<\/p>\n
Anders Chydenius skrift Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em> publicerades 1765 mitt under den h\u00e4tska riksdagsdebatt som f\u00f6rdes om det bottniska handelstv\u00e5nget. Under den f\u00f6reg\u00e5ende riksdagen 1760–1762 hade fr\u00e5gan om handelsfriheten inte g\u00e5tt fram\u00e5t. P\u00e5 inbjudan av vice landsh\u00f6vding Mathesius arrangerades ett kontroversiellt landsm\u00f6te i Gamlakarleby 1763. M\u00e5let med m\u00f6tet var att samla argument f\u00f6r handelsfriheten. Chydenius drogs med i detta samlingsm\u00f6te och enligt egen utsaga var det hans v\u00e4nner i Gamlakarleby som bad honom skriva n\u00e5got f\u00f6r att befr\u00e4mja saken. Enligt en tidigare opublicerad version av Chydenius levnadsbeskrivning, funnen Tengstr\u00f6m–Lagus-samlingen i Nationalbiblioteket, ingick r\u00e5dmannen Petter Stenhagen, som under den f\u00f6reg\u00e5ende riksdagen arbetat h\u00e5rt f\u00f6r utvidgade stapelr\u00e4ttigheter, och hans kollega Johan R\u00f6ring i kretsen. Den promemoria som Chydenius skrev inf\u00f6r Gamlakarlebym\u00f6tet har inte bevarats, men den utgjorde sannolikt grund f\u00f6r Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em>, som publicerades n\u00e5gra \u00e5r senare i Stockholm och vars tryckning bekostades av Gamlakarleby stad.<\/p>\n I den omfattande skriften visar Chydenius med hj\u00e4lp av m\u00e5nga exempel hur man hamnat i den nuvarande situationen och vilken betydelse det skulle ha f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l hela riket som Stockholm om handelsfrihet beviljades de bottniska kustst\u00e4derna och vad detta skulle betyda f\u00f6r de omr\u00e5den som inte \u00e4nnu hade denna frihet. Chydenius po\u00e4ngterar i skriften att handelsfriheten skulle gagna hela riket och alla dess inv\u00e5nare.<\/p>\n Med hj\u00e4lp av lagstiftning f\u00f6rs\u00f6kte man omvandla riket till ett s\u00e5dant ”handelssystem” som Chydenius beskriver (§ 28), d\u00e4r utrikeshandeln koncentrerades till stapelst\u00e4derna. F\u00f6rdelen med detta var att staten kontrollerat kunde samla in inkomster fr\u00e5n utrikeshandeln. De f\u00e5 st\u00e4der som fick denna privilegierade st\u00e4llning – och i synnerhet dessa st\u00e4ders handelsborgare – drog nytta av att handeln koncentrerades. Stapellagstiftningen grundade sig p\u00e5 sj\u00f6fartsrestriktioner fr\u00e5n 1300-talet och p\u00e5 lagstiftning fr\u00e5n det tidiga 1600-talet. Stapellagstiftningen kompletterades av det 1724 utf\u00e4rdade produktplakatet, med vars hj\u00e4lp man hindrade utl\u00e4ndska fartyg att f\u00f6ra in andra \u00e4n det egna landets produkter i Sverige. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet tryggade man den inhemska handelsflottans konkurrenskraft. P\u00e5 samma g\u00e5ng f\u00f6rs\u00e4krade man sig om att man i fall av krig hade tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga handelsfartyg f\u00f6r att t\u00e4cka flottans transportbehov.<\/p>\n I skriften g\u00e5r Chydenius till skarpt angrepp mot Stockholm; han ans\u00e5g att eliten i huvudstaden drog nytta av det or\u00e4ttvisa systemet. Chydenius kritiserar det faktum att den politiska och ekonomiska makten \u00e4r koncentrerad till en enda stad i riket och d\u00e4r i ett f\u00e5tal stora handelsm\u00e4ns h\u00e4nder och till institutioner ledda av dem (speciellt tj\u00e4rkompanierna, saltkontoret och Jernkontoret). Chydenius n\u00e4mner inte de stora handelsm\u00e4n han riktar sin kritik mot vid namn. Virrankoski har visat att Chydenius i sin kritik mot de m\u00e4ktiga borgarna hade tagit starka intryck av sin l\u00e4rofader Anders Nordencrantz. