<\/p>\n
\u00c5r 1764 b\u00f6rjade Adam Smith att skriva p\u00e5 en bok om l\u00e4nders ekonomiska och politiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Han inledde arbetet i den franska staden Toulouse och skulle avsluta det f\u00f6rst 1776 d\u00e5 det gavs ut med titeln An Enquiry into the Wealth of Nations<\/em>. Ungef\u00e4r samtidigt som Smith b\u00f6rjade pr\u00e4nta ner sina f\u00f6rsta tankar i \u00e4mnet satt Anders Chydenius i \u00d6sterbotten och funderade p\u00e5 liknande problem, n\u00e4mligen hur v\u00e4lst\u00e5nd i l\u00e4nder egentligen skapas och uppr\u00e4tth\u00e5lls. Chydenius arbetade inte lika l\u00e4nge som Smith, utan redan 1765 i samband med riksdagen i Stockholm gav han ut sin skrift kallad Den Nationnale Winsten<\/em>. De b\u00e5da verken kom till helt oberoende av varandra. F\u00f6rfattarna hade ocks\u00e5 olika bakgrund och f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Smith hade varit professor i moralfilosofi vid universitetet i Glasgow och rest runt p\u00e5 den europeiska kontinenten och tr\u00e4ffat flera upplysningsfilosofer och ekonomiska t\u00e4nkare som Hume, Voltaire, d’Alembert, baron d’Holbach, Quesnay och Turgot. Chydenius d\u00e4remot tj\u00e4nstgjorde som kaplan och var h\u00e4nvisad till de skrifter som fanns att tillg\u00e5 p\u00e5 den svenska bokmarknaden, som var mycket ringa vad g\u00e4llde europeisk upplysningslitteratur. Med andra ord hade Adam Smith tr\u00e4ffat och samtalat med personer som Chydenius endast i undantagsfall hade h\u00f6rt talas om via h\u00e4nvisningar i andra svenska skrifter f\u00f6rfattade av till exempel Anders Nordencrantz.<\/p>\n Trots de geografiska, kulturella och sociala skillnaderna kom dock Chydenius och Smith fram till liknande tolkningar av hur den ekonomiska marknaden fungerade och hur den ekonomiska situationen i Europa skulle uppfattas. Orsaken till dessa likheter kan nog fr\u00e4mst s\u00f6kas i den bel\u00e4genhet som m\u00e5nga av Europas stater befann sig i efter det avslutade sju\u00e5rskriget 1763. Kriget hade p\u00e5verkat stormakter som Frankrike och Storbritannien, men ocks\u00e5 mindre stater som Sverige, eftersom de alla hade deltagit i den v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande konflikten. Frankrike och Storbritannien hade slagits om herrav\u00e4ldet \u00f6ver Amerika, Indien och V\u00e4stindien, medan Sverige tillsammans med Frankrike, Ryssland och \u00d6sterrike hade f\u00f6rs\u00f6kt hindra fortsatt preussisk expansion p\u00e5 den europeiska kontinenten. Kriget hade varit mycket dyrbart f\u00f6r alla inblandade parter. N\u00e4r fred hade uppn\u00e5tts handlade d\u00e4rf\u00f6r diskussionerna mycket om hur man skulle hantera de skulder och andra ekonomiska effekter som kriget hade medf\u00f6rt samt hur det ekonomiska systemet kunde omstruktureras f\u00f6r att generera mer resurser. I Storbritannien b\u00f6rjade man till exempel se till hur de indiska och nordamerikanska kolonierna kunde bidra mer f\u00f6r att st\u00e4rka statens finanser och i Sverige kretsade diskussionerna kring den inflation och den f\u00f6rs\u00e4mrade v\u00e4xelkurs som hade drabbat landet till f\u00f6ljd av kriget. 