<\/p>\n
\u00c5r 1763 utlyste Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm en prist\u00e4vling. Den gick ut p\u00e5 att inbjuda f\u00f6rfattare runt om i riket att fundera kring och besvara en viktig samh\u00e4llsfr\u00e5ga, n\u00e4mligen vad som var orsaken till att s\u00e5 m\u00e5nga svenskar \u00e5rligen flyttade utomlands och vad som borde g\u00f6ras f\u00f6r att f\u00f6rhindra en s\u00e5dan utflyttning. Det svar som ans\u00e5gs b\u00e4st skulle sedan f\u00e5 ett pris av akademin. Det var ocks\u00e5 vanligt att det b\u00e4sta svaret trycktes s\u00e5 att inte enbart akademins ledam\u00f6ter utan \u00e4ven stora delar av befolkningen kunde ta del av resonemangen. Prist\u00e4vlingen var popul\u00e4r, eftersom det fl\u00f6t in totalt 28 svar. Ett av de mest omtalade och kontroversiella var f\u00f6rfattat av Anders Chydenius, som – n\u00e4r svaret trycktes 1765 – d\u00e4rigenom blev k\u00e4nd f\u00f6r en bredare allm\u00e4nhet. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen visade han upp sin f\u00f6rm\u00e5ga att p\u00e5 ett tydligt och f\u00f6rst\u00e5eligt s\u00e4tt diskutera komplicerade ekonomiska, politiska och sociala f\u00f6rh\u00e5llanden. Han manifesterade ocks\u00e5 sin talang f\u00f6r polemik och sin vilja att genomdriva f\u00f6r\u00e4ndringar i samh\u00e4llet.<\/p>\n
Bakgrunden till att Vetenskapsakademien st\u00e4llde fr\u00e5gan om folkutflyttningen var de diskussioner som f\u00f6rdes om den svenska befolkningsstatistiken. Enligt det merkantilistiska syns\u00e4ttet, som var det dominerande vid mitten av 1700-talet, var det viktigt f\u00f6r ett rike att ha m\u00e5nga inv\u00e5nare. Inv\u00e5narna uppfattades som en central resurs och grunden till den inhemska produktionen. M\u00e5let var att \u00f6ka befolkningen, eftersom det skulle resultera i tillv\u00e4xt och \u00f6kat v\u00e4lst\u00e5nd. Ur ett s\u00e5dant perspektiv var emigration n\u00e5gonting mycket negativt. Det var d\u00e4rf\u00f6r viktigt att se till att inv\u00e5narna stannade i landet och inte flyttade ut till konkurrerade l\u00e4nder som kunde nyttja deras arbetskraft. F\u00f6r att kunna styra och kontrollera den inhemska produktionen g\u00e4llde det att ha exakt kunskap om de resurser som fanns att tillg\u00e5 i riket, bland annat antalet inv\u00e5nare. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rjade man under Vetenskapsakademiens ledning samla in lokal statistik \u00f6ver f\u00f6dda och d\u00f6da. Dessa ambitioner resulterade sedan i grundandet av tabellverket 1749. Tabellverket fick till uppgift att samla in och sammanf\u00f6ra statistik om antalet inv\u00e5nare i riket. Flera av unders\u00f6kningarna visade dock diskrepanser mellan f\u00f6dda och d\u00f6da, vilket ledde till i grunden felaktiga spekulationer om att de som ”saknades” hade flyttat ut ur riket. F\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka komma till r\u00e4tta med denna p\u00e5st\u00e5dda f\u00f6rlust av m\u00e4nniskor beslutade akademin att utlysa en prisfr\u00e5ga f\u00f6r att belysa orsakerna till utflyttningen och de \u00e5tg\u00e4rder som borde vidtas f\u00f6r att minska den.<\/p>\n
