<\/p>\n
1700-talets Sverige k\u00e4nnetecknades, har det sagts, av de h\u00f6gre samh\u00e4llsklassernas ”patriotiska hush\u00e5llningsiver” – en vilja att med f\u00e4derneslandets b\u00e4sta f\u00f6r \u00f6gonen verka f\u00f6r ekonomisk utveckling. Detta var ett internationellt m\u00f6nster, som i V\u00e4steuropa ledde till utgivning av ekonomisk litteratur och till ett starkt \u00f6kat intresse f\u00f6r uppfinningar, nya metoder, uppt\u00e4ckter och erfarenheter som kunde vara till praktisk ekonomisk nytta. I m\u00e5nga l\u00e4nder bildades l\u00e4rda sammanslutningar med syfte att \u00e5stadkomma f\u00f6rb\u00e4ttringar inom det praktiska, ekonomiska livet. Kungl. Vetenskapsakademien, grundad 1739, och Patriotiska S\u00e4llskapet, grundat 1766, \u00e4r tv\u00e5 svenska exempel p\u00e5 dylika l\u00e4rda sammanslutningar.<\/p>\n
Ursprungligen hade Vetenskapskademien litat till allm\u00e4nhetens entusiasm f\u00f6r att f\u00e5 in uppsatser i nyttiga \u00e4mnen; n\u00e5gra bel\u00f6ningar delades inte ut till en b\u00f6rjan. Med hj\u00e4lp av donerade medel b\u00f6rjade akademin i b\u00f6rjan av 1760-talet utlysa prist\u00e4vlingar inom de ekonomiska och medicinska omr\u00e5dena. De f\u00f6rsta fr\u00e5gorna, fastst\u00e4llda i februari 1761, g\u00e4llde hur mossa b\u00e4st kunde utrotas p\u00e5 \u00e4ngar samt orsaker till och botemedel mot gikt. Vid ny\u00e5r 1762 hade 18 svar kommit in p\u00e5 fr\u00e5gan om mosslupna \u00e4ngar, sex p\u00e5 den medicinska fr\u00e5gan. De sex b\u00e4sta svaren om mosslupna \u00e4ngar befordrades till trycket och gavs ut 1762 av Lars Salvius med titeln Svar P\u00e5 Fr\u00e5gan Om b\u00e4sta s\u00e4ttet at upodla Mosslupna \u00c4ngar<\/em>. Anders Chydenius var f\u00f6rfattare till ett av de tre fr\u00e4msta svaren, men hans svar hade kommit in f\u00f6r sent och kunde d\u00e4rf\u00f6r inte komma i \u00e5tanke f\u00f6r f\u00f6rsta pris. F\u00f6rsta pris, en guldpeng av tio dukaters vikt, tilldelades Idog och Redelig<\/em>, det vill s\u00e4ga filosofie magister Jakob Stenius d.y. (1732–1809, ocks\u00e5 k\u00e4nd som ”Koski-Jaakko”), som vid den h\u00e4r tiden ledde str\u00f6mrensningsprojekten i \u00d6sterbotten. Chydenius och Hans Hederstr\u00f6m, kyrkoherde i N\u00e4sby i n\u00e4rheten av Link\u00f6ping som skrivit under mottot Sparge fimo pingvi tua Prata<\/em> (lat. ”Bestr\u00f6 dina \u00e4ngar med fet dynga”), tilldelades silverjettonger f\u00f6r sina bidrag.<\/p>\n \u00c4ngen var ett av det d\u00e5tida jordbrukets tre huvudsakliga \u00e4goslag; de \u00f6vriga var \u00e5ker och utmark. Ordet \u00e4ng hade vid den h\u00e4r tiden en mer specifik betydelse \u00e4n vad det oftast har i dagligt tal i v\u00e5r tid, och stod f\u00f6r s\u00e5dan gr\u00e4smark som i f\u00f6rsta hand var reserverad f\u00f6r produktion av vinterfoder i form av h\u00f6. Eftersom \u00e4ngen \u00e5r efter \u00e5r fick sl\u00e4ppa ifr\u00e5n sig v\u00e4xtmaterial utan att tillf\u00f6ras n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd g\u00f6dning, var den i regel ganska utmagrad och l\u00e5gavkastande.