{"id":344,"date":"1761-12-19T14:53:18","date_gmt":"1761-12-19T12:53:18","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?p=344"},"modified":"2018-10-11T13:17:48","modified_gmt":"2018-10-11T11:17:48","slug":"kommentar-till-tre-politiskt-ekonomiska-fragor","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/kommentar-till-tre-politiskt-ekonomiska-fragor\/","title":{"rendered":"Kommentar till Tre politiskt-ekonomiska fr\u00e5gor"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Arbetsuppgifterna i den lilla kapellf\u00f6rsamlingen i Nedervetil gick snart p\u00e5 rutin och Chydenius and­ra lokala engagemang i b\u00f6rjan av 1760-talet, t.ex. till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r koppympningen i trakten, r\u00e4ckte inte till f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla hans behov av syssels\u00e4ttning. Hans uppm\u00e4rksamhet kom att riktas allt mer mot politiken och vid den h\u00e4r tiden skrev Chydenius ocks\u00e5 den tredelade politiskt-ekonomiska skrift som presenteras h\u00e4r. Texten \u00e4r utformad som svar p\u00e5 tre fr\u00e5gor som Chydenius sj\u00e4lv kastar fram. Georg Schauman antar att Chydenius skrev sina fr\u00e5gor och svar som en omedelbar reaktion p\u00e5 n\u00e5gra skrifter som hade publicerats 1761, men det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att han skrev dem f\u00f6rst 1762. Chydenius hade uppenbarligen f\u00f6r avsikt att publicera dem, men gav sedan upp sin f\u00f6resats och d\u00e4rf\u00f6r kom de att publiceras f\u00f6rst 1908 av Schauman. Den handskrift som Schauman hade till sitt f\u00f6rfogande har sedermera f\u00f6rkommit.<\/p>\n

 <\/p>\n

Rubriken f\u00f6r den f\u00f6rsta helheten \u00e4r: Om f\u00f6rbud emot redbart mynts utf\u00f6rande utur ett Rijke kan gagna n\u00e5got samfund eller ei? <\/em><\/p>\n

Temat \u00e4r det f\u00f6rbud som den svenska regeringen utf\u00e4rdade 1743 i r\u00e4dsla f\u00f6r att stora m\u00e4ngder kopparmynt skulle f\u00f6rsvinna utomlands i och med att det svenska sedelmyntet k\u00e4nnbart sjunkit i v\u00e4rde. F\u00f6rbudet f\u00f6rblev i kraft ocks\u00e5 efter 1745 d\u00e5 st\u00e4ndernas bank hade slutat l\u00f6sa in sedlar med metallmynt och d\u00e4rigenom \u00f6verg\u00e5tt till pappersmyntfot. M\u00e5nga ekonomiskt l\u00e4rda m\u00e4n i Sverige hade hunnit f\u00f6rsvara bruket av kopparmynt f\u00f6r utlandsbetalningar f\u00f6re Chydenius. Chydenius som k\u00e4nde till \u00e5tminstone lagman Christian K\u00f6nigs3

I slutet av den f\u00f6rsta delen har Chydenius p\u00e5 ett till synes l\u00e5ngs\u00f6kt s\u00e4tt tagit med fr\u00e5gan om antalet statliga tj\u00e4nstem\u00e4n. Chydenius f\u00f6rklarar hur inr\u00e4ttandet av on\u00f6diga tj\u00e4nster stj\u00e4l arbetskraft fr\u00e5n de produktiva n\u00e4ringarna och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skadar landets handelsbalans. Speciellt skadligt tycker Chydenius det \u00e4r att flera tj\u00e4nster sk\u00f6ts av en och samma person. Den h\u00e4r tanken har Chydenius l\u00e5nat av Anders Nordencrantz.<\/p>\n

 <\/p>\n

Chydenius andra fr\u00e5ga lyder: Om misstroendet til det repræsentativa myntet hos alm\u00e4nheten \u00e4r grundat eller ei? <\/em><\/p>\n