Det faktum att Chydenius svar var ett av flera som inkom till akademin antyder att m\u00e5nga hade tagit del av informationen om den demografiska situationen och funderat p\u00e5 hur f\u00f6rh\u00e5llandena skulle f\u00f6rklaras. Fr\u00e5gans generella natur innebar ocks\u00e5 att kritik mot allm\u00e4nna ekonomiska och politiska missf\u00f6rh\u00e5llanden kunde framf\u00f6ras utan att hotas av censur eller andra tv\u00e5ngs\u00e5tg\u00e4rder. Fr\u00e5gan kunde p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt leda till att \u00e5sikter och idéer som tidigare inte hade artikulerats offentligt nu pl\u00f6tsligt fick en arena. Det enda som i praktiken kunde h\u00e4nda om man fr\u00e5ngick etablerade uppfattningar om de r\u00e5dande ekonomiska och sociala omst\u00e4ndigheterna i riket var att man inte fick det pris som delades ut till det vinnande bidraget.<\/p>\n
F\u00f6rutom den text som Chydenius skickade in till Vetenskapsakademien och som sedan (eventuellt i omarbetad form) trycktes i samband med riksdagen 1765–1766, finns det \u00e4ven ett kort och ofullbordat utkast till svar bevarat (Om folckets utflytning och huru det b\u00e4st kan f\u00f6<\/em>rekommas<\/em>). Utkastet \u00e4r inte daterat, men det finns orsak att f\u00f6rmoda att det \u00e4r skrivet under v\u00e5rvintern 1765. I utkastet sammanfattas tre av Chydenius huvudidéer kring fr\u00e5gan om orsakerna till utflyttningen, men ocks\u00e5 flera av hans grunduppfattningar om m\u00e4nniskan och samh\u00e4llet kommer till uttryck i den korta texten. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r v\u00e4rt att g\u00e5 in lite n\u00e4rmare p\u00e5 hans resonemang.<\/p>\n Enligt Chydenius syns\u00e4tt efterstr\u00e4var m\u00e4nniskan frihet. Denna frihet \u00e4r som st\u00f6rst om m\u00e4nniskan lever ensam utanf\u00f6r samh\u00e4llets lagar och regler. Problemet \u00e4r dock att det d\u00e5 saknas s\u00e4kerhet. D\u00e4rf\u00f6r har m\u00e4nniskan accepterat att ing\u00e5 i ett samh\u00e4lle med en viss begr\u00e4nsning av friheten f\u00f6r att f\u00e5 del av den trygghet som bland annat lagar kan garantera. Chydenius diskussion om balansen mellan frihet och s\u00e4kerhet \u00e4r ett klassiskt kontraktsresonemang som hade etablerats inom naturr\u00e4tten under 1600-talet. Liknande resonemang om samh\u00e4llens uppkomst \u00e5terfinns s\u00e5ledes hos t\u00e4nkare som Thomas Hobbes och Samuel von Pufendorf.<\/p>\n D\u00e4refter g\u00e5r Chydenius in p\u00e5 det faktum att graden av frihet varierar mellan olika samh\u00e4llen beroende p\u00e5 det r\u00e5dande styrelses\u00e4ttet. I det fria svenska politiska systemet d\u00e4r riksdagens fyra st\u00e5nd har den h\u00f6gsta makten \u00e4r det inv\u00e5narna sj\u00e4lva som har inflytande \u00f6ver vilken frihet som skall r\u00e5da i samh\u00e4llet. F\u00f6r att kunna beh\u00e5lla eller till och med \u00f6ka sin frihet g\u00e4ller det enligt Chydenius att m\u00e4nniskor i det svenska riket f\u00e5r information om vad som \u00e4r problematiskt i samh\u00e4llet och hur saker och ting kan f\u00f6rb\u00e4ttras. Denna informationsspridning underl\u00e4ttas om det inf\u00f6rs en lagstadgad tryckfrihet i landet.