<\/p>\n
Under andra h\u00e4lften av 1700-talet expanderade fisket kraftigt p\u00e5 den svenska v\u00e4stkusten till f\u00f6ljd av att sillen kom till framf\u00f6rallt Bohusl\u00e4n i volymer som aldrig hade setts tidigare. Fler m\u00e4nniskor blev d\u00e4rmed involverade i sj\u00e4lva fisket, men ocks\u00e5 i salterier och trankokerier som nyttjades f\u00f6r att bereda den inf\u00e5ngade sillen. De stora volymerna sill ledde dels till en kraftig ekonomisk utveckling i Bohusl\u00e4n d\u00e5 m\u00e4nniskor flyttade fr\u00e5n jordbruk till olika delar av fiskerin\u00e4ringen, dels till en stadig \u00f6kning av importerat salt fr\u00e5n Portugal och Medelhavsomr\u00e5det. D\u00e4rtill gjorde statsmakten stora anstr\u00e4ngningar f\u00f6r att expandera fiskerin\u00e4ringen \u00f6ver hela riket. Satsningarna g\u00e4llde b\u00e5de sk\u00e4rg\u00e5rdsfisket n\u00e4ra kusten och fisket l\u00e4ngre ut p\u00e5 \u00f6ppet hav. \u00c5r 1752 utf\u00e4rdades en i raden av kung\u00f6relser som inneh\u00f6ll detaljer om hur man skulle f\u00e5 fler individer och hush\u00e5ll engagerade i fisket. Ett s\u00e4tt som f\u00f6rordades var utbetalandet av premier eller underst\u00f6d f\u00f6r olika slags fiske. De h\u00f6gsta premierna skulle g\u00e5 till fiskare som, med stor insats av kapital och folk, fiskade l\u00e5ngt ifr\u00e5n kusten, medan strandfiskare fick betydligt l\u00e4gre belopp. Under 1750-talet uppmuntrades \u00e4ven bolagsbildning f\u00f6r det mer storskaliga havsfisket. Olika bolag med flera fartyg i sin flotta bildades ocks\u00e5 p\u00e5 den svenska v\u00e4stkusten. I synnerhet anstr\u00e4ngningarna f\u00f6r att gynna havsfisket fortsatte under de f\u00f6ljande \u00e5ren d\u00e5 man bland annat inf\u00f6rde premier f\u00f6r valf\u00e5ngst i havet utanf\u00f6r Gr\u00f6nland.<\/p>\n
Det \u00e4r f\u00f6ljaktligen tydligt att statsmakten \u00f6nskade att fisket skulle expandera som n\u00e4ringsgren och att fler inv\u00e5nare skulle bli involverade i verksamheten. F\u00f6rhoppningen var att expansionen skulle leda till att Sverige exporterade framf\u00f6rallt mer saltad sill till olika delar av v\u00e4rlden, vilket l\u00e5g helt i linje med de dominerande merkantilistiska idéerna om att \u00f6ka den inhemska f\u00f6r\u00e4dlingen av varor och fr\u00e4mja exporten. Det \u00e4r ocks\u00e5 klart att statsmakten satte stor tilltro till det storskaliga havsfisket och dess betydelse f\u00f6r fiskets och landets utveckling. Inspirationen till denna del av politiken kom troligen fr\u00e5n Nederl\u00e4nderna d\u00e4r det var vanligt att bedriva fiske i Nordsj\u00f6n med stora fartyg. De nederl\u00e4ndska fiskeflottorna var tidvis mycket l\u00f6nsamma, vilket gjorde att flera stater ville bygga ut sina fiskeflottor.<\/p>\n
Expansionen av fisket och d\u00e5 framf\u00f6rallt de premier som betalades ut blev emellertid ifr\u00e5gasatta vid riksdagen 1765–1766. Kritiken var del av den allm\u00e4nna politiska uppg\u00f6relsen med produktionsst\u00f6d och s\u00e4rskilda ekonomiska privilegier f\u00f6r vissa grupper. En av de mest aktiva kritikerna av den merkantilistiska fiskepolitiken var Anders Chydenius, som var ledamot i riksdagens fiskerideputation. Fiskerideputationen hade till uppgift att bereda alla fr\u00e5gor som r\u00f6rde fiskerin\u00e4ringen, som till exempel det statliga st\u00f6det till fisket. Som \u00f6sterbottning var Chydenius n\u00e5got av en s\u00e4rling i deputationen, eftersom m\u00e5nga av ledam\u00f6terna kom fr\u00e5n den v\u00e4stliga delen av riket och d\u00e5 framf\u00f6r allt fr\u00e5n omr\u00e5den d\u00e4r fisket var en viktig n\u00e4ring. H\u00e4r fanns exempelvis Johan Daniel M\u00f6llerstierna som var ryttm\u00e4stare vid Bohusl\u00e4ns dragonregemente, prosten Matthias Ekstr\u00f6m fr\u00e5n Tanum i Bohusl\u00e4n och bonden Lars Thorbj\u00f6rnsson fr\u00e5n Solberga socken i G\u00f6teborgs och Bohus l\u00e4n.<\/p>\n