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt var det ocks\u00e5 ett angrepp mot hatteliten.<\/p>\n Chydenius kritiserar inte de andra stapelst\u00e4dernas st\u00e4llning. Tv\u00e4rtom tar han de andra stapelst\u00e4derna som exempel p\u00e5 att Stockholm inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis skulle f\u00f6rlora sin ekonomiska st\u00e4llning \u00e4ven om de bottniska st\u00e4derna beviljades seglationsfrihet. Enligt Chydenius finns det inte heller fog f\u00f6r stockholmarnas farh\u00e5gor om att inf\u00f6rseln av livsmedel fr\u00e5n Finland till Stockholm skulle rubbas om seglationsfrihet beviljades. Enligt honom leder frihet till \u00f6kad handel och produktion, vilket skulle inneb\u00e4ra att livsmedel transporterades till Stockholm precis som f\u00f6rut (§ 49). Det andra f\u00f6rem\u00e5let f\u00f6r Chydenius kritik, vid sidan av stockholmarnas or\u00e4ttvist gynnade st\u00e4llning, \u00e4r den f\u00f6r\u00e5ldrade, 150 \u00e5r gamla lagstiftningen. Chydenius angriper ocks\u00e5 produktplakatet fr\u00e5n 1724 som enligt hans uppfattning h\u00f6jer priset p\u00e5 importerat salt.<\/p>\n Chydenius grundargument \u00e4r att handeln \u00f6kar om den f\u00e5r verka fritt. Detta leder enligt honom till en ”naturlig vinst” (§ 18), som gagnar alla. I skriften ger han konkreta sk\u00e4l f\u00f6r sin \u00e5sikt; det finns f\u00f6rh\u00e5llandevis f\u00e5 filosofiska resonemang om naturr\u00e4tten eller det allm\u00e4nna b\u00e4sta (§ 25). Enligt Chydenius \u00e4r det enbart naturen som s\u00e4tter gr\u00e4nser f\u00f6r handeln: omr\u00e5den som har direkt f\u00f6rbindelse till havet borde ha r\u00e4tt till fri handel. I praktiken begr\u00e4nsar han i alla fall \u00e4nnu i den h\u00e4r texten handeln till st\u00e4derna, till vilka landsbygdsbefolkningen f\u00f6rde sina varor framf\u00f6rallt l\u00e4ngs vattenleder (§ 49–50). Landtransporter var p\u00e5 grund av det d\u00e5liga v\u00e4gn\u00e4tet inte ett verkligt alternativ f\u00f6r varutransporter under Chydenius tid. Under vintrarna erbj\u00f6d de frusna \u00e4lvarna goda leder f\u00f6r sl\u00e4dtransporter.<\/p>\n Stapelr\u00e4ttigheterna gagnade framf\u00f6r allt de st\u00e4der som fick stapelr\u00e4tt. I Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em> framh\u00e5ller Chydenius av allt att d\u00f6ma helt avsiktligt att stapelr\u00e4tten p\u00e5 ett allm\u00e4nnare plan gagnar hela riket. Chydenius argumenterar f\u00f6r stapelr\u00e4ttigheterna dels med den f\u00f6rm\u00e5n inv\u00e5narna i V\u00e4sterbotten och \u00d6sterbotten skulle f\u00e5, dels ur lappl\u00e4ndskt, savolaxiskt och karelskt perspektiv (t.ex. § 35). Lappland, Savolax och Karelen skulle genom friheten ges b\u00e4ttre m\u00f6jligheter att bedriva handel – via de \u00f6sterbottniska st\u00e4derna. En \u00f6kad handel skulle ocks\u00e5 befr\u00e4mja befolkningstillv\u00e4xten; enligt Chydenius hade den begr\u00e4nsade handeln rent av orsakat hungersn\u00f6d. Som st\u00f6d f\u00f6r seglationsfriheten f\u00f6resl\u00e5r han att man grundar k\u00f6pingar (k\u00f6pst\u00e4der) i Suomenselk\u00e4-omr\u00e5det. Via dem skulle man b\u00e4ttre kunna organisera varufl\u00f6det fr\u00e5n de inre delarna av Finland till kustst\u00e4derna och vice versa.<\/p>\n Man har ofta lyft fram handelsfrihetens betydelse ur exporthandelns synvinkel. I Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em> ser Chydenius handeln ur ett bredare perspektiv. Vid sidan av exporthandeln lyfter han fram importhandeln och fraktseglationen. Enligt honom stiger priset p\u00e5 viktiga importvaror, framf\u00f6r allt saltet, utanf\u00f6r stapelst\u00e4derna om man organiserar importen via mellanh\u00e4nder i Stockholm (§ 19). Om mellanh\u00e4nderna faller bort sjunker priset p\u00e5 importvarorna, vilket i sin tur gagnar riket och dess befolkning.