<\/p>\n Chydenius argument visar att han lade stor vikt vid att landets inv\u00e5nare kan och b\u00f6r p\u00e5verka hur samh\u00e4llet skall utvecklas. F\u00f6rm\u00e5gan och r\u00e4tten att agera politiskt samt behovet av att medborgarna var upplysta om de verkliga f\u00f6rh\u00e5llandena i riket betonas f\u00f6ljaktligen starkt. Denna syn p\u00e5 det politiska systemet och de kompetenta medborgarna artikulerades av allt fler under 1750- och 1760-talet. Biskopen i \u00c5bo, Johan Browallius, hade redan till exempel vid riksdagen 1751–1752 f\u00f6rklarat att den h\u00f6gsta makten i riket ut\u00f6vades av inv\u00e5narna genom val till riksdagen och att man inte kunde \u00e4ndra detta f\u00f6rh\u00e5llande utan att ocks\u00e5 minska folkets frihet. Vid riksdagarna 1755–1756 och 1760–1762 var det ocks\u00e5 m\u00e5nga som framf\u00f6rde behovet av en \u00f6kad tryckfrihet. Kyrkoherden Olof Celsius framh\u00f6ll exempelvis i november 1760 att en nations inv\u00e5nare borde s\u00f6ka upplysning om allt som r\u00f6rde frihetens grunder och bevarande. Denna upplysning skulle ske genom att texter om f\u00f6rh\u00e5llandena i riket spreds till allm\u00e4nheten. Chydenius ankn\u00f6t d\u00e4rmed till ganska etablerade uppfattningar d\u00e5 han framh\u00f6ll behovet av \u00f6ppenhet kring politiska sp\u00f6rsm\u00e5l f\u00f6r att garantera inv\u00e5narnas frihet.<\/p>\n Efter att ha pekat p\u00e5 behovet av frihet framh\u00e5ller Chydenius sedan det tv\u00e5ng som han menar sig se i samh\u00e4llet och som starkt bidrar till att folk flyttar ut ur riket. Att avskaffa hinder och f\u00f6rtryck f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00f6ka friheten \u00e4r s\u00e5ledes den b\u00e4sta l\u00f6sningen f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med problemen. Problemen best\u00e5r dock inte enbart av regleringar utan \u00e4ven av det som han kallar domares mindre ansvar. H\u00e4r avser Chydenius troligen brister i r\u00e4ttss\u00e4kerheten och den otillr\u00e4ckliga kontrollen av j\u00e4viga och p\u00e5 andra s\u00e4tt opassande \u00e4mbetsm\u00e4n. Som Maria Cavallin har visat i sin forskning v\u00e4xte det fram en allt starkare kritik av den ineffektiva och korrupta statliga byr\u00e5kratin under 1760-talet. Inte minst olika ofr\u00e4lse grupper framf\u00f6rde anklagelser mot de i regel adliga \u00e4mbetsm\u00e4nnen. Chydenius p\u00e5pekande kan d\u00e4rmed ses som en del av denna kritik.<\/p>\n Chydenius framh\u00e5ller \u00e4ven os\u00e4kerheten kring bland annat olika tillg\u00e5ngars v\u00e4rde och s\u00e4kerhet. H\u00e4r \u00e5syftar Chydenius bland annat den inflation och v\u00e4xelkursproblematik som pr\u00e4glade den ekonomiska situationen i det svenska riket efter sju\u00e5rskriget (1756–1763). Sverige hade deltagit i kriget mot Preussen, vilket hade resulterat i kraftigt stigande priser p\u00e5 i synnerhet importvaror. Det inhemska betalningssystemet dominerades av riksbankens sedlar. Sedan 1745 hade man en pappersmyntfot i riket, vilket betydde att sedlarna inte gick att v\u00e4xla in till silver eller guld. Krisen i slutet av 1750- och b\u00f6rjan p\u00e5 1760-talet fick till f\u00f6ljd att sedlarnas antal steg samtidigt som de sj\u00f6nk i v\u00e4rde. Eftersom sedlarna var vitt spridda i riket p\u00e5verkade v\u00e4rdeminskningen i princip alla inv\u00e5nare.