<\/p>\n Under 1700-talet f\u00f6refaller f\u00f6rs\u00e4mring av \u00e4ngsmarken enligt samst\u00e4mmiga rapporter ha varit ett v\u00e4xande problem och f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r klagom\u00e5l och bekymrade kommentarer i alla delar av riket. En sannolik orsak var en \u00f6kande \u00f6verexploatering av \u00e4ngsmarkerna. Den omfattande nyodling av \u00e5ker som k\u00e4nnetecknade Sverige och Finland p\u00e5 1700-talet gick ut \u00f6ver \u00e4ngen. \u00c4ven om ny \u00e4ng kunde r\u00f6jas p\u00e5 gamla betesmarker blev resultatet att \u00e4ngen minskade b\u00e5de i relation till \u00e5kern och i absoluta tal, p\u00e5 samma g\u00e5ng som jordbrukarna var oben\u00e4gna att minska antalet kreatur.<\/p>\n Grundtanken i Chydenius uppsats \u00e4r att mossor trivs i sur milj\u00f6, och att det d\u00e4rf\u00f6r g\u00e4ller att s\u00e4nka markens surhetsgrad om man vill utrota mossan. Detta kan ske genom tillsats av basiska (alkaliska) \u00e4mnen (§ 6) och, allt efter markens bel\u00e4genhet, utdikning och uppl\u00f6jning (§ 7) som \u00f6kar avdunstningen, eller att \u00e4ngarna periodvis s\u00e4tts under vatten vilket sp\u00e4der ut syran och f\u00f6r bort den d\u00e5 vattnet avtappas (§ 8). Ytterligare en \u00e5tg\u00e4rd \u00e4r att \u00e4ngen integreras i \u00e5kerbruket genom att pl\u00f6jas upp, bes\u00e5s med spannm\u00e5l under n\u00e5gra \u00e5r och d\u00e4refter \u00e5ter l\u00e4ggas ut till \u00e4ng varefter proceduren upprepas efter ett antal s\u00e4songer (§ 11).<\/p>\n Anders Chydenius skrift tyder p\u00e5 \u00f6verraskande goda kunskaper om v\u00e4xtarterna och deras ekologiska grunder. Den kunskap han ger prov p\u00e5 f\u00f6refaller grunda sig p\u00e5 folklig, ned\u00e4rvd kunskap baserad p\u00e5 erfarenheter och f\u00f6rfattarens egna observationer snarare \u00e4n p\u00e5 l\u00e4rdom inh\u00e4mtad fr\u00e5n litteraturen. Ett utm\u00e4rkt exempel p\u00e5 detta \u00e4r Chydenius detaljerade ber\u00e4ttelse (s. 99–100) om hur man \u00e5ren 1737–1746 i Kuusamo v\u00e5rdade \u00e4ngar genom att l\u00e5ta dem \u00f6versv\u00e4mmas. Det handlar om de f\u00f6r Koillismaa (Kuusamotrakten) typiska fl\u00f6des\u00e4ngarna (\u00f6versilnings\u00e4ngarna) som man \u00e5stadkom genom att d\u00e4mma upp en b\u00e4ck som fl\u00f6t genom ett k\u00e4rr eller genom att leda vatten till k\u00e4rret genom ett floddike.<\/p>\n Troligen ingick varken zoologi eller botanik i Chydenius akademiska studier, utan sina kunskaper i dessa \u00e4mnen hade han skaffat sig under sin uppv\u00e4xttid i Kuusamotrakten. Carl von Linnés Species plantarum<\/em> (1753) utkom vid samma tider som Chydenius slutf\u00f6rde sina studier vid akademin i \u00c5bo. Samma f\u00f6rfattares Flora suecica<\/em> (1745) fanns visserligen tillg\u00e4nglig d\u00e5 han inledde studierna, men det \u00e4r sannolikt att Flora