<\/p>\n
Nio dagar efter pr\u00e4stest\u00e5ndets f\u00f6rsta sammantr\u00e4de vid riksdagen 1765–1766 l\u00e4mnade Anders Chydenius in ett kort men k\u00e4rnfullt memorial ang\u00e5ende valet av ov\u00e4ldiga ledam\u00f6ter till riksdagens utskott och deputationer. Denna fr\u00e5ga var central vid varje riksdags b\u00f6rjan, eftersom riksdagsarbetet i stor utstr\u00e4ckning skedde i de olika deputationerna och utskotten. M\u00f6jligheterna f\u00f6r en enskild ledamot att p\u00e5verka beslutsfattandet berodde p\u00e5 vilka utskott han valdes till. Politikens utformning p\u00e5verkades ocks\u00e5 av vilka ledam\u00f6ter som satt i vilka utskott. Valet av ledam\u00f6ter var d\u00e4rf\u00f6r mycket politiserat – man kan med fog p\u00e5st\u00e5 att avg\u00f6randet var en av de viktigaste fr\u00e5gorna i samband med riksdagens \u00f6ppnande. Det var m\u00e5nga som s\u00e5ledes ville p\u00e5verka hur valet skulle g\u00e5 till och vem som egentligen skulle v\u00e4ljas till de olika utskotten. En av dessa ledam\u00f6ter var Anders Chydenius.<\/p>\n
Vid frihetstidens b\u00f6rjan var det pr\u00e4stest\u00e5ndets ”præsules och consistoriorum fullm\u00e4ktige” som hade till uppgift att best\u00e4mma vilka pr\u00e4ster som skulle sitta i vilka utskott. Denna grupp bestod av rikets biskopar och superintendenter samt av teologie professorer och domkapitelsrepresentanter. Systemet tydliggjorde pr\u00e4stest\u00e5ndets hierarkiska karakt\u00e4r d\u00e4r framf\u00f6rallt biskoparna hade en ledande st\u00e4llning medan kyrkoherdarna och i synnerhet kaplanerna var underordnade. Detta system \u00f6verlevde fram till riksdagen 1755–1756 d\u00e5 man inf\u00f6rde en ordning d\u00e4r 15 av st\u00e5ndets ledam\u00f6ter valdes att fungera som elektorer. Vid riksdagen 1765–1766 var det s\u00e5ledes tredje g\u00e5ngen man anv\u00e4nde elektorer f\u00f6r att utse ledam\u00f6terna till utskotten och deputationerna. Dagen innan detta val skulle ske l\u00e4mnade Chydenius in sitt memorial i fr\u00e5gan, vilket visar att han ville p\u00e5verka hur st\u00e5ndet gick till v\u00e4ga n\u00e4r det uts\u00e5g elektorerna. I memorialet fokuserar han p\u00e5 vikten av att v\u00e4lja elektorer som inte kan anses som j\u00e4viga. Med j\u00e4v avser han personer som framf\u00f6r allt hade haft n\u00e5got med st\u00e4ndernas bank att g\u00f6ra, det vill s\u00e4ga som hade varit engagerade i dess f\u00f6rvaltning eller styrelse, eller hade tagit l\u00e5n i banken. Han ville inte heller att n\u00e5gon som hade haft en position i Jernkontoret eller v\u00e4xelkontoret skulle fungera som elektor. D\u00e4rut\u00f6ver menade han att pr\u00e4ster som hade r\u00e4tt att vara ledam\u00f6ter i andra st\u00e5nd var j\u00e4viga. Denna st\u00e5ndpunkt innebar att Chydenius riktade kritik mot biskopen i V\u00e4ster\u00e5s, Lars Benzelstierna, som var adlig.<\/p>\n
Efter att ha framh\u00e5llit vikten av oj\u00e4viga elektorer betonar Chydenius att de valda elektorerna skall f\u00f6lja samma principer n\u00e4r de utser ledam\u00f6ter till utskott och deputationer. I synnerhet sekreta utskottet, som hanterade utrikespolitik samt finans- och f\u00f6rsvarsfr\u00e5gor, skulle ha ledam\u00f6ter som var fria fr\u00e5n j\u00e4v. P\u00e5 samma s\u00e4tt skulle inte domare f\u00e5 sitta i justitiedeputationen eller handelsm\u00e4n i manufakturdeputationen. Den sannolika orsaken till att Chydenius framh\u00f6ll dessa j\u00e4vsituationer var