<\/p>\n
Anders Chydenius st\u00e4ller upp ett Theorema Physicum<\/em>, ett p\u00e5st\u00e5ende eller teorem, som han diskuterar och vars riktighet han f\u00f6rs\u00f6ker bevisa. Hans p\u00e5st\u00e5ende lyder: ”Ju t\u00e4tare och tyngre en krop \u00e4r, ju snarare antager den en wiss grad af w\u00e4rma och k\u00f6ld, som intet \u00e4r emot dess natur, och ju fortare meddelar den \u00e4fwen samma egenskap til n\u00e4rliggande ting.” F\u00f6r att bevisa riktigheten av detta teorem h\u00e4nvisar Chydenius till den svenska \u00f6vers\u00e4ttningen av Pieter van Musschenbroeks arbete Elementa Physicæ<\/em>. Chydenius s\u00e4ger ocks\u00e5 i inledningen till sin text ”Jag p\u00e5minner mig hafwa l\u00e4st i Dr Martyns bok om Thermometrar, at … ”<\/p>\n Pieter van Musschenbroek (1692–1761) var en holl\u00e4ndsk fysiker, matematiker och l\u00e4kare, verksam i Leiden under st\u00f6rre delen av sitt liv. Han \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sin uppt\u00e4ckt av leidenflaskan i elektricitetsl\u00e4ran. Hans bok Elementa Physicæ<\/em> utkom 1726 och \u00f6versattes till flera spr\u00e5k, bland dem svenska (1747).<\/p>\n Med h\u00e4nvisningen till Dr Martyns bok avser Chydenius antagligen George Martine (1702–1741) som skrivit en bok med ess\u00e4er om konstruktion och j\u00e4mf\u00f6relser av termometrar samt om uppv\u00e4rmning och avkylning av kroppar. Boken ans\u00e5gs ha stort v\u00e4rde och den trycktes i flera upplagor \u00e4nnu l\u00e5ngt efter f\u00f6rfattarens d\u00f6d. Den f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i en fransk upplaga fr\u00e5n 1751.<\/p>\n \u00c5r 1745 b\u00f6rjade Chydenius studera vid akademin i \u00c5bo. En av hans l\u00e4rare i naturkunnighet var adjunkten Carl Fredrik Mennander som senare \u00f6vergick till teologiska fakulteten, blev biskop i \u00c5bo och \u00e4rkebiskop i Uppsala. \u00c5r 1750 reste Chydenius till Uppsala f\u00f6r att studera d\u00e4r. Han \u00e5terkom till Finland 1752. Under Uppsalatiden var Chydenius intresserad av naturkunnighet och han \u00e5h\u00f6rde f\u00f6rel\u00e4sningar i kemi och astronomi. Vid samma tid var Samuel Klingenstierna professor i matematik och Chydenius kom i kontakt med dennes l\u00e4ror och l\u00e4ste Musschenbroek i svensk \u00f6vers\u00e4ttning. Samuel Klingenstierna (1698–1765) hade 1728 blivit utn\u00e4mnd till professor i matematik vid Uppsala universitet men erh\u00f6ll avsked fr\u00e5n professuren med pension redan 1752. Klingenstierna var en erk\u00e4nt skicklig matematiker och inom fysiken (optiken) opponerade han sig mot Newtons tankar om ett kromatiskt linssystem.<\/p>\n Vid den tidpunkt d\u00e5 Theorema Physicum<\/em> skrevs var termometrar och temperaturskalor k\u00e4nda (Fahrenheit 1714 och Celsius 1742) och man kunde d\u00e4rf\u00f6r m\u00e4ta temperaturer och j\u00e4mf\u00f6ra temperaturerna hos olika f\u00f6rem\u00e5l och deras omgivning. Man kunde emellertid inte f\u00f6rklara vad v\u00e4rme var. Musschenbroek skriver ett helt kapitel om elden (i betydelsen v\u00e4rme) och dess egenskaper. Han framf\u00f6r hypotesen ”at elden \u00e4r en kropp” och n\u00e4mner flera egenskaper som st\u00f6der detta antagande, bl.a. s\u00e4ger han att elden best\u00e5r av mycket fina delar som kan tr\u00e4nga in genom ”l\u00f6nh\u00e5len” p\u00e5 all materia. Det \u00e4r mot detta sistn\u00e4mnda p\u00e5st\u00e5ende som Chydenius opponerar sig och f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5visa att det inte kan st\u00e4mma. B\u00e5de Musschenbroek och Chydenius r\u00f6r sig h\u00e4r p\u00e5 os\u00e4ker mark. Teorin om v\u00e4rme skulle snart revideras och d\u00e4refter kunde man mer exakt ocks\u00e5 f\u00f6rklara v\u00e4rmens spridning (transport) i olika kroppar.