{"id":409,"date":"1764-06-01T15:33:34","date_gmt":"1764-06-01T13:33:34","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?p=409"},"modified":"2018-01-04T11:18:15","modified_gmt":"2018-01-04T09:18:15","slug":"kommentar-till-svar-pa-fragan-angaende-karrors-forbattring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/kommentar-till-svar-pa-fragan-angaende-karrors-forbattring\/","title":{"rendered":"Kommentar till Svar p\u00e5 fr\u00e5gan ang\u00e5ende k\u00e4rrors f\u00f6rb\u00e4ttring"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Av Vetenskapsakademiens tv\u00e5 prisfr\u00e5gor 1763 handlade en om f\u00f6rb\u00e4ttring av k\u00e4rror. Bakgrunden till akademins fr\u00e5ga var att det d\u00e5tida svenska transportsystemet \u00e4nnu var j\u00e4mf\u00f6relsevis outvecklat. Hjulfordon spelade vid mitten av 1700-talet mindre roll \u00e4n vad man kanske f\u00f6rest\u00e4ller sig i dag. De vanliga s\u00e4tten f\u00f6r m\u00e4nniskor att ta sig fram sommartid var att g\u00e5 eller rida. \u00c4ven varutransporter skedde ofta p\u00e5 h\u00e4stryggen, genom kl\u00f6vjning. M\u00e5nga skogsbygdsb\u00f6nder \u00e4gde \u00f6ver huvud taget inga hjulfordon, p\u00e5 grund av bristen p\u00e5 framkomliga v\u00e4gar. Inte minst i de nordliga och h\u00f6gl\u00e4nta delarna av det svenska riket spelade vinterv\u00e4garna stor roll. S\u00e4rskilt p\u00e5 sl\u00e4ttbygderna och i sommarv\u00e4glag var dock hjulfordon vanliga transportmedel, men v\u00e4garnas skick och fordonens kvalitet h\u00f6ll l\u00e4nge tillbaka storleken p\u00e5 lassen. Det fanns allts\u00e5 utrymme f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttringar av fordonen, men v\u00e4gf\u00f6rb\u00e4ttringar var en minst lika viktig fr\u00e5ga.<\/p>\n

Vetenskapsakademiens prisfr\u00e5ga gick ut p\u00e5 att konstruera en k\u00e4rra som lika l\u00e4tt kunde dra ett lass p\u00e5 ca 600 kg (70 lispund) som det gick att med en k\u00e4rra av gammal modell dra ett lass p\u00e5 340 kg (40 lispund). Det \u00e4r inga sm\u00e5 k\u00e4rrlass det talas om: i en s\u00e5 kallad betingsl\u00e4ra fr\u00e5n 1780 r\u00e4knar man med att efter tv\u00e5 h\u00e4star normalt kunna frakta tre tunnor r\u00e5g vilket motsvarar drygt 350 kg.2

F\u00f6rsta pris i t\u00e4vlingen gick till den v\u00e4lk\u00e4nde lantm\u00e4teriingenj\u00f6ren Jacob Faggot, medan Anders Chydenius och en annan finl\u00e4ndare, Jacob Gadolin, fick ett delat andra pris. Endast Faggots och Chydenius svar trycktes, eftersom Gadolin sj\u00e4lv uppt\u00e4ckte ett r\u00e4knefel i sin uppsats och beg\u00e4rde att f\u00e5 manuskriptet i retur. Chydenius blev missbel\u00e5ten med utslaget och kritiserade starkt Faggots reformk\u00e4rra i ett brev till akademins sekreterare, Pehr Wargentin.<\/p>\n

Det exempel p\u00e5 en gammal arbetsk\u00e4rra som Chydenius utg\u00e5r fr\u00e5n har j\u00e4rnskodda hjul med 1,24 meters diameter, monterade p\u00e5 en tr\u00e4axel. Den nya k\u00e4rra Chydenius konstruerar har j\u00e4rnskodda hjul med en tredjedel st\u00f6rre diameter (1,63 meter) monterade p\u00e5 en hjulaxel av j\u00e4rn. N\u00e4r Chydenius j\u00e4mf\u00f6r hur mycket dragkraft som g\u00e5r \u00e5t f\u00f6r att s\u00e4tta de tv\u00e5 k\u00e4rrorna i r\u00f6relse, g\u00e5r han till verket med vetenskaplig noggrannhet. Han placerar i tur och ordning k\u00e4rrorna p\u00e5 n\u00e5gra br\u00e4dor och ansluter dem med rep som l\u00f6per \u00f6ver ett hjul till tyngder vars storlek kunde regleras. D\u00e5 b\u00e5da fordonen f\u00f6rst j\u00e4mf\u00f6rdes olastade och med hjulnaven osmorda blev resultatet att det gick \u00e5t lika stor dragkraft f\u00f6r att s\u00e4tta dem i r\u00f6relse: 15 kg omvandlat till moderna m\u00e5tt. D\u00e5 vardera k\u00e4rran lastades med 40 lispund (340 kg) gick det \u00e5t 31 procent mindre dragkraft (23 mot 34 kg) med den nya, storhjulade k\u00e4rran och d\u00e5 de lastades med 70 lispund (595 kg) gick det \u00e5t 46 procent mindre dragkraft (28 mot 51 kg) med den nya k\u00e4rran. Om hjulnaven rengjordes och smordes p\u00e5 b\u00e5da k\u00e4rrorna blev skillnaden st\u00f6rre: 36 resp. 50 procent mindre dragkraft med den nya, storhjulade k\u00e4rran beroende p\u00e5 lassets storlek. Lastad med 70 lispund kunde den nya k\u00e4rran bringas i r\u00f6relse med 20 procent mindre dragkraft \u00e4n vad den gamla k\u00e4rran kr\u00e4vde lastad med 40 lispund. D\u00e4rmed var Vetenskapsakademiens kriterium uppfyllt med r\u00e5ge. Otvivelaktigt spelade de stora hjulen roll f\u00f6r resultatet – \u00e4ven Faggots vinnande bidrag beskrev en k\u00e4rra med mycket stora hjul.<\/p>\n