<\/p>\n Enligt Chydenius skulle priserna p\u00e5 importerade varor allts\u00e5 sjunka i hemlandet om mellanh\u00e4nderna f\u00f6ll bort. D\u00e4remot anser han inte att samma mekanism skulle fungera f\u00f6r exportvarornas vidkommande (§ 23): \u00e4ven om mellanh\u00e4ndernas antal minskades och lastningstiderna i Stockholm f\u00f6rkortades garanterar den internationella konkurrensen att man f\u00f6r de viktiga exportvarorna j\u00e4rn, tj\u00e4ra och tr\u00e4virke skulle f\u00e5 samma pris som tidigare p\u00e5 den internationella marknaden. Den enda skillnaden skulle vara att exportint\u00e4kterna f\u00f6rdelades mera r\u00e4ttvist inom riket. I sin skrift kom Chydenius p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet att dryfta ett fenomen som sedermera har beskrivits med hj\u00e4lp av teorin om transaktionskostnader. Chydenius bed\u00f6mning av hur mellanh\u00e4nderna och bristerna i logistiken p\u00e5verkar priset p\u00e5 varorna \u00e4r riktig, men till skillnad fr\u00e5n Adam Smith lade han inte m\u00e4rke till att en snabbt v\u00e4xande ekonomi redan d\u00e5 ledde till specialisering och nya ”mellanh\u00e4nder”, som i slut\u00e4ndan effektiverade ekonomin.<\/p>\n Chydenius understryker fraktseglationens betydelse: om seglationsfriheten beviljades kunde fartygen fr\u00e5n de nya stapelst\u00e4derna frakta varor mellan fr\u00e4mmande l\u00e4nder under vinterhalv\u00e5ret. Riksdagsmannen fr\u00e5n Gamlakarleby, Petter Stenhagen, anv\u00e4nde motsvarande argument under riksdagen 1760–1762 d\u00e5 han p\u00e5pekade att stadens fartyg i brist p\u00e5 seglationsfrihet l\u00e5g fastfrusna i hemmahamnen i m\u00e5nader. Enligt Petri Karonen argumenterade Stenhagen f\u00f6r seglationsfrihet p\u00e5 samma s\u00e4tt som Chydenius: riket och i synnerhet Finland beh\u00f6vde flera stapelst\u00e4der och huvudstadens monopolst\u00e4llning var skadlig f\u00f6r hela landet.<\/p>\n Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em> visar att Anders Chydenius k\u00e4nde v\u00e4l till de d\u00e5tida realiteterna inom utrikeshandeln och hade en god uppfattning om kostnadsstrukturen inom rederiverksamheten (t.ex. § 42). Den h\u00e4r informationen utnyttjade han f\u00f6r sina politiska syften, \u00e4ven om han f\u00f6r att f\u00f6rsvara sin egen st\u00e5ndpunkt presenterade sakerna n\u00e5got f\u00f6renklat. D\u00e5 han dryftar t.ex. priset p\u00e5 tj\u00e4ra i Stockholm och i England uppm\u00e4rksammar han inte alls att priset kontinuerligt fluktuerade p\u00e5 marknaden (§ 34). Han gav dem som motsatte sig seglationsfriheten r\u00e4tt i deras misstankar om att inv\u00e5narna i de bottniska kustst\u00e4derna hade bristf\u00e4lliga kunskaper i hur man bedrev utl\u00e4ndsk sj\u00f6fart. Chydenius trodde att det skulle ta flera \u00e5r att bygga upp kunnandet i de nya stapelst\u00e4derna – men att det var m\u00f6jligt. St\u00e4dernas borgare hade inga kontakter i utlandet och i st\u00e4derna fanns det inga sj\u00f6kaptener som klarade av att segla fartygen tryggt i hamn i hamnst\u00e4der som stadens fartyg inte tidigare bes\u00f6kt (§ 43). I praktiken lyckades man sedan r\u00e4tt snabbt r\u00f6ja ocks\u00e5 dessa hinder ur v\u00e4gen efter att man erh\u00f6ll seglationsfriheten, bland annat genom att v\u00e4rva sj\u00f6kaptener fr\u00e5n Stockholm till de nya stapelst\u00e4dernas fartyg och genom att utnyttja Stockholmsborgarnas handelsn\u00e4tverk f\u00f6r att skapa kontakter utomlands.