{"id":2285,"date":"1792-12-06T12:00:02","date_gmt":"1792-12-06T10:00:02","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?p=2285"},"modified":"2018-10-26T13:55:32","modified_gmt":"2018-10-26T11:55:32","slug":"kommentar-till-anmarkningar-till-provpsalmboken","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/kommentar-till-anmarkningar-till-provpsalmboken\/","title":{"rendered":"Kommentar till Anm\u00e4rkningar till provpsalmboken"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

Den karolinska psalmboken fr\u00e5n \u00e5r 1695 blev redan efter n\u00e5gra decennier f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r en skarp kritik. Spr\u00e5ket ans\u00e5gs vara \u00e5lderdomligt, stilen f\u00f6r k\u00e4rv och uppst\u00e4llningen bristf\u00e4llig. Psalmboken saknade d\u00e4rtill psalmer med en mera personlig och innerlig karakt\u00e4r med tanke p\u00e5 andaktslivets behov. Behovet av en ny psalmbok diskuterades vid riksdagen 1740–1741, men ett beslut togs f\u00f6rst vid riksdagen 1760–1762. Psalmboken borde omarbetas s\u00e5 att den kunde ”nyttjas med uppbyggelse och andakt”. Pr\u00e4stest\u00e5ndet s\u00e5g psalmboken som en intern pr\u00e4sterlig angel\u00e4genhet, men st\u00e5ndet kunde inte enas och d\u00e4rf\u00f6r beg\u00e4rde man att Kungl. Maj:t skulle tills\u00e4tta en psalmbokskommitté, vilket ocks\u00e5 skedde.<\/p>\n

Kommittén arbetade efter en instruktion f\u00f6rfattad av \u00e4rkebiskop Samuel Troilius. \u00c5r 1767 f\u00f6rel\u00e5g en provpsalmbok p\u00e5 308 psalmer. Mer \u00e4n h\u00e4lften av de gamla psalmerna utesl\u00f6ts och nya psalmer h\u00e4mtades bland annat fr\u00e5n tyska psalmsamlingar och ur s\u00e5ngsamlingar som Mose och Lamsens Wisor och Sions s\u00e5nger. F\u00f6rslaget som kallas den celsiska provpsalmboken efter Olof Celsius s\u00e4ndes ut p\u00e5 remiss; Celsius var en erk\u00e4nd poet och pr\u00e4st i Stockholm och blev senare biskop i Lund. Debatten kring psalmboksf\u00f6rslaget var livlig och ledde till att hela psalmboksarbetet avstannade. Fr\u00e5gan kom upp p\u00e5 nytt vid riksdagen 1778–1779, d\u00e4r Chydenius var n\u00e4rvarande, och man besl\u00f6t att forts\u00e4tta arbetet och be konsistorierna avge utl\u00e5tanden om provpsalmboken. N\u00e5gon br\u00e5dska att komma vidare fanns dock inte. Konsistoriet i \u00c5bo tog upp fr\u00e5gan f\u00f6rst 1791 d\u00e5 Jacob Tengstr\u00f6m avgav ett mycket kritiskt utl\u00e5tande om psalmboksf\u00f6rslaget. Han kr\u00e4vde en ”total omarbetning och f\u00f6rb\u00e4ttring” och ville utesluta de flesta av de gamla psalmerna. Domkapitlets majoritet var dock betydligt mer positivt inst\u00e4lld och utl\u00e5tandet skrevs i denna anda. Domkapitlet gav dessutom, i enlighet med den uppgift man f\u00e5tt, \u00e5tta pr\u00e4ster m\u00f6jlighet att komma med synpunkter och f\u00f6rb\u00e4ttringsf\u00f6rslag.<\/p>\n

Under h\u00f6sten 1792 mottog \u00c5bo domkapitel fyra f\u00f6rs\u00e4ndelser fr\u00e5n Uppsala med fem provtryckark per g\u00e5ng. Tryckarken skickades s\u00e5 fort de ankommit vidare till de \u00e5tta utsedda kommentatorerna som anmodades skicka sina kommentarer och anm\u00e4rkningar direkt till \u00e4rkebiskop Uno von Troil i Uppsala. Bland dessa pr\u00e4ster fanns Anders Chydenius, som uppfattade domkapitlets beg\u00e4ran som en befallning.3