1760-talet var f\u00f6ljaktligen en tid som pr\u00e4glades av ompr\u00f6vningar och omdefinitioner av centrala ekonomiska och politiska relationer och f\u00f6rh\u00e5llanden runt om i Europa.<\/p>\n Smiths och Chydenius texter kan d\u00e4rmed betraktas som f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5 olika s\u00e4tt kommentera den r\u00e5dande ekonomiska situationen och f\u00f6rklara hur olika grundl\u00e4ggande ekonomiska fenomen h\u00e4nger ihop. Med andra ord p\u00e5verkades och inspirerades f\u00f6rfattarna, liksom till exempel Anne Robert Jacques Turgot som 1766 skrev sin ber\u00f6mda Réflexions sur la formation et la distribution des richesses<\/em>, av de allm\u00e4nna f\u00f6rh\u00e5llanden som r\u00e5dde vid tidpunkten f\u00f6r deras f\u00f6rfattande. Samtidigt skilde sig de konkreta sammanhangen \u00e5t, vilket innebar att Chydenius fr\u00e4mst kommenterade situationen i det svenska riket, medan Smith var mer sysselsatt med brittiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Det \u00e4r ocks\u00e5 tydligt att Chydenius hade ett explicit politiskt syfte med sin text: att p\u00e5verka den allm\u00e4nna opinionen och ledam\u00f6terna vid riksdagen 1765–1766, medan Smith hade ett mer allm\u00e4nt intresse av att upplysa allm\u00e4nheten om ekonomiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Man m\u00e5ste f\u00f6ljaktligen hela tiden ha i \u00e5tanke det sammanhang texterna f\u00f6rfattades i och vilka syften f\u00f6rfattarna hade n\u00e4r de skrev dem. Det betyder ocks\u00e5 att man, som Henrik Knif har p\u00e5pekat, inte kan f\u00f6rklara deras handlande och uppfattningar utifr\u00e5n idésammanhang som \u00e4r f\u00f6rankrade i en senare tidsperiod och som de inte kunde ha haft n\u00e5gon uppfattning om.<\/p>\n Vad var det d\u00e5 Chydenius, Smith och Turgot f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5stadkomma med sina texter och hur menade de att det ekonomiska livet borde omstruktureras efter sju\u00e5rskriget? P\u00e5 ett generellt plan handlade det om att avskaffa eller minska statliga regleringar f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6ka friheten inom n\u00e4ringarna. D\u00e4rmed skulle den ekonomiska effektiviteten och v\u00e4lst\u00e5ndet i landet \u00f6ka. Om de ekonomiska akt\u00f6rernas olika egenintressen fick ett st\u00f6rre spelrum skulle b\u00e5de den enskildes och samh\u00e4llets resurser anv\u00e4ndas p\u00e5 ett mer verkningsfullt s\u00e4tt, vilket b\u00e5de individerna och samh\u00e4llet skulle tj\u00e4na p\u00e5. Chydenius uttrycker denna tes p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: den enskilde s\u00f6ker sj\u00e4lvmant upp det st\u00e4llet och den n\u00e4ring d\u00e4r han b\u00e4st \u00f6kar den nationella vinsten om lagar och f\u00f6rordningar inte utest\u00e4nger honom d\u00e4rifr\u00e5n. Med andra ord leder den enskildes s\u00f6kande efter sitt eget b\u00e4sta ocks\u00e5 till en positiv utveckling f\u00f6r det allm\u00e4nna om staten inte f\u00f6rs\u00f6ker styra.