<\/p>\n En annan kritik som Chydenius framf\u00f6r \u00e4r de sv\u00e5righeter som dr\u00e4ngar och pigor upplevde n\u00e4r de ville gifta sig. De sv\u00e5righeter som Chydenius lyfter fram var verkliga, inte minst under andra h\u00e4lften av 1700-talet d\u00e5 andelen obesuttna som till exempel torpare och backstugusittare \u00f6kade bland landsbygdsbefolkningen. Problemen orsakades i regel av det faktum att det g\u00e4llde f\u00f6r ett ungt par att ha tillr\u00e4ckligt med resurser i form av till exempel jordegendom eller boskap f\u00f6r att kunna etablera ett hush\u00e5ll och f\u00f6rs\u00f6rja en familj. F\u00f6r dr\u00e4ngar och pigor, som hade en underordnad position inom allmogen, var det sv\u00e5rt att skaffa fram dessa resurser, vilket i sin tur gjorde det sv\u00e5rt f\u00f6r dem att bilda familj. H\u00e4r st\u00e4ller sig s\u00e5ledes Chydenius p\u00e5 en mycket svag grupps sida och kr\u00e4ver att deras familjebildning skall underl\u00e4ttas. Eftersom familjebildningen uppfattades som ett efterstr\u00e4vansv\u00e4rt m\u00e5l i samh\u00e4llet kan man ocks\u00e5 se det som att han vill f\u00f6rb\u00e4ttra pigors och dr\u00e4ngars status i samh\u00e4llet. Ut\u00f6ver denna statush\u00f6jning syftade Chydenius f\u00f6rslag ocks\u00e5 till att \u00f6ka befolkningen. Fler hush\u00e5ll skulle n\u00e4mligen resultera i ett v\u00e4xande antal barn, vilket i sin tur skulle generera en positiv ekonomisk utveckling.<\/p>\n Flera av de teman och problem som Chydenius skrev ned i utkastet \u00e5terfinns som centrala punkter i den slutgiltiga text som trycktes. Texten, som \u00e4r uppdelad i 36 paragrafer, fokuserar p\u00e5 vad som \u00e4r orsaken till utflyttningen och sedan p\u00e5 vilka \u00e5tg\u00e4rder som b\u00f6r vidtas f\u00f6r att komma till r\u00e4tta med problemen. Att det var ett reellt problem att m\u00e5nga inv\u00e5nare emigrerade h\u00f6ll Chydenius med om. Han menar att ett rikes verkliga styrka kommer fr\u00e5n antalet inv\u00e5nare snarare \u00e4n hur stort territorium riket har, vilket \u00e4r en tydlig kritik mot den expansionspolitik som hade f\u00f6rts i Sverige under 1600-talet. Han pekar samtidigt p\u00e5 att riket har goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar att f\u00e5 en v\u00e4xande befolkning. Huvudorsaken till att m\u00e4nniskor \u00e4nd\u00e5 flyttar ut trots dessa goda villkor m\u00e5ste enligt Chydenius s\u00f6kas i det faktum att m\u00e4nniskor hela tiden s\u00f6ker att f\u00f6rb\u00e4ttra sitt tillst\u00e5nd och \u00f6ka sin lycka.<\/p>\n Chydenius betonar att m\u00e4nniskans inneboende vilja att f\u00f6rb\u00e4ttra sin situation inte kan f\u00f6r\u00e4ndras genom tv\u00e5ng eller andra f\u00f6rbud mot utflyttning. Ist\u00e4llet \u00e4r det bara frihet och m\u00f6jlighet att fr\u00e4mja sin lycksalighet som kan h\u00e5lla en person kvar i landet. Utifr\u00e5n detta individualistiska resonemang d\u00e4r m\u00e4nniskan bed\u00f6ms besitta en rationell f\u00f6rm\u00e5ga att b\u00e5de bed\u00f6ma sin situation och \u00e5stadkomma en f\u00f6r\u00e4ndring av den h\u00e4vdar Chydenius att tv\u00e5ng och bristen p\u00e5 frihet att p\u00e5 ett anst\u00e4ndigt s\u00e4tt fr\u00e4mja sin lycka \u00e4r den enda orsaken till att m\u00e4nniskor flyttar ut ur riket. F\u00f6r att konkretisera detta anv\u00e4nds en gammal etablerad hush\u00e5llsmetafor f\u00f6r att