S\u00e5vitt bekant vann s\u00e5dana h\u00e4r storhjulade fordon inget insteg som allm\u00e4nt anv\u00e4nda arbetsfordon. Man kan fr\u00e5ga sig varf\u00f6r, om de kr\u00e4vde mindre dragkraft. En orsak \u00e4r uppenbarligen att skillnaden i dragkrafts\u00e5tg\u00e5ng mellan den gamla sortens k\u00e4rra och den av Chydenius f\u00f6reslagna \u00f6kade med lastens tyngd och framf\u00f6r allt visade sig vid betydligt st\u00f6rre lass \u00e4n de som var vanliga p\u00e5 k\u00e4rror vid denna tid. Hur stora lass det var l\u00e4mpligt att ta berodde n\u00e4mligen inte bara p\u00e5 den dragkraft som gick \u00e5t p\u00e5 plant underlag, som i Chydenius prov. Den nordiska terr\u00e4ngen \u00e4r ofta backig, och i uppf\u00f6rsbackarna torde en last p\u00e5 sexhundra kilo ha varit i stort sett lika k\u00e4nnbar oberoende av hjulstorleken (en inv\u00e4ndning som Chydenius i sin skrift inser kan komma men som han bara delvis lyckas bem\u00f6ta). Man kan ocks\u00e5 fr\u00e5ga sig hur h\u00e5llbar Chydenius k\u00e4rrkonstruktion var. P\u00e5frestningen i sidled p\u00e5 de stora hjulen m\u00e5ste bli stor. Vidare kan man fr\u00e5ga sig om v\u00e4garna var l\u00e4mpade f\u00f6r s\u00e5dana h\u00e4r fordon som p\u00e5 grund av sin st\u00f6rre h\u00f6jd var mer ben\u00e4gna att v\u00e4lta. V\u00e4ltningsolyckor var n\u00e4mligen ingalunda ok\u00e4nda ens med de d\u00e5 existerande, mer l\u00e5ghjulade typerna av vagnar och k\u00e4rror. Chydenius pr\u00f6vning av sin k\u00e4rra var p\u00e5 sitt s\u00e4tt mycket noggrann, men den uppfyllde knappast kraven p\u00e5 att efterlikna realistiska f\u00f6rh\u00e5llanden som vi nog ser som ett naturligt inslag i teknikpr\u00f6vningar i dag.<\/p>\n

CJG<\/p>\n

Litteratur<\/p>\n

Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia 3. Den agrara revolutionen 1700–1870<\/em>, Stockholm: Natur och Kultur 2000.<\/p>\n

Landtbruks-lexicon<\/em>, Stockholm 1825.<\/p>\n

Lindroth, Sten, Kungl. Vetenskapsakademiens historia 1739–1818<\/em>, Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien 1967.<\/p>\n

Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatistikens 200-\u00e5riga best\u00e5nd<\/em>, Stockholm 1949.<\/p>\n

[Modéer, Adolph,] Handbok i enskilta hush\u00e5llningen. Inneh\u00e5llande huru mycket arbetsfolk, samt tid och \u00e4mnen til \u00e5tskilliga g\u00f6rom\u00e5l erfordras och \u00e5tg\u00e5, i st\u00e4der s\u00e5 w\u00e4l som p\u00e5 landet; jords och kreaturs afkastningar; uts\u00e4den och foder, m. m.<\/em>, Stockholm 1780.<\/p>\n

\n
    \n
  1. Handbok i enskilta hush\u00e5llningen<\/em> (1780), s. 29. I ett motsvarande arbete utgivet 1825 ber\u00e4knas man p\u00e5 en med tv\u00e5 h\u00e4star f\u00f6rsp\u00e4nd vagn kunna lasta 4 tunnor r\u00e5g, vilket b\u00f6r g\u00f6ra 470 kg. Landtbruks-lexicon<\/em> (1825) s. 17. Vikt per r\u00e5gtunna (118 kg) enligt Minnesskrift med anledning av den svenska befolkningsstatistikens 200-\u00e5riga best\u00e5nd<\/em> (1949), s. 181.<\/li>\n<\/ol>\n

    <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Av Vetenskapsakademiens tv\u00e5 prisfr\u00e5gor 1763 handlade en om f\u00f6rb\u00e4ttring av k\u00e4rror. Bakgrunden […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/409"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=409"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/409\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3720,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/409\/revisions\/3720"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=409"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=409"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=409"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}