtidigt bidrog 1760-talets valutakris i Sverige och ekonomiska recession i Europa ytterligare till den politiska framg\u00e5ngen f\u00f6r Chydenius tankar, men denna verkan f\u00e5r inte heller \u00f6verskattas. P\u00e5 olika h\u00e5ll i V\u00e4steuropa hade tanken p\u00e5 en sj\u00e4lvreglerande frihandel under flera \u00e5rtiondens lopp steg f\u00f6r steg utvecklats och mognat, och efter medlet av 1700-talet utkom p\u00e5 flera h\u00e5ll skrifter som f\u00f6reslog att den skulle inf\u00f6ras i praktiken. Trots att de akuta sv\u00e5righeter som den traditionella ekonomiska politiken brottades med s\u00e4kert gjorde det l\u00e4ttare att f\u00e5 geh\u00f6r f\u00f6r frihandel i de politiska diskussionerna, var det faktum att frihandelsprincipen p\u00e5 det europeiska planet sist och slutligen inte l\u00e4ngre var s\u00e5 ny och m\u00e4rkv\u00e4rdig en n\u00f6dv\u00e4ndig foruts\u00e4ttning f\u00f6r att s\u00e5 skulle ske.<\/p>\n Att riksdagspolitikern Chydenius, intressebevakaren fr\u00e5n \u00d6sterbotten, r\u00e5kade bekanta sig med dessa l\u00e4ror, utveckla dem och tolka dem som nyttiga f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l sitt hemland som sin hemtrakt, ledde s\u00e5lunda till uppkomsten av pamfletterna och genm\u00e4lena 1765–1766. F\u00f6r egen del bidrog Chydenius d\u00e4rmed till att l\u00e4gga grunden f\u00f6r l\u00e4ror som den moderna v\u00e4sterl\u00e4ndska ekonomin sedermera byggdes p\u00e5 under 1800-talet. F\u00f6r en pr\u00e4st i periferin \u00e4r det en prestation att ha ens en liten roll i en historisk process av denna omfattning, m\u00e5 s\u00e5 vara p\u00e5 den nordiska sidoscenen i Stockholm. Dess v\u00e4rde grumlas inte ens av att Chydenius slutligen inte kom ens n\u00e4ra det konkreta m\u00e5let f\u00f6r K\u00e4llan<\/em> och Omst\u00e4ndligt svar<\/em>, n\u00e4mligen att riksdagen skulle ha upph\u00e4vt produktplakatet. Detta skedde i Sverige f\u00f6rst p\u00e5 1820-talet, och i Finland f\u00f6rblev f\u00f6rfattningen i kraft \u00e4nnu l\u00e4ngre, i praktiken fram till mitten av 1800-talet.<\/p>\n JN<\/p>\n \u00f6vers. CW<\/p>\n Litteratur<\/p>\n Ericsson, Birgitta, ”Stockholms storborgerskap och intressespelet kring produktplakatet”, Robert Sandberg (red.), Studier i \u00e4ldre historia till\u00e4gnade Herman Schück 5\/4 1985<\/em>, Stockholm 1985, s. 301–312.<\/p>\n Heckscher, Eli F., Sveriges ekonomiska historia fr\u00e5n Gustav Vasa<\/em>, II:1–2, Stockholm: Albert Bonniers f\u00f6rlag 1949.<\/p>\n H\u00f6gberg, Staffan, Utrikeshandel och sj\u00f6fart p\u00e5 1700-talet. Stapelvaror i svensk export och import 1738–1808<\/em>, Stockholm: Bonnier 1969.<\/p>\n Kaukiainen, Yrj\u00f6, Ulos maailmaan! Suomalaisen merenkulun historia<\/em>, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2008.<\/p>\n Magnusson, Lars, \u00c4ran, korruptionen och den borgerliga ordningen. <\/em>Ess\u00e4er fr\u00e5n svensk ekonomihistoria<\/em>, Stockholm: Atlantis 2001.<\/p>\n Nurmiainen, Jouko, Edistys ja yhteinen hyv\u00e4 vapaudenajan ruotsalaisessa poliittisessa kieless\u00e4<\/em>, Bibliotheca historica 122, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2009.<\/p>\n Runefelt, Leif, Dygden som v\u00e4lst\u00e5ndets grund. Dygd, nytta och egennytta i frihetstidens ekonomiska t\u00e4nkande<\/em>, Stockholm studies in economic history 43, Stockholm: Stockholms universitet 2005.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Bland de politiska pamfletter som utkom under riksdagen 1765–1766 h\u00f6rde den mot […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/770"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=770"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/770\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3918,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/770\/revisions\/3918"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=770"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=770"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=770"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\n