beskriva relationerna b\u00e5de mellan enskilda m\u00e4nniskor och inom hela riken, vilket visar att Chydenius nyttjade etablerade begrepp f\u00f6r att f\u00f6rklara sina resonemang. Samtidigt som hush\u00e5llsmetaforen var vanlig under 1600- och 1700-talen f\u00f6r att beskriva samh\u00e4lleliga relationer uppvisar Chydenius argument ett tydligt patos f\u00f6r dr\u00e4ngarnas och pigornas situation (p\u00e5 samma s\u00e4tt som i utkastet) som inte var lika vanligt f\u00f6rekommande. Enligt \u00e4ldre uppfattningar kr\u00e4vdes det n\u00e4mligen en stark husbonde f\u00f6r att styra de underlydandes aktiviteter. Husbondens auktorit\u00e4ra agerande var centralt, eftersom man menade att de underlydande inte kunde g\u00f6ra val som var bra f\u00f6r b\u00e5de de enskilda och hela samh\u00e4llet. Chydenius d\u00e4remot menar att de l\u00e4gre skikten i samh\u00e4llet, som pigor och dr\u00e4ngar, kan g\u00f6ra val som \u00e4r positiva f\u00f6r b\u00e5de enskilda hush\u00e5ll och samh\u00e4llet i stort om de bara f\u00e5r den m\u00f6jligheten. P\u00e5 den h\u00e4r punkten har Chydenius en r\u00e4tt optimistisk m\u00e4nniskosyn.<\/p>\n Efter att ha framh\u00e5llit betydelsen av frihet g\u00e5r Chydenius in djupare i f\u00f6rh\u00e5llandena i det svenska riket och de tv\u00e5ng och hinder som existerar d\u00e4r. Han belyser de problem som jordbruket har. Bland annat menar Chydenius att den brist p\u00e5 uppskattning som visas jordbruket och b\u00f6nderna \u00e4r problematisk. Ist\u00e4llet f\u00f6r att hedra denna viktiga n\u00e4ring hyllas framf\u00f6rallt adliga dygder som f\u00f6rknippas med krig. Genom att kontrastera mellan den h\u00e5rt arbetande men f\u00f6ga bel\u00f6nade allmogen och den krigiska och \u00e4rade adeln lyckas Chydenius p\u00e5 ett skickligt s\u00e4tt vrida p\u00e5 de etablerade \u00e4re- och nyttobegreppen samt f\u00f6rorda helt andra bel\u00f6ningskriterier i samh\u00e4llet. Det \u00e4r tydligt att Chydenius d\u00e4rmed \u00e5terigen st\u00e4ller sig p\u00e5 b\u00f6ndernas sida och att han kritiserar den status som framf\u00f6rallt adeln har i samh\u00e4llet.<\/p>\n Chydenius kritiserar \u00e4ven skr\u00e5v\u00e4sendet i st\u00e4derna f\u00f6r att det hindrar m\u00e4nniskors arbete samtidigt som det skapar m\u00f6jligheter f\u00f6r ett f\u00e5tal med r\u00e4ttigheten att tillverka en vara att leva ett bekv\u00e4mt liv p\u00e5 andras bekostnad. Skr\u00e5na, som dominerade st\u00e4dernas hantverk under \u00e4ldre tid, var sammanslutningar av alla som ut\u00f6vade ett specifikt yrke i en stad. Medlemmarna hade monopol p\u00e5 yrkesut\u00f6vandet och kontrollerade produktionen och priss\u00e4ttningen. Man best\u00e4mde samtidigt hur m\u00e5nga som fick vara med i skr\u00e5et, vilket begr\u00e4nsade antalet ut\u00f6vare. Att Chydenius kritiserar denna organisationsform har fr\u00e4mst att g\u00f6ra med de monopol som skapas, vilket enligt hans s\u00e4tt att se begr\u00e4nsar m\u00e4nniskans frihet och g\u00f6r varorna dyrare \u00e4n vad de beh\u00f6ver vara. Dessutom finns en tydlig moralisk aspekt, n\u00e4mligen att det \u00e4r fel att utnyttja privilegier f\u00f6r att tj\u00e4na pengar p\u00e5 andras bekostnad.