<\/p>\n I det svenska sammanhanget var detta kontroversiella st\u00e5ndpunkter att framf\u00f6ra 1765. Visserligen hade det skett vissa omsv\u00e4ngningar inom bland annat bankpolitiken redan vid riksdagen 1760–1762, men de r\u00e5dande ekonomiska idéerna pr\u00e4glades fortfarande i m\u00e5ngt och mycket av merkantilistiska tankar som betonade behovet av statlig styrning av n\u00e4ringarna. Martin Melkersson menar att det handlade om att omf\u00f6rdela r\u00e4ttigheter, skyldigheter och resurser inom och mellan n\u00e4ringarna i syfte att utveckla och st\u00e4rka dem. De ekonomiska akt\u00f6rerna uppfattades s\u00e5ledes inte som kapabla att p\u00e5 egen hand driva sina verksamheter p\u00e5 ett f\u00f6r samh\u00e4llet effektivt s\u00e4tt. Effektiviteten kunde endast uppkomma om staten reglerade n\u00e4ringarna som till exempel att best\u00e4mma hur m\u00e5nga j\u00e4rnbruk som fick existera och hur produktionen skulle f\u00f6rdelas mellan stad och land. F\u00f6ljaktligen beh\u00f6vdes det ett hush\u00e5llningssystem d\u00e4r staten p\u00e5 ett \u00f6vergripande plan best\u00e4mde \u00f6ver och f\u00f6rdelade samh\u00e4llets resurser. Ett grundproblem som hush\u00e5llningssystemet f\u00f6rs\u00f6kte l\u00f6sa var den underbalans i handeln som man menade existerade, det vill s\u00e4ga att man importerade mer \u00e4n man exporterade. Underbalansen uppfattades ligga bakom b\u00e5de en svag svensk valuta och ett skadligt beroende av utl\u00e4ndska ekonomiska intressen. D\u00e4rf\u00f6r var det viktigt att st\u00e4rka den inhemska produktionen och minska importen. Det var ocks\u00e5 viktigt att gynna de inhemska export\u00f6rerna i riket genom att bland annat se till att exporten skedde via de stora hamnst\u00e4derna G\u00f6teborg, Stockholm och \u00c5bo. Att premiera vissa s\u00e4rintressen kunde s\u00e5lunda vara positivt f\u00f6r samh\u00e4llet i stort.<\/p>\n I Den nationella vinsten<\/em> kritiserar Chydenius flera av grunderna i dessa idéer. Han accepterar visserligen den merkantilistiska grundidén att ett handels\u00f6verskott med andra l\u00e4nder \u00e4r en nationell vinst, medan ett underskott inneb\u00e4r en f\u00f6rlust, men han argumenterar f\u00f6r att det avg\u00f6rande inte \u00e4r att ett land producerar m\u00e5nga olika varor utan att landet producerar de varor som ger b\u00e4st betalt och som man kan producera p\u00e5 ett effektivt s\u00e4tt genom att anv\u00e4nda s\u00e5 f\u00e5 m\u00e4nniskor som m\u00f6jligt. Med andra ord menar han att ett land skall fokusera sin produktion p\u00e5 omr\u00e5den d\u00e4r landet har en komparativ f\u00f6rdel och inte f\u00f6rs\u00f6ka producera alla efterfr\u00e5gade varor. Implicit betyder det att varor som \u00e4r ol\u00f6nsamma att producera inom landet f\u00e5r importeras ist\u00e4llet.<\/p>\n Den n\u00f6dv\u00e4ndiga fokuseringen p\u00e5 vissa omr\u00e5den sker enligt Chydenius helt naturligt om m\u00e4nniskans arbete och inneboende vinningslystnad f\u00e5r styra utan tv\u00e5ng eller f\u00f6rordningar. M\u00e4nniskan s\u00f6ker n\u00e4mligen sitt eget b\u00e4sta, vilket ocks\u00e5 \u00e4r nationens b\u00e4sta, utan att staten beh\u00f6ver styra \u00f6ver individernas val av n\u00e4ring. Hindrande f\u00f6rordningar skapar d\u00e4remot ol\u00e4genheter som g\u00f6r m\u00e4nniskan urst\u00e5ndsatt att f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lv d\u00e4r det betalar sig b\u00e4st och