lapponica<\/em> (1737) som Linné sammanst\u00e4llde efter sin Lapplandsresa 1732 (\u00e5terresan skedde genom \u00d6sterbotten) utgjorde det huvudsakliga botaniska verket f\u00f6r Chydenius b\u00e5de i hans ungdom och \u00e4nnu 1761 d\u00e5 han skrev om \u00e4ngarna. De tv\u00e5 latinska namn som han n\u00e4mner tyder ocks\u00e5 p\u00e5 detta, d\u00e5 de inte \u00e4r bin\u00e4ra utan flerdelade gammaldags frasnamn. Den vetenskapliga bin\u00e4ra nomenklaturen tog Linné i bruk i Species plantarum<\/em>. Den enda art vitmossa som n\u00e4mns d\u00e4r \u00e4r Sphagnum palustre<\/em>, medan Chydenius 1761 anv\u00e4nder Sphagnum ramis reflexis<\/em> som uttryckligen h\u00e4rstammar fr\u00e5n Linnés Flora lapponica<\/em>. F\u00f6r bladmossornas vidkommande \u00e4r utg\u00e5ngs\u00e5ret f\u00f6r de vetenskapliga ben\u00e4mningarna 1801, inte 1753, med undantag f\u00f6r vitmossan. Det var f\u00f6rst vid mitten av 1800-talet man ungef\u00e4r n\u00e5dde den niv\u00e5 i klassificeringen av bladmossorna som man uppn\u00e5tt f\u00f6r k\u00e4rlv\u00e4xternas vidkommande redan under Linnés tid.<\/p>\n Att mossa, som Chydenius s\u00e4ger, trivs p\u00e5 sur jord och att det d\u00e4rf\u00f6r g\u00e4ller att s\u00e4nka jordens surhetsgrad om man vill utrota den \u00e4r helt korrekt och en f\u00f6r sin tid skarpsynt iakttagelse. Chydenius hade f\u00f6rv\u00e4rvat kunskaper i kemi under studie\u00e5ren i Uppsala. Otvivelaktigt var emellertid de metoder f\u00f6r tillf\u00f6rsel av basiska \u00e4mnen som Chydenius rekommenderade mycket dyrbara f\u00f6r den d\u00e5tida genomsnittsjordbrukaren. Att l\u00e4gga grankvistar och granbarr p\u00e5 \u00e4ngen, en av de \u00e5tg\u00e4rder Chydenius m\u00e4rkligt nog anbefaller, var f\u00f6rmodligen billigare men metoden f\u00f6refaller tveksam, f\u00f6r att inte s\u00e4ga kontraproduktiv i sammanhanget. Som regel brukar granbarr \u00f6ka markens surhetsgrad, inte s\u00e4nka den. Det \u00e4r m\u00f6jligt att den av Chydenius f\u00f6reslagna metoden grundade sig p\u00e5 hans erfarenheter i Kuusamo, d\u00e4r jordm\u00e5nen och berggrunden p\u00e5 vidstr\u00e4ckta omr\u00e5den \u00e4r alkalisk. Alkaliteten i det vatten som rann till fl\u00f6des\u00e4ngarna och k\u00e4rrmarkerna kunde s\u00e5ledes kompensera surheten hos de f\u00f6rmultnande barren.<\/p>\n Att de syrabildande \u00e4mnena skulle kunna f\u00f6rm\u00e5s avdunsta genom att marken torkas ut \u00e4r knappast heller riktigt. Vatten kan visserligen f\u00e5s att avdunsta, men salter som varit uppl\u00f6sta i vattnet stannar kvar i marken. Att dika ut \u00e4ngar var dessutom i l\u00e4ngden snarast negativt f\u00f6r gr\u00e4sv\u00e4xten, d\u00e5 gr\u00e4s trivs i h\u00f6g markfuktighet.