<\/p>\n I skriften ligger tyngdpunkten p\u00e5 de ekonomiska argumenten. Chydenius dryftar stapelr\u00e4ttsfr\u00e5gan ocks\u00e5 ur ett perspektiv som innefattar Sveriges internationella st\u00e4llning: leder seglationsfriheten till att hansast\u00e4derna \u00f6vertar Stockholms stapelst\u00e4llning, vilket skulle inneb\u00e4ra en nationell f\u00f6rlust (§ 41)? H\u00e4r tror Chydenius att priset regleras av marknaden i f\u00f6rh\u00e5llande till transportkostnaderna: om handelsm\u00e4nnen i Stockholm betalar tillr\u00e4ckligt f\u00f6r varorna, l\u00f6nar det sig f\u00f6rst\u00e5s att stanna i huvudstaden med dem och inte frakta dem l\u00e4ngre bort. \u00c4ven utomlands regleras priset av marknaden d\u00e5 flera st\u00e4der konkurrerar om samma svenska varor. Den h\u00e4r konkurrensen leder till att ingen stad kan f\u00e5 en s\u00e5dan monopolst\u00e4llning som Stockholm haft. Chydenius ser inte hansast\u00e4derna som n\u00e5got egentligt hot mot den svenska utrikeshandeln eller sj\u00f6farten, eftersom l\u00e4nderna bortom \u00d6resund, framf\u00f6r allt Holland, England och l\u00e4nderna i Sydeuropa, erbjuder alternativa m\u00f6jligheter. I slutet av sin skrift intygar Chydenius att beviljadet att seglationsfrihet f\u00f6r ”gr\u00e4nstrakterna” inte leder till rikets s\u00f6nderfall, utan tv\u00e4rtom f\u00f6renar och f\u00f6rst\u00e4rker riket inf\u00f6r ett eventuellt fientligt angrepp fr\u00e5n rysk sida.<\/p>\n Man b\u00f6r varken \u00f6verskatta eller underskatta Vederl\u00e4<\/em>ggnings<\/em> betydelse i den kamp som f\u00f6rdes om handelsr\u00e4ttigheterna. Skriften som publicerades i februari 1765 var en del av den debatt som i december 1765 till slut ledde till att Vasa, Gamlakarleby, Ule\u00e5borg, Bj\u00f6rneborg och H\u00e4rn\u00f6sand beviljades aktiv stapelr\u00e4tt. D\u00e4rtill fick Kristinestad, Nykarleby, Jakobstad, Brahestad, Sundsvall, Hudiksvall och S\u00f6derhamn en begr\u00e4nsad r\u00e4tt att anv\u00e4nda nyss n\u00e4mnda st\u00e4der f\u00f6r sin utrikeshandel. De v\u00e4sterbottniska st\u00e4derna Ume\u00e5, Lule\u00e5, Pite\u00e5 och Torne\u00e5 fick 1767 i Ratan en gemensam tull- och lastningsplats f\u00f6r sin utrikeshandel. Alla st\u00e4der i landet beviljades r\u00e4tt att fritt bedriva seglation i hemlandet.<\/p>\n Argumenten i Chydenius Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em> anv\u00e4ndes i riksdagsdebatten av de representanter f\u00f6r borgarst\u00e5ndet som var f\u00f6r en utvidgad stapelr\u00e4tt. Pentti Virrankoski har p\u00e5pekat att skribentens namn blev k\u00e4nt i huvudstaden Stockholm d\u00e5 skriften presenterades i flera tidningar.<\/p>\n Handelsutbytet i de bottniska kustst\u00e4derna \u00f6kade i och med att st\u00e4derna beviljades stapelr\u00e4tt. Stapelr\u00e4tten hade utan tvivel samma effekt p\u00e5 hela rikets utrikeshandel. Exporthandels volym i Finland blev till exempel ungef\u00e4r hundra g\u00e5nger st\u00f6rre under det sekel som f\u00f6ljde efter att seglationsfrihet inf\u00f6rdes; hur mycket av detta som var en direkt f\u00f6ljd av stapelr\u00e4ttigheterna \u00e4r om\u00f6jligt att s\u00e4ga. Storleken p\u00e5 handelsflottan och omfattningen p\u00e5 utrikeshandeln \u00f6kade betydligt mer i de nya stapelst\u00e4derna \u00e4n i rikets andra stapelst\u00e4der under de decennier som f\u00f6ljde p\u00e5 stapelfriheten. I enlighet med den f\u00f6ruts\u00e4gelse som Chydenius framf\u00f6rde i sin skrift beh\u00f6ll Stockholm sin centrala position som mellanhand l\u00e4nge efter att handelsr\u00e4ttigheterna beviljats (§ 40, 46), s\u00e5som Aulis J. Alanen visat i sin forskning.