<\/p>\n Chydenius syns\u00e4tt blir \u00e4nnu tydligare d\u00e5 han diskuterar f\u00f6rh\u00e5llanden inom bergsbruket och handeln. H\u00e4r kritiserar han grosshandlarna i ledande st\u00e4der som Stockholm och \u00c5bo, som med hj\u00e4lp av l\u00e5n i riksbanken har kunnat l\u00e4gga under sig stora delar av den svenska j\u00e4rnhandeln genom att styra v\u00e4xelkursen. Samtidigt ifr\u00e5gas\u00e4tter Chydenius de privilegier som g\u00f6r att endast handlande i vissa st\u00e4der, s\u00e5 kallade stapelst\u00e4der som G\u00f6teborg och Stockholm, har r\u00e4tt att bedriva handel p\u00e5 utlandet. Denna ordning gynnar, enligt Chydenius, endast grosshandlarna fr\u00e5n de st\u00f6rre st\u00e4derna.<\/p>\n Chydenius var inte ensam om att kritisera det ekonomiska och politiska inflytande som grosshandlarna hade vid mitten av 1700-talet. Anders Nordencrantz med flera hade redan vid riksdagen 1760–1762 framf\u00f6rt \u00e5sikter om att handlarna utnyttjade sin st\u00e4llning och att alla inv\u00e5nare fick betala f\u00f6r det genom h\u00f6gre priser. I centrum f\u00f6r diskussionen stod v\u00e4xelkursen och d\u00e5 i synnerhet det fallande v\u00e4rdet p\u00e5 den svenska valutan. M\u00e5nga menade att grosshandlarnas privilegierade st\u00e4llning gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r dem att styra v\u00e4rdet p\u00e5 den svenska valutan och att de kunde tj\u00e4na stora pengar p\u00e5 en fallande kurs. Denna kritik kulminerade i b\u00f6rjan av riksdagen 1765–1766 d\u00e5 en av de ledande grosshandlarna i Stockholm, Gustaf Kierman, blev arresterad och senare f\u00e4ngslad p\u00e5 f\u00e4stningen Marstrand.<\/p>\n Det \u00e4r tydligt att det framf\u00f6rallt \u00e4r de ol\u00e4genheter som de l\u00e4gre skikten i samh\u00e4llet upplever som Chydenius ser som det st\u00f6rsta problemet och som m\u00e5ste \u00e4ndras om utflyttningen skall f\u00f6rhindras. Problemen finns allts\u00e5 inte hos olika privilegierade grupper eller hos redan besuttna, utan hos dem som har det sv\u00e5rt att f\u00e5 br\u00f6d f\u00f6r dagen. Det tv\u00e5ng som dessa grupper upplever skapar missn\u00f6je och en vilja att s\u00f6ka sin lycka i andra l\u00e4nder. Enligt Chydenius \u00e4r det b\u00e4sta motgiftet mot tv\u00e5nget och missn\u00f6jet frihet. Friheten b\u00f6r vara s\u00e5 vidstr\u00e4ckt att den n\u00e5r alla m\u00e4nniskor i samh\u00e4llet och inte enbart n\u00e5gra f\u00e5. Det g\u00e4ller s\u00e5ledes att se till att det inte bara \u00e4r n\u00e5gra m\u00e4ktiga grosshandlare som kan styra utvecklingen, utan att ge var medborgare frihet att befordra sin lycka s\u00e5 l\u00e4nge han inte hotar n\u00e5gon annans s\u00e4llhet. Chydenius vidareutvecklar sedan detta resonemang genom att framh\u00e5lla att ingen b\u00f6r vara den andras herre och ingen den andras tr\u00e4l samt att alla har lika r\u00e4tt och lika f\u00f6retr\u00e4de. Detta resonemang visar att han betonar alla medborgares lika r\u00e4tt och att det inte f\u00e5r finnas n\u00e5gra privilegier som gynnar en grupp medborgare i samh\u00e4llet p\u00e5 bekostnad av andra. Hierarkier och s\u00e4rskilda r\u00e4ttigheter \u00e4r f\u00f6ljaktligen n\u00e5got som Chydenius \u00e4r mycket kritisk till. Det \u00e4r ocks\u00e5 tydligt att han tycker att n\u00e4ringarna och d\u00e5 i synnerhet b\u00f6nder och andra l\u00e4gre skikt p\u00e5 landsbygden \u00e4r viktigare f\u00f6r samh\u00e4llets utveckling \u00e4n den elit av \u00e4mbetsm\u00e4n och officerare som dominerar i statsapparaten.