N\u00e4r fiskerideputationen den 1 maj 1765 tog upp fr\u00e5gan om premierna f\u00f6r valfisket utanf\u00f6r Gr\u00f6nland framf\u00f6rde Chydenius sin kritik av detta st\u00f6d. Han menade att underst\u00f6det ledde till att arbetare drogs fr\u00e5n jordbruket till fisket, vilket fick negativa konsekvenser f\u00f6r jordbruket som var rikets viktigaste n\u00e4ring. Eftersom fisket inte klarade sig utan statligt st\u00f6d innebar underst\u00f6det \u00e4ven en nationell f\u00f6rlust f\u00f6r riket. De resurser som lades p\u00e5 fisket kunde med andra ord anv\u00e4ndas p\u00e5 ett effektivare och l\u00f6nsammare s\u00e4tt inom n\u00e5got annat omr\u00e5de eller dras in. En s\u00e5dan f\u00f6r\u00e4ndring skulle inte vara skadlig f\u00f6r riket, utan snarare bidra till att enbart l\u00f6nsamma n\u00e4ringar existerade. Chydenius menade s\u00e5ledes att valfisket endast borde bedrivas om det var l\u00f6nsamt utan premier. Hans resonemang i deputationen var d\u00e4rmed en kortversion av hans pamflett Den nationella vinsten<\/em> i vilken han bland annat kritiserade olika typer av produktionsst\u00f6d.<\/p>\n Andra ledam\u00f6ter i deputationen ville dock beh\u00e5lla premierna. Leonard Magnus Uggla menade till exempel att det var b\u00e4ttre f\u00f6r det svenska riket att valarna fiskades av svenska fiskare \u00e4n att man importerade valk\u00f6tt och valben fr\u00e5n andra l\u00e4nder. Dessutom argumenterade han f\u00f6r att fisket utanf\u00f6r Gr\u00f6nland var ett bra s\u00e4tt att \u00f6va sj\u00f6m\u00e4n som sedan kunde nyttjas av \u00f6rlogsflottan. Lars Thorbj\u00f6rnsson, som var positiv till premierna, bem\u00f6tte ocks\u00e5 Chydenius p\u00e5st\u00e5ende att jordbruket drabbades negativt genom att framh\u00e5lla att premierna inte skulle leda till n\u00e5gon brist p\u00e5 arbetare.<\/p>\n Majoriteten i deputationen beslutade att beh\u00e5lla premierna f\u00f6r fiske av val. Chydenius svarade att han \u00e4mnade l\u00e4mna in en skriftlig reservation mot beslutet till riksdagens plena. I utkastet till denna skriftliga reservation<\/a> upprepade han vad han redan hade sagt i samband med \u00f6verl\u00e4ggningarna, n\u00e4mligen att premierna inte \u00e4r nyttiga f\u00f6r vare sig riket eller medborgarna. Han var s\u00e5ledes inte emot fisken\u00e4ringen som s\u00e5dan utan endast det statliga st\u00f6d som betalades ut till framf\u00f6r allt det storskaliga havsfisket. Enligt Chydenius syns\u00e4tt var denna del av fisket starkt kopplad till olika inflytelserika och kapitalstarka handelsintressen som gynnade sin egen verksamhet p\u00e5 alla andras bekostnad. Det var d\u00e4rf\u00f6r skadligt och f\u00f6rlustbringande f\u00f6r riket.<\/p>\n Efter det att fr\u00e5gan om st\u00f6d till fiske av val hade avgjorts fortsatte deputationen under maj m\u00e5nad 1765 att avhandla andra former av fiskest\u00f6d. Samtidigt visade det sig att den s\u00e5 kallade fiskerifonden, som anv\u00e4ndes f\u00f6r att betala ut premier till fiskarna, hade ett stort underskott. Underskottsproblematiken gjorde att flera ledam\u00f6ter b\u00f6rjade f\u00f6rorda indragningar av premier samt att premier endast borde betalas ut i n\u00f6dfall. Situationen ledde s\u00e5ledes till att m\u00e5nga ledam\u00f6ter n\u00e4rmade sig Chydenius uppfattning i fr\u00e5gan. Deputationen kunde d\u00e4rf\u00f6r enas om ett bet\u00e4nkande<\/a>, som Chydenius f\u00f6rfattade, d\u00e4r man f\u00f6rordade att premierna skulle avskaffas men att det skulle finnas en beredskap att \u00e5ter st\u00f6dja havsfisket om f\u00f6rh\u00e5llandena kr\u00e4vde det. Kompromissen betydde bland annat att Chydenius inte l\u00e4mnade in sin reservation mot det tidigare beslutet till riksdagens plena. Pr\u00e4stest\u00e5ndet f\u00f6respr\u00e5kade f\u00f6rst en h\u00e5rdare linje i fr\u00e5gan om n\u00e4r premierna skulle dras in, men efter flera turer godk\u00e4nde sedan riksdagen fiskerideputationens bet\u00e4nkande. Beslutet innebar att riksdagen i huvudsak gick p\u00e5 Chydenius linje. Han hade f\u00f6ljaktligen lyckats p\u00e5verka beslutsfattandet i en f\u00f6r riket central fr\u00e5ga.<\/p>\n PW<\/p>\n Litteratur<\/p>\n Plaenge Jacobson, Sigbrit, 1766 \u00e5rs allm\u00e4nna fiskestadga. Dess uppkomst och inneb\u00f6rd med h\u00e4nsyn till Bottenhavsfiskets r\u00e4ttsfr\u00e5gor<\/em>, Studia Historica Upsaliensia 98, Uppsala: Uppsala universitet 1978.<\/p>\n Poulsen, Bo, Dutch herring. An environmental history c. 1600–1860<\/em>. Close encounters with the Dutch, Amsterdam: Aksant 2008.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Under andra h\u00e4lften av 1700-talet expanderade fisket kraftigt p\u00e5 den svenska v\u00e4stkusten […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/592"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=592"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/592\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3727,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/592\/revisions\/3727"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=592"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=592"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=592"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}