<\/p>\n Att under vissa \u00e5rstider s\u00e4tta \u00e4ngsmarken under vatten i form av s\u00e5 kallade \u00f6versilnings\u00e4ngar visar sig ha fungerat, kanske framf\u00f6r allt f\u00f6r att marken genom vattnet tillf\u00f6rdes n\u00e4rings\u00e4mnen uppl\u00f6sta i vatten och i form av slam, men metoden kr\u00e4vde f\u00f6rd\u00e4mningar och gick att till\u00e4mpa endast p\u00e5 vissa st\u00e4llen. Metoden, som Chydenius som sagt k\u00e4nde v\u00e4l fr\u00e5n sin barndom, var kostnadskr\u00e4vande och kom i den v\u00e4stra rikshalvan att till\u00e4mpas i viss omfattning vid sk\u00e5nska herrg\u00e5rdar p\u00e5 1800-talet, i n\u00e5gon m\u00e5n ocks\u00e5 i Norrland.<\/p>\n Den sista av de av Chydenius f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rderna, att \u00e4ngs- eller foderodlingen integrerades i \u00e5kerbruket, till\u00e4mpades p\u00e5 1760-talet i England och faktiskt ocks\u00e5 i svenska Bergslagen. Ett mera regelr\u00e4tt v\u00e4xelbruk mellan spannm\u00e5l och foderv\u00e4xter var d\u00e4remot n\u00e5got som h\u00f6rde den agrara revolutionen till, och som skulle f\u00e5 \u00f6kad spridning i Sverige och Finland framf\u00f6r allt under 1800-talet.<\/p>\n De sex tryckta bidragen, Chydenius uppsats inber\u00e4knad, kom att f\u00e5 en viss internationell spridning d\u00e5 de \u00f6versattes till tyska och publicerades i samlingsvolymen Neue Cameralschriften<\/em> av Daniel Gottfried Schreber i Halle 1765. En ny utg\u00e5va av Svar P\u00e5 Fr\u00e5gan Om b\u00e4sta s\u00e4ttet, at upodla Mosslupna \u00c4ngar<\/em> gavs ut 1773 p\u00e5 den d\u00e5 redan framlidne Lars Salvius tryckeri.<\/p>\n CJG och PI<\/p>\n Litteratur<\/p>\n Gadd, Carl-Johan, Det svenska jordbrukets historia 3. Den agrara revolutionen 1700–1870<\/em>, Stockholm: Natur och Kultur 2000.<\/p>\n H\u00f6gberg, Staffan, Kungl. Patriotiska s\u00e4llskapets historia. Med s\u00e4rskild h\u00e4nsyn till den gustavianska tidens agrara reformstr\u00e4vanden,<\/em> Stockholm 1961.<\/p>\n Juhlin-Dannfelt, Herman, Kungl. Landtbruksakademien 1813–1912 samt svenska landthush\u00e5llningen under nittonde \u00e5rhundradet<\/em>, Stockholm 1913.<\/p>\n Lindroth, Sten, Kungl. Vetenskapsakademiens historia 1739–1818<\/em>, Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien 1967.<\/p>\n Utterstr\u00f6m, Gustaf, Jordbrukets arbetare. Levnadsvillkor och arbetsliv p\u00e5 landsbygden fr\u00e5n frihetstiden till mitten av 1800-talet,<\/em> F\u00f6rsta delen, Stockholm: Tidens f\u00f6rlag 1957.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" 1700-talets Sverige k\u00e4nnetecknades, har det sagts, av de h\u00f6gre samh\u00e4llsklassernas ”patriotiska hush\u00e5llningsiver” […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/364"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=364"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/364\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3718,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/364\/revisions\/3718"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=364"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=364"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=364"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}