<\/p>\n Flera av Chydenius \u00e5sikter var mycket kontroversiella vid mitten av 1700-talet. M\u00e5nga kunde skriva under betydelsen av frihet och att inv\u00e5narna borde f\u00e5 k\u00e4nnedom om allm\u00e4nna ekonomiska och politiska f\u00f6rh\u00e5llanden, men det var d\u00e4remot betydligt mer diskutabelt att h\u00e4vda att \u00e4mbetsm\u00e4nnens verksamhet kunde inneb\u00e4ra ett tv\u00e5ng eller att stiftade lagar gynnade ett f\u00e5tal p\u00e5 bekostnad av folkflertalet. M\u00e5nga i ledande st\u00e4llning hade tj\u00e4nster inom statsapparaten, vilket gjorde \u00e4mnet k\u00e4nsligt. Detta f\u00f6rh\u00e5llande visade sig d\u00e5 de inkomna svaren skulle bed\u00f6mas av Vetenskapsakademien i april 1764. En av granskarna, Ulrik Rudensch\u00f6ld, var kommersr\u00e5d och d\u00e4rmed bunden vid den r\u00e5dande n\u00e4ringspolitiken. Han tyckte att m\u00e5nga av svaren var pr\u00e4glade av felaktigheter och skr\u00e4mmande \u00e5sikter som att man exempelvis borde avveckla alla restriktioner f\u00f6r n\u00e4ringslivet. S\u00e5dana uppfattningar var ett farligt politiskt frit\u00e4nkeri som inte borde premieras enligt Rudensch\u00f6ld. \u00c4ven om Chydenius namn inte n\u00e4mndes torde Rudensch\u00f6ld bland annat ha syftat p\u00e5 kaplanens svar. Vetenskapsakademien beslutade efter en del diskussioner att inga bidrag skulle tryckas och att manufakturkommissarien Johan Fredrik Krygers svar skulle utses till vinnare av prist\u00e4vlingen. Chydenius bidrag ogillades f\u00f6ljaktligen av akademins ledam\u00f6ter. Chydenius sj\u00e4lv konstaterade i ett brev till Vetenskapsakademiens sekreterare Pehr Wilhelm Wargentin att det fanns intresse och f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6ra en politisk diskussion inom nationen, men ”at w\u00e5r frijhet dertil \u00e4r nog ringa”. I sin sj\u00e4lvbiografi skrev han femton \u00e5r senare 1780: ”Patrioten fick den tiden knapt l\u00e5f at t\u00e4ncka p\u00e5 Rikets refwor, \u00e4n mindre tala och skrifwa om dem, s\u00e5dant war o\u00e4rh\u00f6rda saker, om det eij skedde at favorisera n\u00e5gon f\u00f6rn\u00e4m herre i sina afsichter, eller at sl\u00e5 f\u00f6tterna undan n\u00e5got Partie.”<\/p>\n Ogillandet av Chydenius svar och beslutet att inte l\u00e5ta trycka n\u00e5gra bidrag innebar emellertid inte att de diskussioner som prist\u00e4vlingen hade genererat tystnade. Tv\u00e4rtemot vad m\u00e5nga av Vetenskapsakademiens ledam\u00f6ter hade hoppats p\u00e5, \u00f6kade snarare debatten efter beslutet. I synnerhet den annalkande riksdagen gjorde att den politiska temperaturen stegrades och att flera av de politiska \u00e5sikter som hade framf\u00f6rts kom i fokus. Flera av deltagarna i prist\u00e4vlingen beslutade d\u00e4rf\u00f6r att l\u00e5ta trycka sina bidrag utanf\u00f6r Vetenskapsakademiens regi. Chydenius var inget undantag d\u00e4rvidlag. N\u00e4r han v\u00e4l kom till Stockholm f\u00f6r att delta vid riksdagen 1765–1766 best\u00e4mde han sig f\u00f6r att ge ut texten; i vilken m\u00e5n han i detta skede omarbetade den \u00e4r inte k\u00e4nt. I