Det h\u00e4r var ett centralt problem i Sverige i b\u00f6rjan av 1760-talet d\u00e5 v\u00e4rdet p\u00e5 det svenska sedel­myntet halverats fr\u00e5n det som ans\u00e5gs vara dess ”ursprungliga” v\u00e4rde. D\u00e5 hattpartiet styrde landet var inflationen h\u00f6g. M\u00f6ssorna anv\u00e4nde det h\u00e4r som politiskt vapen mot hattarna som i sin tur f\u00f6rs\u00f6kte visa att skadorna var sm\u00e5. Inflationens r\u00e4tta natur, dess orsaker och dess egentliga f\u00f6ljdverkningar var r\u00e4tt ok\u00e4nda eftersom inflation var ett nytt fenomen i Sverige. Enligt Anders Nordencrantz syns\u00e4tt hade n\u00e5gra f\u00f6rm\u00f6gna stockholmare avsiktligt orsakat inflationen f\u00f6r att dra nytta av den.<\/p>\n

Enligt Anders Chydenius var misstroendet mot sedelmyntet (”det representativa myntet”) befogat d\u00e5 m\u00e5nga inv\u00e5nare lidit stora f\u00f6rluster n\u00e4r myntets v\u00e4rde sj\u00f6nk. Ocks\u00e5 Chydenius har en ganska oklar uppfattning om orsakerna till inflationen och han h\u00e4nvisar till den av Nordencrantz l\u00e5nade tanken om att den var orsakad av enskilda spekulanter. Chydenius p\u00e5pekar att bankens tillg\u00e5ngar tillh\u00f6r alla som innehar bankens sedlar och att \u00f6vervakningen av bankens verksamhet d\u00e4rf\u00f6r borde vara s\u00e5 offentlig som m\u00f6jlig. Men det var bara ett f\u00e5tal st\u00e5ndsrepresentanter som k\u00e4nde till bankens ekonomiska l\u00e4ge. Chydenius tankar grundar sig p\u00e5 den d\u00e5tida litteraturen och p\u00e5 de tankar som Nordencrantz f\u00f6rmedlade fr\u00e5n Frankrike och England och som denne som kommerser\u00e5d anv\u00e4nde f\u00f6r att angripa byr\u00e5kratin och f\u00e5v\u00e4ldet. Anders Chydenius \u00e5terv\u00e4nde till tanken om offentlig \u00f6vervakning av den statliga ekonomin vid riksdagen 1765–1766.<\/p>\n

 <\/p>\n

Sin tredje fr\u00e5gan gav Chydenius rubriken: Om Tienstefolckets f\u00f6rdelning genom L\u00e5ttkastning eller annat ohvilkorligt s\u00e4tt, och en stadgad Legohions l\u00f6n \u00e4ro med v\u00e5ra Grundlagar enliga, Moraliter billiga och Riket nyttiga? <\/em><\/p>\n

\u00c4ven den h\u00e4r fr\u00e5gan var mycket aktuell, eftersom den handlade om den brist p\u00e5 arbetskraft man upplevde i Sverige och v\u00e4stra Finland och som drabbade landets huvudn\u00e4ring. Eftersom lantarbetarnas l\u00f6ner hade en tendens att stiga, planerade jord\u00e4garna mot\u00e5tg\u00e4rder. P\u00e5 den europeiska kontinenten och i Ryssland hade man redan l\u00e4nge avv\u00e4rjt konkurrensen om lantarbetarna genom att f\u00f6rbjuda arrendatorer och arbetsfolk att flytta fr\u00e5n sina husb\u00f6nders \u00e4gor. Detta f\u00f6rfaringss\u00e4tt, livegenskap kallat, k\u00e4nde Sveriges lag inte till, men lagstadgade l\u00f6ner och lottkastning skulle ha tj\u00e4nat samma syfte. Man f\u00f6rs\u00f6kte till\u00e4mpa samma politik p\u00e5 hemmans\u00e4garnas barn genom att begr\u00e4nsa hemmans\u00e4garnas r\u00e4tt att h\u00e5lla fullvuxna barn p\u00e5 g\u00e5rden, men detta kunde inte genomf\u00f6ras i praktiken.<\/p>\n

Redan i de \u00e4ldre tj\u00e4nstehjonsordningarna hade man stadgat om fasta l\u00f6netaxor, och syftet med dessa tj\u00e4nstehjonsordningar var uttryckligen att gagna storgods\u00e4garna. I praktiken var det inte m\u00f6jligt att till\u00e4mpa de fasta taxorna, inte minst p\u00e5 grund av inflationen, men storgods\u00e4garna f\u00f6respr\u00e5kade fortfarande dem. Att f\u00f6rdela tj\u00e4nstefolket mellan g\u00e5rds\u00e4garna genom lottkastning var en senare uppfinning, och det var f\u00f6rmodligen den finl\u00e4ndska gods\u00e4garen och docenten i ekonomi vid akademin i \u00c5bo Johan Kraftman som f\u00f6rst f\u00f6rde fram tanken under sina f\u00f6rel\u00e4sningar. Han publicerade den h\u00e4r idén 1747 och \u00e5terv\u00e4nde till den i en bok som han gav ut 1761. Kraftmans planer fick st\u00f6d i Sverige men i synnerhet i Finland.<\/p>\n

