<\/p>\n
I sin tionde budordspredikan behandlar Chydenius det nionde budordet: Du skall inte ha beg\u00e4r till din n\u00e4stas hus<\/em>. Den inleds med en tillbakablick mot de f\u00f6reg\u00e5ende budordspredikningarna och en sammanfattning av lagens inneh\u00e5ll. Samtidigt kopplas de f\u00f6rsta \u00e5tta budorden h\u00e5rdare till den naturliga teologins och naturr\u00e4ttens centrala inneh\u00e5ll. De handlar om m\u00e4nniskans plikter emot Gud och sin n\u00e4sta. Syftet med den andra tavlans bud \u00e4r enligt Chydenius att reglera den m\u00e4nskliga samlevnaden s\u00e5 att varje m\u00e4nniska uppn\u00e5r en grundtrygghet. De tv\u00e5 sista buden utg\u00f6r enligt Chydenius en dubbel knut<\/em> som Gud skapat f\u00f6r att tvinga m\u00e4nniskor att inse och ta ansvar f\u00f6r sin egen syndfullhet. De b\u00e5da buden \u00e4r s\u00e5ledes avsedda att f\u00f6rhindra m\u00e4nniskor fr\u00e5n att beg\u00e5 lag\u00f6vertr\u00e4delser.<\/p>\n Chydenius tv\u00e5 sista budordspredikningar (predikan \u00f6ver det nionde respektive tionde budet) skiljer sig inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt fr\u00e5n de f\u00f6reg\u00e5ende. Chydenius anv\u00e4nder h\u00e4r ett n\u00e5got annorlunda spr\u00e5k \u00e4n i de tidigare predikningarna. Bibelcitaten \u00e4r ocks\u00e5 fler. Chydenius f\u00f6rs\u00f6ker inte bevisa sina utsagor eller ge argument p\u00e5 det s\u00e4tt han g\u00f6r i de tidigare predikningarna. H\u00e4r r\u00f6r han sig p\u00e5 uppenbarelsens mark. Han inriktar sig ocks\u00e5 p\u00e5 m\u00e4nniskans psyke och g\u00f6r en djupdykning ned i hennes beg\u00e4rs- och k\u00e4nsloliv. Det centrala temat i b\u00e5da predikningarna \u00e4r att m\u00e4nniskan, som \u00e4r beh\u00e4ftad med arvsyndens effekter, har m\u00f6jlighet att \u00e5teruppr\u00e4tta den gudslikhet som hon f\u00f6rlorade i samband med syndafallet.<\/p>\n Chydenius tar i inledningen av sin predikan delvis avst\u00e5nd fr\u00e5n Luthers s\u00e4tt att uppfatta de tv\u00e5 sista budorden. Luther sl\u00e5r samman tolkningen av de b\u00e5da buden i Stora katekesen<\/em> och v\u00e4ljer att betrakta dem som ett gemensamt f\u00f6rbud mot avund och girighet. Budens k\u00e4rna handlar enligt Luther fr\u00e4mst om m\u00e4nniskans relation till sitt eget och sina medm\u00e4nniskors \u00e4gande.<\/p>\n Enligt Chydenius h\u00f6r buden ihop, men p\u00e5 ett annat s\u00e4tt \u00e4n vad Luther menar. Chydenius v\u00e4ljer i st\u00e4llet att beskriva de tv\u00e5 sista budens karakt\u00e4r som s\u00e5 genomgripande att de vidgar de \u00f6vriga budens krav till att \u00e4ven inbegripa alla m\u00e4nniskans tankar och k\u00e4nslor. Buden sl\u00e5r fast att det \u00e4r motivet bakom en handling – upps\u00e5tet<\/em> – som ligger till grund f\u00f6r handlingens etiska kvaliteter. Det finns ocks\u00e5 skillnader mellan de tv\u00e5 budorden som b\u00f6r accentueras h\u00e4vdar Chydenius. Det nionde budet f\u00f6rbjuder n\u00e4mligen beg\u00e4ret, medan det tionde budet f\u00f6rbjuder arvsynden.<\/p>\n Temat i denna predikan \u00e4r syndalustan<\/em>. F\u00f6r att kunna f\u00f6rklara vad syndalusta inneb\u00e4r inleder Chydenius den f\u00f6rsta delen av predikan med att definiera sj\u00e4lva begreppet lust<\/em>. Det beskrivs som ett beg\u00e4r hos sj\u00e4len efter n\u00e5got som den uppfattar som gott. Om m\u00e4nniskan har lust till n\u00e5got som verkligen \u00e4r gott \u00e4r ocks\u00e5 lusten god. Men om hennes lust riktas mot n\u00e5got ont blir lusten lastbar. Det \u00e4r med hj\u00e4lp av f\u00f6rst\u00e5ndet som m\u00e4nniskan avg\u00f6r om n\u00e5got \u00e4r gott eller ont. F\u00e4ller f\u00f6rst\u00e5ndet falska omd\u00f6men leds viljan fel och lusten riktas mot s\u00e5dant som \u00e4r ont.<\/p>\n Chydenius indelar lusten i tre kategorier – naturlig<\/em>, andlig<\/em> och oren<\/em> lust. Den naturliga lusten \u00e4r riktad mot s\u00e5dant som kr\u00e4vs f\u00f6r m\u00e4nniskans livsuppeh\u00e4lle, s\u00e5som mat, kl\u00e4der och dryck. S\u00e5 l\u00e4nge denna lust \u00e4r m\u00e5ttlig \u00e4r den inte ond.<\/p>\n Den andliga lusten handlar enligt Chydenius om att l\u00e4ngta efter Gud och vara \u00f6vertygad om att f\u00f6reningen med Gud \u00e4r den st\u00f6rsta lycksaligheten. Denna lust \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r m\u00e4nniskans v\u00e4lbefinnande eftersom den styr in henne p\u00e5 s\u00e5dant som \u00e4r bra f\u00f6r henne. K\u00e4rnan i denna lust \u00e4r s\u00e5ledes b\u00e5de en lust och en riktning.<\/p>\n Den orena lusten beskrivs av Chydenius som ett syndigt beg\u00e4r efter allt s\u00e5dant som \u00e4r emot Guds vilja och d\u00e4rmed skadligt f\u00f6r m\u00e4nniskan. N\u00e4r denna lust \u00e4r f\u00f6rh\u00e4rskande beror det p\u00e5 att m\u00e4nniskans f\u00f6rst\u00e5nd \u00e4r grumlat. Hon ser inte klart och g\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r felaktiga bed\u00f6mningar. H\u00e4ftiga sinnliga beg\u00e4r \u00f6versk\u00f6ljer henne och p\u00e5verkar f\u00f6rst\u00e5ndet negativt. Denna lust produceras av m\u00e4nniskohj\u00e4rtat och \u00e4r en effekt av syndafallets p\u00e5verkan p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l hj\u00e4rtat som f\u00f6rst\u00e5ndet. Ursprunget till denna lust \u00e4r d\u00e4rmed den arvsynd som finns i varje m\u00e4nniskas natur. Det \u00e4r denna form av lust som Gud f\u00f6rbjuder i det nionde budet och Chydenius kallar den f\u00f6r syndalustan<\/em>.<\/p>\n Genom det ovan beskrivna bruket av termen syndalusta<\/em> fr\u00e5ng\u00e5r han den g\u00e4ngse teologiska terminologin. Det som brukar f\u00f6rknippas med det nionde budet \u00e4r i st\u00e4llet begreppet verksynd<\/em>. Denna synd innefattar de orena beg\u00e4r och syndiga handlingar som m\u00e4nniskor utf\u00f6r. Verksynder uppfattas samtidigt som ett uttryck f\u00f6r den m\u00e4nskliga dispositionen synd som ben\u00e4mns arvsynd<\/em>. Det \u00e4r tydligt att Chydenius syftar p\u00e5 dessa begrepp, men han v\u00e4ljer att inte anv\u00e4nda termen verksynd<\/em> utan anv\u00e4nder i st\u00e4llet begreppet syndalusta<\/em>.<\/p>\n Chydenius beskriver sedan syndalustans natur och beskaffenhet. Arvsynden \u00e4r den m\u00e4nskliga dispositionen f\u00f6r synd medan syndalustan \u00e4r de konkreta lustf\u00f6rnimmelserna. S\u00e5dana uppst\u00e5r ocks\u00e5 hos en troende m\u00e4nniska, men hon \u00e4r i st\u00e5nd att igenk\u00e4nna det onda och d\u00e4refter avst\u00e5 fr\u00e5n det. Den icketroende m\u00e4nniskan l\u00e5ter i st\u00e4llet enligt Chydenius lusten h\u00e4rja fritt i sina tankar och genomf\u00f6r syndiga handlingar. Det \u00e4r denna kausala f\u00f6rbindelse mellan tanke\/k\u00e4nsla och handling som g\u00f6r att \u00e4ven tanken p\u00e5 synden \u00e4r f\u00f6rbjuden i Guds lag. Chydenius beskriver hur den syndiga lusten f\u00f6ds och f\u00f6rdunklar f\u00f6rst\u00e5ndet. Men f\u00f6r att synden ska ta \u00f6verhanden kr\u00e4vs en form av samtycke. N\u00e4r ett samtycke har utvecklats uppst\u00e5r det som Chydenius kallar upps\u00e5tet<\/em>.<\/p>\n Den process som h\u00e4r skildras av Chydenius kan med ett modernt spr\u00e5k beskrivas som en slags medveten kontroll och urvalsprocess av inre impulser, fantasier och \u00f6nskningar. Han menar att m\u00e4nniskans drift- och k\u00e4nsloliv \u00e4r disponerat mot ett negativt och sj\u00e4lvdestruktivt h\u00e5ll. Yttre handlingar emanerar ur tankar och k\u00e4nslor. I samma \u00f6gonblick som en m\u00e4nniska lyssnar till en impuls har hon ocks\u00e5 p\u00e5 ett s\u00e4tt utf\u00f6rt den. Med hj\u00e4lp av f\u00f6rnuftet kan dock en m\u00e4nniska ta kontroll \u00f6ver sina lustar. F\u00f6r att kunna f\u00f6r\u00e4ndra sina handlingar m\u00e5ste hon med hj\u00e4lp av f\u00f6rnuftet k\u00e4nna igen och omvandla sina k\u00e4nslor och impulser. Det handlar om att kunna k\u00e4nna igen de felaktiga \u00f6nskningarna och f\u00f6rs\u00f6ka sl\u00e4ppa dem och i st\u00e4llet rikta sina tankar mot n\u00e5got annat. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan m\u00e4nniskan programmera om sig sj\u00e4lv.<\/p>\n Chydenius indelar den syndiga lusten i tre kategorier, beroende p\u00e5 det ting som lusten riktas mot: v\u00e4llusten<\/em>, \u00e4godelar<\/em> eller \u00e4ran<\/em>. De utgjorde vid denna tid en etablerad beskrivning av m\u00e4nniskans tre hufvudlustar<\/em>. Samma s\u00e4tt att betrakta frosseriet, girigheten och \u00e4regirigheten \u00e5terfinns exempelvis hos Luther. Han beskriver dessa laster som avgudar – s\u00e5dana beg\u00e4r som v\u00e4nder m\u00e4nniskan fr\u00e5n Gud.<\/p>\n V\u00e4llusten yttrar sig enligt Chydenius som utsv\u00e4vningar i form av exempelvis sexuell l\u00f6ssl\u00e4ppthet eller frosseri. Den lust som \u00e4r riktad mot \u00e4gandet inneb\u00e4r avundsjuka, girighet och lyxkonsumtion. Den \u00e4robaserade lusten handlar om att m\u00e4nniskan ser sig sj\u00e4lv som f\u00f6rmer \u00e4n andra och d\u00e4rmed f\u00f6raktar sina medm\u00e4nniskor. Det inneb\u00e4r att hon \u00e4gnar sin energi \u00e5t att kl\u00e4ttra p\u00e5 den sociala rangskalan och att bli beundrad. Till dessa tre former av syndig lust l\u00e4gger Chydenius \u00e4ven olusten<\/em>. Han syftar p\u00e5 m\u00e4nniskans of\u00f6rm\u00e5ga att vara n\u00f6jd med sin lott. Detta missn\u00f6je riktas emot hennes arbete, sociala ursprung, kropp och h\u00e4lsa.<\/p>\n Genom att Chydenius presenterar begreppet lust<\/em> via en tredelning d\u00e4r de tv\u00e5 f\u00f6rsta kategorierna (naturlig respektive andlig lust) \u00e4r av ett positivt och livsn\u00f6dv\u00e4ndigt slag, inneb\u00e4r hans syns\u00e4tt en f\u00f6rskjutning i s\u00e4ttet att anv\u00e4nda begreppen lust<\/em>, beg\u00e4r<\/em> och \u00e5tr\u00e5<\/em>. Chydenius menar att det \u00e4r dessa element i m\u00e4nniskans sj\u00e4l som ska driva henne fram\u00e5t mot Gud. Men huvudrollen i denna process innehas av f\u00f6rnuftet. Om f\u00f6rnuftet \u00e4r s\u00e5 utvecklat att det kan urskilja vad som verkligen \u00e4r efterstr\u00e4vansv\u00e4rt fr\u00e5n det som \u00e4r on\u00f6digt g\u00e5r m\u00e4nniskan \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll. Men om f\u00f6rnuftet f\u00e4ller falska omd\u00f6men<\/em> driver det m\u00e4nniskan i riktning mot sin underg\u00e5ng.<\/p>\n \u00c4ven om Chydenius bejakar de naturliga beg\u00e4ren blundar han s\u00e5ledes inte f\u00f6r arvsyndens negativa effekter p\u00e5 m\u00e4nniskans natur. Skillnaden mellan hans s\u00e4tt att hantera denna fr\u00e5ga och m\u00e5nga andra teologers och f\u00f6rfattares av kateketiska texter \u00e4r att Chydenius vidh\u00e5ller tanken p\u00e5 det naturliga som n\u00e5got positivt. Det \u00e4r inte bara ett beg\u00e4r som m\u00e4nniskan hade f\u00f6re fallet, utan den naturliga utrustningen finns tillg\u00e4nglig f\u00f6r alla \u00e4ven efter syndafallet. I Chydenius s\u00e4tt att anv\u00e4nda begreppet blir det naturliga n\u00e5got som m\u00e4nniskan ska bejaka f\u00f6r att leva det liv som Gud \u00e4mnat f\u00f6r henne. Denna inneb\u00f6rd av begreppet naturlig<\/em> \u00e5terkommer ocks\u00e5 i hans politiska skrifter, bland annat i Den nationnale winsten<\/em> fr\u00e5n 1765.2