f\u00f6rordet f\u00f6rklarar han att det framkommit olika tolkningar av orsakerna till utflyttningen och att han vill ge allm\u00e4nheten sin syn p\u00e5 saken. Samtidigt passar han p\u00e5 att framf\u00f6r allt kritisera Anders Sch\u00f6nbergs tryckta svar d\u00e4r orsaken till utflyttningen anses vara brist p\u00e5 ett nationellt tankes\u00e4tt, eller med andra ord att de m\u00e4nniskor som flyttar \u00e4r opatriotiska. Chydenius menar att problemen snarare b\u00f6r s\u00f6kas i det tv\u00e5ng och sj\u00e4lvsv\u00e5ld som r\u00e5der d\u00e5 samh\u00e4llets resurser kontrolleras av n\u00e5gra f\u00e5. Om frihet och j\u00e4mlikhet d\u00e4remot r\u00e5der f\u00f6rsvinner dessa problem och m\u00e4nniskorna kan leva ett lyckligare liv.<\/p>\n Publicerandet av dessa \u00e5sikter gjorde att debatten fortsatte och att Chydenius kunde p\u00e5verka den allm\u00e4nna opinionen. Vid riksdagen 1765–1766 var det m\u00e5nga som var intresserade av att ta del av vad Chydenius sade, inte minst vad g\u00e4llde de negativa konsekvenser som var f\u00f6rknippade med de ledande handelsm\u00e4nnens starka st\u00e4llning i samh\u00e4llet. Flera beslut fattades ocks\u00e5 som \u00f6kade friheten f\u00f6r n\u00e4ringarna och som begr\u00e4nsade grosshandlarnas inflytande. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt betraktad kan Chydenius text s\u00e4gas ha varit en politisk framg\u00e5ng.<\/p>\n PW<\/p>\n <\/p>\n Litteratur<\/p>\n Cavallin, Maria, I kungens o<\/em>ch folkets tj\u00e4nst. Synen p\u00e5 den svenske \u00e4<\/em>mbetsmannen 1750<\/em>–<\/em>1780<\/em>, Avhandlingar fr\u00e5n Historiska institutionen i G\u00f6teborg 36, G\u00f6teborg 2003.<\/p>\n Lindroth, Sten, Kungliga Vetenskapsakademiens historia 1739<\/em>–<\/em>1818<\/em>, Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien 1967.<\/p>\n Lindroth, Sten, Svensk l\u00e4<\/em>rdomshistoria. Frihetstiden, <\/em>Stockholm: Norstedt 1975.<\/p>\n Melkersson, Martin, Staten, ordningen och friheten. En studie av den styrande elitens syn p\u00e5<\/em> statens roll mellan stormaktstiden och 1800-talet<\/em>, Studia Historica Upsaliensia 184, Uppsala: Uppsala universitet 1997.<\/p>\n Nurmiainen, Jouko, ”Particular Interests and the Common Good in Swedish Mid-18th-Century Diet Politics: The ‘Finnish Perspective’”, Scandinavian Journal of History<\/em>, vol. 32, 2007, s. 388–404.<\/p>\n Winton, Patrik, Frihetstidens politiska praktik. N\u00e4<\/em>tverk och offentlighet 1746<\/em>–<\/em>1766<\/em>, Studia Historica Upsaliensia 223, Uppsala: Uppsala universitet 2006.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" \u00c5r 1763 utlyste Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm en prist\u00e4vling. Den gick ut […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/550"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=550"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/550\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3724,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/550\/revisions\/3724"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=550"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=550"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=550"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}