<\/p>\n I enlighet med Chydenius ber\u00e4kningar blev f\u00f6rutom den direkta exporten ocks\u00e5 saltimporten och den snabbt v\u00e4xande fraktseglationen en central inkomstk\u00e4lla f\u00f6r de \u00f6sterbottniska handelsm\u00e4nnen. Chydenius bed\u00f6mning att priset p\u00e5 salt skulle sjunka om antalet mellanh\u00e4nder minskade st\u00e4mde: i brist p\u00e5 andra importvaror fraktades det s\u00e5 mycket salt till de nya stapelst\u00e4derna att saltet inom kort var billigare i \u00d6sterbotten \u00e4n i huvudstaden Stockholm. Fraktseglationens betydelse \u00f6kade ocks\u00e5 snabbt i slutet av 1700-talet; den internationella situationen spelade visserligen in h\u00e4r, d\u00e5 de franska revolutionskrigen och Napoleonkrigen erbj\u00f6d fartyg fr\u00e5n neutrala l\u00e4nder aldrig f\u00f6rut sk\u00e5dade m\u00f6jligheter att g\u00f6ra vinst p\u00e5 fraktseglation.<\/p>\n Beviljandet av stapelr\u00e4ttigheterna var inte ett genombrott f\u00f6r den liberala ekonomiska politiken, det \u00f6kade bara antalet st\u00e4der som hade s\u00e4rskilda r\u00e4ttigheter att bedriva utrikeshandel och sj\u00f6fart. I Finland befriades handeln inte f\u00f6rr\u00e4n efter mitten av 1800-talet, d\u00e5 man f\u00f6rst i och med Krimkriget slopade produktplakatet och sedan i och med liberaliseringen av bondeseglationen och inf\u00f6randet av n\u00e4ringsfriheten gjorde slut p\u00e5 stadsborgarnas privilegium att bedriva utrikeshandel och sj\u00f6fart. I Sverige \u00e4gde samma utveckling rum ungef\u00e4r vid samma tid.<\/p>\n JO<\/p>\n Litteratur<\/p>\n Alanen, Aulis J., Der Aussenhandel und die Schiffahrt Finnlands im 18. <\/em>Jahrhundert,<\/em> Suomalaisen tiedeakatemian toimituksia B 103, Helsinki 1957.<\/p>\n Alanen, Aulis J.,”Pohjanlahden vapaasta purjehduksesta 1766–1808”, Historiallinen Arkisto <\/em>53, 1950, s. 5–140.<\/p>\n Annala, Vilho, ”Pohjanmaan kaupunkien taistelu kauppa-vapaudesta vapauden ajalla”, Yhteiskuntataloudellinen aikakauskirja<\/em> 1920, s. 118–154.<\/p>\n Heckscher, Eli F., Merkantilismen <\/em>1–2, Stockholm: Norstedt 1953.<\/p>\n Kaila, E. E., Pohjanmaa ja meri 1600- ja 1700-luvuilla,<\/em> Historiallisia tutkimuksia 14, Helsinki: Suomen Historiallinen Seura 1931.<\/p>\n Karonen, Petri, Patruunat ja poliitikot.Yritysjohtajat taloudellisina ja poliittisina toimijoina Suomessa 1600<\/em>–<\/em>1920<\/em>, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2004.<\/p>\n Kaukiainen, Yrj\u00f6, Ulos maailmaan. Suomalaisen merenkulun historia<\/em>, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2008.<\/p>\n Ojala, Jari, Tehokasta liiketoimintaa Pohjanmaan pikkukaupungeissa. Purjemerenkulun kannattavuus ja tuottavuus 1700<\/em>–<\/em>1800-luvulla<\/em>, Bibliotheca historica 40, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 1999.<\/p>\n Paloposki, Toivo J., Suomen talouden kehitt\u00e4<\/em>minen 1750<\/em>–1760 -lukujen valtiop\u00e4iv\u00e4<\/em>politiikassa<\/em>, Historiallisia tutkimuksia 98, Helsinki: Suomen Historiallinen Seura 1976.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Anders Chydenius skrift Vederl\u00e4ggning publicerades 1765 mitt under den h\u00e4tska riksdagsdebatt som […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/488"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=488"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/488\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3723,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/488\/revisions\/3723"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=488"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=488"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=488"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}