Chydenius allm\u00e4nna intryck var att flera av psalmerna var ”r\u00e4tt vackra”, men att det ocks\u00e5 fanns psalmer som helt eller delvis borde uteslutas. Det var inte tillr\u00e4ckligt att man hade rimslut och stavelser i ordning och att l\u00e4ran var ren. Kyrkos\u00e5ngerna borde vara ”rika p\u00e5 tankar och fulla med eld och anda” s\u00e5 att de kunde uppliva den sovande kristna f\u00f6rsamlingen. Den gamla slentrianen borde s\u00e4ttas \u00e5t sidan och upph\u00f6jandet av f\u00f6rsoningsl\u00e4ran g\u00f6ras till det centrala. Chydenius fann anledning att varna f\u00f6r socinianismen. Det var en unitarisk riktning som starkt kritiserade treenighetsl\u00e4ran och f\u00f6rsoningsl\u00e4ran och omfattade en pelagiansk m\u00e4nniskosyn som betonade de goda g\u00e4rningarnas betydelse och enligt vilken arvsynden f\u00f6rnekades och m\u00e4nniskan tillskrevs en fri vilja och m\u00f6jlighet att lyda Gud. Udden i Chydenius sammanfattande kritik var tydligt riktad mot neologiska tendenser i provpsalmboken.<\/p>\n

I sitt utl\u00e5tande angav Chydenius noggrant vilken psalm och vers anm\u00e4rkningen g\u00e4llde samt gav en f\u00f6rklaring till det alternativa f\u00f6rslag som han ofta fogade till anm\u00e4rkningen. Han ville framf\u00f6r allt utesluta psalmerna nr 32 (”\u00e4r f\u00f6r swag och obehagelig poesi”), nr 44 (”n\u00e5gras smak st\u00f6ter alla andras”), nr 83 (”swag i b\u00e5de original och variation”) samt nr 167 (”borde ei f\u00e5 rum bland nya Kyrko s\u00e5ngerna om ei helt och h\u00e5llet skrives om af en god poet”). Den vanligaste kritik Chydenius kom med n\u00e4r det g\u00e4llde ett tiotal psalmer var att de var alltf\u00f6r matta, ”platta” och smakade ”slentrian”. Det g\u00e4llde inte minst lovpsalmerna. Han p\u00e5talade ocks\u00e5 tautologier i ett par psalmer och f\u00f6reslog till exempel att raden ”Du \u00e4r w\u00e4l god och mild och huld” i psalm 1, vers 5, kunde ers\u00e4ttas med ”Ett lydigt barn du blifwer huld”. Chydenius fann ocks\u00e5 direkta fel i psalmerna. Lasten kunde inte f\u00f6rb\u00e4ttras utan hj\u00e4rtat, d\u00e4r lasten bor (nr 31:2). Det var hj\u00e4rtat och beg\u00e4relsen som var lystna, inte munnen (nr 33:8). Man kunde inte s\u00e4ga ”Med dig till N\u00e5dastolen g\u00e5” eftersom Jesus sj\u00e4lv var n\u00e5dastolen (nr 84:5), inte heller ”W\u00e5r gr\u00e5t har han aftwagit” f\u00f6r det var t\u00e5rar man avtv\u00e5dde, inte gr\u00e5t. Chydenius f\u00e4ste vidare uppm\u00e4rksamhet vid svaga rim, felaktigt antal stavelser och det rika bruket av h\u00e5rda konsonanter i vissa versrader. Han gav f\u00f6rslag inte bara p\u00e5 nya rader utan ocks\u00e5 p\u00e5 helt nya verser n\u00e4r f\u00f6rslagen enligt hans uppfattning var odugliga eller beh\u00f6vde en mer omfattande bearbetning (t.ex. nr 16:1–3, 20:6, 33:4, 45:4, 58:1). F\u00f6rv\u00e5nande var att Chydenius s\u00e4llan f\u00e4ste uppm\u00e4rksamhet vid teologiska fr\u00e5gor trots att han starkt betonade vikten av att f\u00f6rsoningsl\u00e4ran skulle st\u00e5 i centrum f\u00f6r hela psalmboken. I en pietistiskt f\u00e4rgad kommentar ville han utesluta vers 7 i psalm 14 eftersom den var ”w\u00e5ra s\u00e4kra Christnas symbolum”, d.v.s. den trosbek\u00e4nnelse som s\u00e4kra syndare g\u00e4rna ansl\u00f6t sig till. I j\u00e4mf\u00f6relse med den skarpa kritik som systersonen Jacob Tengstr\u00f6m riktade mot provpsalmboken var Chydenius kritik saklig och mild och g\u00e4llde framf\u00f6r allt stil och spr\u00e5k.<\/p>\n