skapar samtidigt m\u00f6jligheter f\u00f6r vissa att leva av andras arbete. Tillsammans minskar detta arbetsfliten i samh\u00e4llet och g\u00f6r att de f\u00f6rdelar som existerar i naturen inte utnyttjas fullt ut. Chydenius menar d\u00e4rf\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ken att med statliga medel tvinga m\u00e4nniskor att arbeta inom en viss sektor som inte \u00e4r l\u00f6nsam inneb\u00e4r en nationell f\u00f6rlust och ett f\u00f6rtryck av dessa arbetare. Det \u00e4r s\u00e5ledes ingen idé f\u00f6r staten att f\u00f6rs\u00f6ka flytta arbetare fr\u00e5n en n\u00e4ring till en annan.<\/p>\n Chydenius argument om komparativa f\u00f6rdelar och faran med tv\u00e5ng inneb\u00e4r en kritik av de f\u00f6rs\u00f6k som hade gjorts i det svenska riket att genom h\u00f6ga importtullar och produktionsst\u00f6d f\u00f6rs\u00f6ka etablera exempelvis inhemsk textiltillverkning. Dessa inr\u00e4ttningar hade f\u00f6rdelaktiga privilegier som skulle underl\u00e4tta till exempel inf\u00f6rskaffandet av r\u00e5material och anst\u00e4llandet av arbetare, men de hade sv\u00e5rt att klara sig utan statligt st\u00f6d. Enligt Chydenius s\u00e4tt att se p\u00e5 det hela var detta arrangemang en f\u00f6rlust f\u00f6r b\u00e5de riket och arbetarna som kunde ha varit sysselsatta inom andra omr\u00e5den. Han kritiserar dock inte manufakturer som s\u00e5dana, utan endast de som \u00e4r beroende av regleringar och statligt st\u00f6d f\u00f6r sin \u00f6verlevnad.<\/p>\n Ett annat viktigt tema i Chydenius pamflett \u00e4r de skadliga hinder som det l\u00e4gre arbetande skiktet i samh\u00e4llet, s\u00e5som dr\u00e4ngar, pigor, torpare, ges\u00e4ller och arbetare som f\u00f6rpassats till spinnhus, upplever n\u00e4r de skall f\u00f6rs\u00f6rja sig och etablera egna hush\u00e5ll. Denna kritik av hur arbetare och fattiga behandlas g\u00e5r igen i flera av Chydenius texter och visar p\u00e5 det patos han har f\u00f6r denna grupp. Han \u00e4r ocks\u00e5 till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga andra ekonomiska t\u00e4nkare optimistisk n\u00e4r det g\u00e4ller deras f\u00f6rm\u00e5ga att bidra till samh\u00e4llets utveckling. Det \u00e4r s\u00e5ledes fr\u00e4mst deras villkor och m\u00f6jligheter han vill f\u00f6rb\u00e4ttra genom f\u00f6r\u00e4ndringarna av n\u00e4ringspolitiken. Nyckeln till att \u00f6ka nationens v\u00e4lst\u00e5nd ligger f\u00f6ljaktligen inte i att f\u00f6rb\u00e4ttra m\u00f6jligheterna f\u00f6r redan rika och etablerade personer att \u00f6ka sina vinster, utan snarare att ta bort de hinder som existerar f\u00f6r de l\u00e4gsta samh\u00e4llsskikten att b\u00e5de f\u00f6rs\u00f6rja sig sj\u00e4lva och f\u00e5 njuta frukten av detta arbete.<\/p>\n F\u00f6rutom situationen p\u00e5 produktionssidan i ekonomin tar Chydenius \u00e4ven upp f\u00f6rh\u00e5llandena inom handeln d\u00e4r han pekar p\u00e5 existerande tv\u00e5ng och hinder. Framf\u00f6rallt produktplakatet, som etablerades under 1720-talet i syfte att st\u00e4rka den inhemska sj\u00f6farten och minska beroendet av utl\u00e4ndska k\u00f6pm\u00e4n, kritiseras f\u00f6r att ha skapat en situation d\u00e4r mindre st\u00e4der har det sv\u00e5rt att k\u00f6pa n\u00f6dv\u00e4ndiga