<\/p>\n
Anders Chydenius verksamhet och motiv under den av m\u00f6ssorna dominerade riksdagen 1765–1766 kan i korthet beskrivas s\u00e5 att han gick fr\u00e5n de konkreta politiska fr\u00e5gorna till en fullst\u00e4ndig nytolkning av hela det r\u00e5dande ekonomiska och samh\u00e4lleliga systemet. Till denna utveckling bidrog de intryck han hade f\u00e5tt fr\u00e5n samtida inhemska och utl\u00e4ndska samh\u00e4llsfilosofiska f\u00f6rfattare. Sp\u00e4nningen mellan det allm\u00e4nna och det privata eller det principiella och det praktiska \u00e4r i en eller annan form n\u00e4rvarande i alla Chydenius ekonomisk-politiska skrifter. S\u00e4rskilt uppenbar \u00e4r den i pamfletten K\u00e4llan til rikets wan-magt<\/em>. Redan genom sitt \u00e4mne, d.v.s. motst\u00e5ndet mot den 1724 stiftade seglationsf\u00f6rordningen, det s\u00e5 kallade produktplakatet, ber\u00f6rde texten s\u00e5v\u00e4l de enskilda borgark\u00f6pm\u00e4nnens ekonomiska intressen som hela rikets n\u00e4rings- och regionpolitik.<\/p>\n Produktplakatet utf\u00e4rdades p\u00e5 riksdagen 1724 och kompletterades 1726. F\u00f6rebilden f\u00f6r produktplakatet var den engelska navigationsakt som ursprungligen hade tr\u00e4tt i kraft 1651. Huvudsyftet med det svenska plakatet var att i merkantilistisk anda befr\u00e4mja skeppsbyggnadsverksamheten i riket och \u00f6verf\u00f6ra en s\u00e5 stor del som m\u00f6jligt av de internationella frakterna p\u00e5 svenska fartyg. F\u00f6rordningen f\u00f6rbj\u00f6d utl\u00e4ndska fartyg att f\u00f6ra in annat \u00e4n produkter fr\u00e5n det egna landet eller dess kolonier till Sverige. Det handlade allts\u00e5 om att ers\u00e4tta den utl\u00e4ndska ekonomiska driftigheten med inhemsk. I bakgrunden fanns d\u00e4rtill marinstrategiska aspekter, vars betydelse \u00f6kat sedan Sverige efter stora nordiska kriget hade f\u00e5tt en helt ny geopolitisk st\u00e4llning s\u00e4rskilt p\u00e5 \u00d6stersj\u00f6n. Produktplakatet hade den avsedda effekten, d.v.s. den svenskflaggade fartygsflottan v\u00e4xte, \u00e4ven om en del av de nya svenska fartygen uppenbarligen byggdes med hj\u00e4lp av utl\u00e4ndskt kapital.<\/p>\n Vid sidan av de gynnsamma effekterna ledde produktplakatet ocks\u00e5 till uppenbara problem som debatterades, s\u00e5som Chydenius visar, s\u00e5v\u00e4l d\u00e5 plakatet stiftades som senare. Det var kommerskollegium som bar huvudansvaret f\u00f6r planeringen av produktplakatet, men b\u00e5de produktplakatets samtida kritiker och senare tiders historiska forskning har i \u00f6verv\u00e4gande grad ansett att det var grosshandlarna i Stockholm och deras underlydande som i verkligheten drev fram f\u00f6rfattningen, och att motst\u00e5ndarna ofta var de som hade stridiga intressen med storborgarna. Bland andra Schauman, Ericsson och Virrankoski menar att de sistn\u00e4mnda fr\u00e4mst bestod av borgare i mindre st\u00e4der. Dessas synpunkter framtr\u00e4dde tydligt i riksdagens kommersdeputation v\u00e5ren 1723, \u00e4ven om det \u00e4nd\u00e5 var huvudstadens intressen som drog det l\u00e4ngre str\u00e5et. I forskningen har detta favoriserande av Stockholm f\u00e5tt ett brett erk\u00e4nnande. Till exempel Eli F. Heckscher f\u00f6rklarade i mitten av 1900-talet hur k\u00e4nnetecknade det var f\u00f6r den svenska 1700-talsmerkantilismen att gynna de st\u00f6rsta st\u00e4derna och borgarn\u00e4ringarna p\u00e5 bekostnad av allt annat och att ocks\u00e5 inf\u00f6randet av produktplakatet exemplariskt passade in i denna politik. S\u00e5ledes kom \u00e4ven j\u00e4rnexporten, Sveriges vid den tiden \u00f6verl\u00e4gset viktigaste och mest profitabla form av utrikeshandel, att p\u00e5verkas av de fluktuationer p\u00e5 marknaden som produktplakatet gav upphov till. Detta hade \u00e5ter k\u00e4nnbara effekter p\u00e5 den svenska utrikeshandeln.<\/p>\n \u00c5 andra sidan p\u00e5verkade m\u00e5nga andra faktorer \u00e4n enbart produktplakatet priset p\u00e5 de svenska produkterna p\u00e5 v\u00e4rldsmarknaden. Allm\u00e4nna konjunkturf\u00f6r\u00e4ndringar minskade efterfr\u00e5gan p\u00e5 j\u00e4rn, och d\u00e4rigenom sj\u00f6nk ocks\u00e5 priset f\u00f6r ett par \u00e5rtionden med b\u00f6rjan just vid den tidpunkt d\u00e5 produktplakatet inf\u00f6rdes. Efter 1700-talets mitt sv\u00e4ngde utvecklingen. I Chydenius texter ses produktplakatet i alla fall entydigt som orsaken till de l\u00e5ga priserna.<\/p>\n Som riksdagsman hade Chydenius tillg\u00e5ng till myndighetsarkiv som i \u00f6vrigt inte var \u00f6ppna under den h\u00e4r tiden. D\u00e5 han skrev K\u00e4llan<\/em> satte sig Chydenius s\u00e5 grundligt in i debatten under riksdagen 1723 att han i slutet av sin egen text infogade det memorial som riksdagsm\u00e4nnen fr\u00e5n st\u00e4derna G\u00e4vle, Halmstad, Kalmar, Kristianstad, Norrk\u00f6ping, Nyk\u00f6ping och Varberg hade l\u00e4mnat in och som l\u00e4stes upp i kommersdeputationen den 10 maj 1723.5