Chydenius erk\u00e4nner att det finns en konkret brist p\u00e5 arbetskraft men anser samtidigt att det skulle strida mot regeringsformen att blanda sig i tj\u00e4nstefolkets avtalsfrihet. Som den nyb\u00f6rjare i samh\u00e4llspolitik han \u00e4r motiverar Chydenius inte sin st\u00e5ndpunkt s\u00e4rskilt v\u00e4l teoretiskt, men han konstaterar redan i den h\u00e4r texten att tj\u00e4nstefolket inte har r\u00e4tt att delta i lagstiftningsarbetet, med andra ord i riksdagsarbetet: ”det kallar jag med ski\u00e4l ibland fritt folck f\u00f6r tr\u00e4ldom”. Det \u00e4r veterligen f\u00f6rsta g\u00e5ngen, \u00e5tminstone i Sverige, som n\u00e5gon tog till tals det faktum att tj\u00e4nstefolket inte hade andel i den politiska diskussionen eller i beslutsprocessen. Chydenius \u00e5terv\u00e4nder till det h\u00e4r i sin viktiga skrift om tj\u00e4nstehjonens r\u00e4ttigheter 1778.<\/p>\n

Efter att han p\u00e5 juridska och moraliska grunder har motsatt sig f\u00f6rdelningen av tj\u00e4nstefolk genom lottkastning behandlar Chydenius de praktiska konsekvenserna av att man blandar sig i avtalsfriheten. Om man med v\u00e5ld f\u00f6rs\u00f6ker h\u00e5lla l\u00f6nerna l\u00e5ga, leder det till en omfattande emigration. H\u00f6gre l\u00f6ner och v\u00e4lf\u00e4rd f\u00f6r arbetarna \u00e5 sin sida befr\u00e4mjar befolkningstillv\u00e4xten, vilket hindrar att l\u00f6nerna stiger till en niv\u00e5 som \u00e4r skadlig f\u00f6r jordbruket. Till det h\u00e4r temat \u00e5terv\u00e4nde Chydenius inom kort i sin skrift om orsakerna till utflyttningen.<\/p>\n

I det h\u00e4r \u00f6vningsarbetet fr\u00e5n 1761 eller 1762 ansluter sig Chydenius till tankar ur tidig fransk och svensk liberalism, som han uppenbarligen i viss m\u00e5n k\u00e4nde till. D\u00e5 han redan i den h\u00e4r skriften s\u00e4llar sig till dem som mots\u00e4tter sig samh\u00e4llets f\u00f6rtryck kan arvet hemifr\u00e5n ocks\u00e5 ha spelat in. Anders far hade som ung krigsflykting upplevt stor fattigdom och faderns yngre bror hade f\u00f6rtj\u00e4nat sitt levebr\u00f6d i sj\u00f6mannens tunga yrke. Som kristen v\u00e4gleddes Chydenius \u00e4ven av Jesus uppmaning att behandla de fattiga r\u00e4ttvist.<\/p>\n

PV<\/p>\n

\n
    \n
  1. Christian K\u00f6nig, L\u00e4rdoms-\u00f6fning. Tredje tomen ang\u00e5ende lagfarenheten i kyrko-saker, bergs-saker och n\u00e5gra miszgerningsm\u00e5l<\/em>. Stockholm, 1746.<\/li>\n
  2. Pehr Niclas Christiernin, Utdrag af f\u00f6rel\u00e4sningar ang\u00e5ende den i Swea rike upstigne wexel-coursen, til desz beskaffenhet, orsaker och p\u00e5f\u00f6lgder, samt botemedel emot wexel-prisets ytterligare upl\u00f6pande<\/em>, … 1–2, Stockholm 1761.<\/li>\n<\/ol>\n

    <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Arbetsuppgifterna i den lilla kapellf\u00f6rsamlingen i Nedervetil gick snart p\u00e5 rutin och […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/344"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=344"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/344\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3717,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/344\/revisions\/3717"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=344"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=344"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=344"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}