att se till att det blev sv\u00e5rare f\u00f6r individer att hindra politisk f\u00f6r\u00e4ndring. Precis som m\u00e5nga andra ledam\u00f6ter kom Chydenius till riksdagen med intresset att omst\u00f6pa den ekonomiska ordningen i riket och d\u00e5 framf\u00f6rallt minska det inflytande som ledande handelsm\u00e4n fr\u00e5n G\u00f6teborg och Stockholm hade. En s\u00e5dan f\u00f6r\u00e4ndring var om\u00f6jlig om ledam\u00f6terna i de utskott som skulle behandla ekonomiska fr\u00e5gor var knutna till de institutioner – till exempel st\u00e4ndernas bank eller v\u00e4xelkontoret – som f\u00f6retr\u00e4dde den gamla politiken. D\u00e4rf\u00f6r var det av st\u00f6rsta vikt att f\u00f6rs\u00f6ka p\u00e5verka vilka som blev elektorer och vilka ledam\u00f6ter som uts\u00e5gs till riksdagens olika utskott. Om det misslyckades kunde hela f\u00f6r\u00e4ndringsprocessen g\u00e5 om intet.<\/p>\n
Efter att Chydenius memorial hade l\u00e4sts upp i pr\u00e4stest\u00e5ndet bordlades det utan diskussion eller vidare \u00e5tg\u00e4rder. Vid elektorsvalet dagen efter uts\u00e5gs fyra biskopar, en hovpredikant fr\u00e5n Stockholm och tio kyrkoherdar till elektorer. Chydenius f\u00f6rs\u00f6k att p\u00e5verka pr\u00e4stest\u00e5ndets agerande hade inte lyckats fullt ut, eftersom biskop Lars Benzelstierna och hovpredikanten J\u00f6ran Schr\u00f6der, som hade suttit i bankens fullm\u00e4ktige sedan 1762, blev valda till elektorer. I sin Sj\u00e4<\/em>lvbiografi<\/em> (1780) konstaterar Chydenius att ”alla gapade \u00e5t” hans memorial, men att st\u00e5ndets ledam\u00f6ter inte f\u00e4ste n\u00e5gon st\u00f6rre uppm\u00e4rksamhet vid det eftersom dess inneh\u00e5ll s\u00e5 tydligt stred emot ”Herrar Electorernas d\u00e5 redan projecterade listor”. Chydenius memorial hade dock lyft fram risken med intressekonflikter och de negativa konsekvenser som dessa kunde f\u00e5 f\u00f6r den politiska processen. Memorialet ingick ocks\u00e5 i en utveckling d\u00e4r grupper som vid tidigare riksdagar hade haft en mer underordnad position kr\u00e4vde att f\u00e5 \u00f6kat inflytande och r\u00e4tt att yttra sig om alla centrala politiska fr\u00e5gor som till exempel vem som skulle sitta i det viktiga sekreta utskottet. Den gamla ordningen d\u00e4r ett antal biskopar best\u00e4mde utan insyn var borta och ist\u00e4llet hade ett nytt system successivt inf\u00f6rts d\u00e4r alla pr\u00e4stest\u00e5ndets ledam\u00f6ter, oavsett vilken tj\u00e4nst de hade inom kyrkan, hade samma politiska r\u00e4ttigheter.<\/p>\n PW<\/p>\n Litteratur<\/p>\n Winton, Patrik, Frihetstidens politiska praktik. N\u00e4<\/em>tverk och offentlighet 1746<\/em>–<\/em>1766<\/em>, Studia Historica Upsaliensia 223, Uppsala: Uppsala universitet 2006.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nio dagar efter pr\u00e4stest\u00e5ndets f\u00f6rsta sammantr\u00e4de vid riksdagen 1765–1766 l\u00e4mnade Anders Chydenius […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/424"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=424"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/424\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3722,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/424\/revisions\/3722"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=424"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=424"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=424"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}