<\/p>\n
I den \u00e5ttonde budordspredikan behandlar Chydenius det sjunde budordet: Du skall inte stj\u00e4la<\/em>. Han v\u00e4ljer att formulera en ekonomisk etik baserad p\u00e5 dekalogen och naturr\u00e4tten och bygger d\u00e4rigenom vidare p\u00e5 de tankar som han formulerar i sin predikan om det femte budet. D\u00e4r h\u00e4rleder han m\u00e4nniskans r\u00e4tt till liv, egendom och \u00e4ra ur Guds skapelseverk. Livet utg\u00f6r m\u00e4nniskans f\u00f6rsta r\u00e4ttighet. Det \u00e4r p\u00e5 denna punkt som den ekonomiska etiken blir aktuell. Driven av sin sj\u00e4lvbevarelsedrift f\u00f6rs\u00f6ker m\u00e4nniskan skaffa sig mat och kl\u00e4der. F\u00f6r att vidmakth\u00e5lla livet kr\u00e4vs en arbetsinsats och d\u00e4refter m\u00e5ste hon kunna s\u00e4kra de produkter som hon lyckats skapa genom sitt kroppsarbete. Gud har f\u00f6rutsett detta genom att freda r\u00e4tten till privat \u00e4gande i det sjunde budet. Detta skedde enligt Chydenius vid skapelsen och bekr\u00e4ftades ytterligare genom lagens utgivande vid Sinai. D\u00e4rmed \u00e4r det sjunde budet enligt Chydenius Guds s\u00e4tt att befordra det privata \u00e4gandet s\u00e5 att flitiga arbetares m\u00f6da inte f\u00f6rsl\u00f6sas av s\u00e5dana m\u00e4nniskor som sj\u00e4lva inte arbetar. Varje medborgares \u00e4gander\u00e4tt ska respekteras och f\u00f6rbudet att kr\u00e4nka sina medm\u00e4nniskors \u00e4gander\u00e4tt \u00e4r riktat mot alla – oavsett deras b\u00f6rd eller rang.<\/p>\n Chydenius predikan behandlar ekonomiska fr\u00e5gor p\u00e5 ett detaljerat s\u00e4tt som var ovanligt f\u00f6r kateketiska texter vid denna tid. Genom att att inledningsvis betrakta tjuveri som n\u00e5got mycket generellt och sedan formulera en rad underkategorier f\u00e5r han m\u00f6jlighet att synligg\u00f6ra en rad fenomen. Chydenius g\u00e5r i dessa beskrivningar in p\u00e5 ekonomiska fr\u00e5gor som hade stor politisk spr\u00e4ngkraft. Hans predikan har d\u00e4rmed en politisk dimension som katekespredikningar vanligtvis inte hade.<\/p>\n Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r den f\u00f6rsta delen av predikan \u00e4r f\u00f6ljaktligen begreppet tjufnad<\/em>. Det inneb\u00e4r enligt Chydenius att en m\u00e4nniska orsakat en rubbning av den lagstadgade \u00e4gander\u00e4tten. Denna vida definition medf\u00f6r att det finns olika slags st\u00f6lder. Man kan b\u00e5de stj\u00e4la av andra och av sig sj\u00e4lv. St\u00f6lder av andra kan ske b\u00e5de \u00f6ppet i form av r\u00f6veri och i hemlighet i form av bedr\u00e4geri. De \u00f6ppna st\u00f6lderna \u00e4r inte sv\u00e5ra att definiera, h\u00e4vdar Chydenius, och l\u00e4gger d\u00e4rf\u00f6r ned st\u00f6rre kraft p\u00e5 att f\u00f6rklara vad han menar med de hemliga st\u00f6lderna, bedr\u00e4gerierna<\/em>.<\/p>\n Chydenius r\u00e4knar med bedr\u00e4gerier emot \u00f6verheten, emot unders\u00e5tar och emot gelikar. Den f\u00f6rsta formen av bedr\u00e4geri uppst\u00e5r n\u00e4r unders\u00e5tar smiter fr\u00e5n skatt, tull eller andra avgifter. Den del av individens egendom som ska erl\u00e4ggas till staten \u00e4r inte unders\u00e5tarnas utan tillh\u00f6r redan samh\u00e4llet och \u00f6verheten. Den som inte betalar beg\u00e5r d\u00e4rmed en st\u00f6ld. