<\/p>\n
Anders Chydenius predikningar \u00f6ver trosartiklarna<\/p>\n
Efter att framg\u00e5ngsrikt ha deltagit i den av Theologico-homiletiska s\u00e4llskapet i Uppsala utlysta predikot\u00e4vlingen \u00f6ver Lilla katekesens<\/em> f\u00f6rsta huvudstycke (budorden) besl\u00f6t Anders Chydenius att s\u00e4nda in ett bidrag ocks\u00e5 till den 1781 utlysta t\u00e4vlingen som g\u00e4llde det andra huvudstycket (trosartiklarna). De f\u00f6rh\u00e5llningsregler betr\u00e4ffande disposition och uppl\u00e4ggning som hade getts f\u00f6r budordspredikningarna f\u00f6ljdes ocks\u00e5 denna g\u00e5ng. Det betyder att de tre predikningarna \u00e4r indelade i ett par huvudavdelningar, den f\u00f6rsta trosartikeln i tre och de \u00f6vriga i tv\u00e5. Huvudavdelningarna best\u00e5r sedan av \u00e5tskilliga underavdelningar d\u00e4r den kristna trons sanningar presenteras med en logiskt avancerande argumentering som helt i enlighet med den konservativa eller kyrkliga pietismens r\u00e5dande predikoideal st\u00e4ndigt r\u00f6r sig fr\u00e5n f\u00f6rst\u00e5ndets upplysning i riktning mot viljans bevekande. Inledningen (exordiet) tj\u00e4nar som en ink\u00f6rsport till presentationen av predikans tema som sedan behandlas i de olika avdelningarna. De tilltal till t\u00e4nkta \u00e5h\u00f6rare som finns instr\u00f6dda i predikningarna samlas till sist upp i en avslutande applikation som syftar till att det predikade budskapet ska tas emot p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt. Det underliggande konceptet i samtliga tre predikningar \u00f6ver trons artiklar utg\u00f6rs av n\u00e5dens ordning (ordo salutis<\/em>), och m\u00e5let \u00e4r att r\u00e4dda de tillt\u00e4nkta \u00e5h\u00f6rarna fr\u00e5n f\u00f6rtappelsen och i st\u00e4llet f\u00f6ra dem l\u00e4ngs n\u00e5dens och omv\u00e4ndelsens ordning fram\u00e5t mot den himmelska lycksaligheten.<\/p>\n Uppgiften att skriva modellpredikningar \u00f6ver trons artiklar gav Chydenius en tacksam m\u00f6jlighet att utnyttja all den bibliska och teologiska l\u00e4rdom som han vid denna tid hade hunnit inh\u00e4mta. N\u00e4r han \u00e5r 1782 s\u00e4nde in dessa predikningar var han kyrkoherde i Gamlakarleby med en l\u00e5ng och framg\u00e5ngsrik politisk och samh\u00e4llelig karri\u00e4r bakom sig och mitt inne i en period av livet n\u00e4r den pastorala g\u00e4rningen dominerade. Pentti Virrankoskis antagande att producerandet av de teologiska texterna kan ha haft ett samband med en str\u00e4van att g\u00f6ra sig l\u00e4mplig som biskop f\u00f6r ett eventuellt \u00f6sterbottniskt biskopsstift kan givetvis ha fog f\u00f6r sig. Hur som helst tr\u00e4der Anders Chydenius i dessa predikningar \u00f6ver trosartiklarna fram som en kunnig teolog och predikant. Han kan med tanke p\u00e5 t\u00e4vlingspredikningarna och sina \u00f6vriga homiletiska bidrag betraktas som en framtr\u00e4dande finl\u00e4ndsk representant f\u00f6r den av ortodoxi, pietism och upplysning pr\u00e4glade predikotradition som hade sina fr\u00e4msta f\u00f6respr\u00e5kare i Johann Jakob Rambach i Tyskland, Erik Pontoppidan i Danmark och Johan M\u00f6ller i Sverige.<\/p>\n Det \u00e4r ett l\u00e5ngt steg mellan de utf\u00f6rliga predikotexter som Chydenius s\u00e4nde till prisn\u00e4mnden i Uppsala och de konkreta predikningar som han h\u00f6ll i sin f\u00f6rsamling i \u00d6sterbotten. I alla fall kommer predikningarna \u00f6ver trons artiklar n\u00e5got n\u00e4rmare en f\u00f6rsamlingspredikan \u00e4n vad fallet \u00e4r med predikotexterna \u00f6ver budorden. D\u00e4rf\u00f6r kommer Chydenius h\u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got n\u00e4rmare den predikotradition som p\u00e5 ett s\u00e4rskilt s\u00e4tt \u00e4r f\u00f6rknippad med ovan n\u00e4mnda Rambach, Pontoppidan och M\u00f6ller. Samtliga dessa tre var bekanta f\u00f6r Chydenius. Johann Jakob Rambach och hans predikometod k\u00e4nde Chydenius bl.a. genom dennes ber\u00f6mda Evangelische Betrachtungen<\/em> som han hade i sin \u00e4go och h\u00e4nvisade till. Det som inte har observerats \u00e4r att Rambach d\u00e4r i ett utf\u00f6rligt f\u00f6rord presenterar den predikometod som han utvecklade mera i detalj i sina homiletiska f\u00f6rel\u00e4sningar, vilka efter hans pl\u00f6tsliga d\u00f6d utgavs 1736 under titeln Erl\u00e4uterungen über die Praecepta Homiletica<\/em>. Allt tyder p\u00e5 att Chydenius hade bekantat sig med detta f\u00f6rord.<\/p>\n F\u00f6r Erik Pontoppidan liksom f\u00f6r den danska pietismen i allm\u00e4nhet var Rambach en stor auktoritet. De herdabrev som Pontoppidan under biskopstiden i Bergen skrev till sitt pr\u00e4sterskap bildade till n\u00e5gon del bas f\u00f6r en liknande undervisning i hans pastoralteologiska handbok Collegium Pastorale Practicum<\/em> (1757) som uttryckligen handlade om det r\u00e4tta f\u00f6rvaltandet av det heliga prediko\u00e4mbetet och som Chydenius citerade. Detta verk kom att bli v\u00e4gledande i pr\u00e4stutbildningen i Norden f\u00f6r en l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. I ett brev skrivet 1784 till sin d\u00e5 27-\u00e5rige systerson Jacob Tengstr\u00f6m, han som l\u00e5ngt senare (1817) skulle bli Finlands f\u00f6rsta \u00e4rkebiskop, st\u00e4llde Chydenius fram Erik Pontoppidan som ett ideal att efterf\u00f6lja. Ocks\u00e5 f\u00f6r Johan M\u00f6ller var Rambach en viktig f\u00f6rebild. Det \u00e4r inte bekant om Chydenius vid avfattandet av sina t\u00e4vlingspredikningar \u00f6ver trosbek\u00e4nnelsen hade hunnit bekanta sig med dennes Afhandling om et r\u00e4tt prediko-s\u00e4tt<\/em> (1779) men man kan p\u00e5minna sig Peter Wieselgrens kommentar fr\u00e5n 1847 att M\u00f6llers teori s\u00e5g dagens ljus n\u00e4r ”praxis redan lyftade vingarna till flykt”. Som Carola Nordb\u00e4ck noterar i presentationen av predikningarna \u00f6ver budorden<\/a> har M\u00f6llers handbok betecknats som en milstolpe i den svenska predikohistorien. Han var ocks\u00e5 medlem i det ovan n\u00e4mnda Theologico-homiletiska s\u00e4llskap i Uppsala som granskade Chydenius predikningar och besl\u00f6t sig f\u00f6r att trycka dem, och redan 1782 hade Chydenius sj\u00e4lv erbjudits medlemskap i detta s\u00e4llskap. Dessa korta p\u00e5pekanden visar vilken t\u00e4t teologisk och andlig gemenskap det h\u00e4r var fr\u00e5ga om, och i stort \u00e4r det denna ”skolas” teologi och andlighet som kommer till tals i Chydenius predikningar \u00f6ver trons artiklar.<\/p>\n Erik Vikstr\u00f6m<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Anders Chydenius predikningar \u00f6ver trosartiklarna Efter att framg\u00e5ngsrikt ha deltagit i den […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2088"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2088"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2088\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4077,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2088\/revisions\/4077"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2088"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2088"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2088"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}