F\u00f6rordet i F\u00f6rslag till kyrko-s\u00e5nger f\u00f6r swenska f\u00f6rsamlingen (1793) \u00e4r daterat den 28 december 1792. Mycket talar f\u00f6r att inga eller n\u00e4stan inga av de anm\u00e4rkningar och p\u00e5pekanden som s\u00e4nts in till \u00e4rkebiskop von Troil fr\u00e5n domkapitlen och de s\u00e4rskilt utsedda kommentatorerna beaktades. I f\u00f6rordet medger von Troil att man inte hunnit g\u00f6ra \u00e4ndringarna. Br\u00e5dskan berodde p\u00e5 att man ville f\u00e5 arbetet klart till jubelfesten i mars 1793. Men inte heller ”Upsala provpsalmbok” eller den ”Troilska psalmboken” som den ocks\u00e5 kallades blev godk\u00e4nd och revisionen av psalmboken h\u00e4nsk\u00f6ts till en kommitté f\u00f6r kyrkligt reformarbete. En ny psalmbok f\u00f6r den Svenska kyrkan, kallad den ”Wallinska psalmboken”, godk\u00e4ndes f\u00f6rst \u00e5r 1819 medan man i Finland fick v\u00e4nta p\u00e5 en ny finsk och svensk psalmbok \u00e4nda till \u00e5r 1886. De anm\u00e4rkningar och f\u00f6rb\u00e4ttringsf\u00f6rslag som Chydenius framf\u00f6rde fick inte n\u00e5gon direkt betydelse f\u00f6r dessa psalmb\u00f6cker eftersom de l\u00e5g gl\u00f6mda i arkivet i Uppsala. Chydenius synpunkter \u00e4r intressanta n\u00e4rmast ur den synvinkeln att de belyser hans syn p\u00e5 psalmbokens funktion, form och uppgift.<\/p>\n

Gustav Bj\u00f6rkstrand<\/p>\n

 <\/p>\n

Litteratur<\/p>\n

Bj\u00f6rkstrand, Gustav, Jacob Tengstr\u00f6m. Universitetsman<\/em>, kyrkoledare och nationsbyggare<\/em>, Skrifter utgivna av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 772, Helsingfors: Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 2012.<\/p>\n

F\u00f6rslag till kyrko-s\u00e5nger f\u00f6r swenska f\u00f6rsamlingen. Enligt konungens n\u00e5diga befallning, utgifwet af Consistorium Ecclesiasticum i Upsala<\/em>, Upsala: Direct. J. Edmans enka 1793.<\/p>\n

Hildebrand, Albin, Svenska kyrkans psalmbokskomitéer och psalmboksf\u00f6rslag under 1700-talet och b\u00f6rjan af 1800-talet. Ett litteraturhistoriskt bidrag<\/em>, Stockholm: A. V. Carlsons f\u00f6rlag 1884.<\/p>\n

Krook, Tor, ”F\u00f6rsamling och pr\u00e4sterskap”, Karleby sockens historia I<\/em>, Karleby: Karleby sockens historiekommitte\u00cc\u0081 1967, s. 187–300.<\/p>\n

Lenhammar, Harry, ”Gustaviansk tid fr\u00e5n 1772 till 1792”, Lennart Tegborg & Harry Lenhammar (red.), Sveriges kyrkohistoria. 5, Individualismens och upplysningens tid,<\/em> Stockholm: Verbum i samarbete med Svenska kyrkans forskningsr\u00e5d 2000, s. 124–170.<\/p>\n

Moliis-Mellberg, G\u00f6sta, Den svenska psalmboksrevisionens grundtankar. En historisk granskning<\/em>, Helsingfors 1926.<\/p>\n

\n
    \n
  1. F\u00f6rutom Chydenius uts\u00e5gs teologie professor Lars O. Lefrén, prostarna Mikael Avellan i Tammela, Johan Westzynthius i Pyh\u00e4joki, Karl H\u00e4gg i Sund och Gustaf Polviander d.y. i Hattula, kyrkoherdarna Anders Achrenius i Nousis och Anders Kikovius i Ule\u00e5borg samt rektorn f\u00f6r Vasa trivialskola Nils Aejmelaeus. \u00c5bo domkapitels arkiv, konsistorieprotokoll \u00e5r 1792, A I 24, pag. 449–450, 495, 512 och 570, \u00c5LA. Tyv\u00e4rr saknas konsistorieprotokollen fr\u00e5n 1793.<\/li>\n<\/ol>\n

    <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Den karolinska psalmboken fr\u00e5n \u00e5r 1695 blev redan efter n\u00e5gra decennier f\u00f6rem\u00e5l […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2285"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2285"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2285\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4123,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2285\/revisions\/4123"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2285"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2285"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2285"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}