<\/p>\n N\u00e4r Chydenius l\u00e4gger fram sitt teorem h\u00e4nvisar han till Musschenbroeks arbete. Han p\u00e5pekar att f\u00f6rfattaren mots\u00e4ger sig sj\u00e4lv och att han skall visa att s\u00e5 \u00e4r fallet. Chydenius beskriver d\u00e4rp\u00e5 n\u00e5gra enkla f\u00f6rs\u00f6k han gjort. Han hade l\u00e5tit ett j\u00e4rnstycke och ett tr\u00e4stycke ligga i sin kammare tills de antog samma temperatur varefter han tog ut dem i vinterk\u00f6lden och h\u00f6ll ett i var hand. Den del av j\u00e4rnstycket som handen omsl\u00f6t blev mycket snabbare kall \u00e4n den del av tr\u00e4sstycket som den andra handen omsl\u00f6t. Efter detta borrade han tv\u00e5 h\u00e5l i ett br\u00e4de och stack in de tv\u00e5 styckena i varsitt h\u00e5l och placerade br\u00e4det p\u00e5 en spish\u00e4ll framf\u00f6r elden. Den del av j\u00e4rnstycket som stack ut p\u00e5 baksidan av br\u00e4det och skyddades av br\u00e4det mot elden uppv\u00e4rmdes mycket fortare \u00e4n motsvarande del av tr\u00e4stycket och blev br\u00e4nnhet. I ett tredje f\u00f6rs\u00f6k krossade han \u00e4ggskal och hettade upp dem i en degel i en smedja men trots flitig anv\u00e4ndning av bl\u00e5sb\u00e4lg lyckades han inte br\u00e4nna alla skal till kalk. Skalen l\u00e4ngst in i degeln hade inte f\u00f6r\u00e4ndrats.<\/p>\n I dessa f\u00f6rs\u00f6k finns inga uppm\u00e4tta temperaturer angivna. Chydenius litar p\u00e5 k\u00e4nslan i h\u00e4nderna d\u00e5 temperaturj\u00e4mf\u00f6relser g\u00f6rs samt p\u00e5 erfarenheten att degeln i smedjan antar en h\u00f6g temperatur. Inte heller f\u00f6rekommer exakta tidsangivelser. Resultaten i f\u00f6rs\u00f6ken m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r uppfattas som v\u00e4ldigt grova, subjektiva uppskattningar.<\/p>\n Efter dessa egna f\u00f6rs\u00f6k framf\u00f6r Chydenius ytterligare tre erfarenhetsm\u00e4ssiga r\u00f6n. F\u00f6rst p\u00e5pekar han att varje bonde vet att om han binder fast en j\u00e4rnpl\u00e5t p\u00e5 den ena handen och en yllelapp p\u00e5 den andra, blir handen med j\u00e4rnpl\u00e5ten om vintern mycket kallare \u00e4n den med yllelappen. En tegelsten kan upphettas tills den blir gl\u00f6dhet i ena \u00e4nden och d\u00e4refter b\u00e4ras i den andra \u00e4nden, men att detta inte kan g\u00f6ras med ett j\u00e4rnstycke, ”det weta de enfaldigaste”. Ocks\u00e5 \u00e4pplen och \u00e4gg kan f\u00f6rvaras \u00f6ver vintern i en bod d\u00e5 de \u00e4r inb\u00e4ddade i dun, medan ingen skulle ha f\u00f6rtroende f\u00f6r detta f\u00f6rvaringss\u00e4tt om de var \u00f6vert\u00e4ckta med stenar.<\/p>\n Chydenius avslutar sin skrift med att konstatera att han \u00e4r n\u00f6jd ifall han kunnat \u00f6vertyga l\u00e4saren om riktigheten i sitt teorem samt om n\u00e5gon vill g\u00f6ra fortsatta unders\u00f6kningar i \u00e4mnet. Enligt tidens sed \u00e4r Chydenius \u00f6dmjuk inf\u00f6r naturens g\u00e5tor och han framh\u00e5ller om sitt Theorema Physicum<\/em> att ”s\u00e5 snart jag ser sk\u00e4l \u00e4r jag r\u00e4tt s\u00e5 villig at \u00e5terkalla den”.<\/p>\n Chydenius daterade sitt manuskript ”Nedervetil d:n 3 Augusti 1764: Anders Chydenius” och s\u00e4nde in det till Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm. Protokollet fr\u00e5n akademim\u00f6tet den 5 september 1764 n\u00e4mner i § 2 ”Upl[\u00e4stes] Comministern Chydenii Theorema Physicum, hvar uti han vil bevisa at kroppar ei antaga k\u00f6ld eller v\u00e4rma s\u00e5 l\u00e5ngsamt som de \u00e4ro t\u00e4ta til, efter Muschenbroeks mening”. Vetenskapsakademien mottog ofta rapporter fr\u00e5n icke-ledam\u00f6ter. Intressanta arbeten gavs till n\u00e5gon sakkunnig ledamot f\u00f6r utl\u00e5tande och arbeten som ans\u00e5gs vara av h\u00f6g vetenskaplig niv\u00e5 rekommenderades f\u00f6r tryckning. Chydenius arbete befanns inte ha dessa kvaliteter utan lades till handlingarna utan vidare \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n PEH<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Anders Chydenius st\u00e4ller upp ett Theorema Physicum, ett p\u00e5st\u00e5ende eller teorem, som […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/420"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=420"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/420\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3721,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/420\/revisions\/3721"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=420"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=420"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=420"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}