importvaror som till exempel salt samtidigt som exporten f\u00f6rsv\u00e5ras. Han h\u00e4vdar ocks\u00e5 att produktplakatet har resulterat i att antalet akt\u00f6rer som \u00e4r sysselsatta med utrikeshandel har minskat, vilket i sin tur har lett till att export\u00f6rernas makt \u00f6ver produktionen har \u00f6kat. Med export\u00f6rer avser Chydenius fr\u00e4mst de ledande grosshandlarna i G\u00f6teborg och Stockholm, som hade en stark st\u00e4llning b\u00e5de ekonomiskt och politiskt i Sverige under stora delar av frihetstiden. Ist\u00e4llet f\u00f6r det existerande systemet f\u00f6rordar Chydenius att l\u00e5ta utl\u00e4ndska k\u00f6pm\u00e4n konkurrera med de inhemska handlandena f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt s\u00e4nka transportkostnaderna f\u00f6r framf\u00f6rallt mindre st\u00e4der och producenter. \u00c5terigen st\u00e4ller han sig s\u00e5ledes p\u00e5 de mindre bemedlades sida i deras kamp mot starka kommersiella intressen i de st\u00f6rre st\u00e4derna.<\/p>\n Chydenius budskap i pamfletten om n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att \u00f6ka friheten i n\u00e4ringarna genom att avskaffa begr\u00e4nsande lagar och f\u00f6rordningar st\u00e4mde v\u00e4l \u00f6verens med de tankar som Adam Smith och Anne Robert Jacques Turgot framf\u00f6rde vid samma tid. I Frankrike fick dessa idéer – oftast kallade fysiokratiska – ett stort inflytande och i Danmark inf\u00f6rde Johann Friedrich Struensee ekonomiska reformer i samma riktning. Idéerna och \u00e5tg\u00e4rderna visar att de gamla uppfattningarna om en ordnande stat b\u00f6rjade ifr\u00e5gas\u00e4ttas av m\u00e5nga under 1760-talet. I deras st\u00e4lle lyftes idéer om en \u00f6kad n\u00e4ringsfrihet och avskaffade privilegier fram som l\u00f6sningen p\u00e5 de ekonomiska problemen efter sju\u00e5rskriget.<\/p>\n Chydenius var f\u00f6ljaktligen inte ensam i Europa om att kritisera de merkantilistiska idéerna kring n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att staten styrde n\u00e4ringarna. Han var inte heller ensam i det svenska riket att artikulera liknande tankar. I synnerhet Anders Nordencrantz hade till exempel redan vid riksdagen 1760–1762 tagit upp fr\u00e5gan om grosshandlarnas farliga inflytande \u00f6ver den svenska ekonomiska politiken. M\u00e5nga pamfletter hade ocks\u00e5 tryckts om framf\u00f6rallt v\u00e4xelkursen och de problem som var f\u00f6rknippade med denna, vilket gjorde att flertalet av riksdagsledam\u00f6terna som kom till riksdagen 1765–1766 hyste uppfattningen att n\u00e5got m\u00e5ste g\u00f6ras ang\u00e5ende grosshandlarnas starka st\u00e4llning i samh\u00e4llet. Ingen hade dock p\u00e5 samma tydliga och polemiska s\u00e4tt som Chydenius framf\u00f6rt idéerna om behovet av n\u00e4ringsfrihet. Framst\u00e4llningsstilen bidrog d\u00e4rmed till att skriften blev uppm\u00e4rksammad och gillad av m\u00e5nga l\u00e4sare. En del uppskattade dock inte vad de l\u00e4ste, utan besl\u00f6t sig f\u00f6r att offentligt kritisera och vederl\u00e4gga Chydenius idéer i motskrifter. Det uppkom s\u00e5ledes en livlig pamflettdebatt om n\u00e4ringarna och s\u00e4ttet att \u00e5stadkomma v\u00e4lst\u00e5nd i samh\u00e4llet.3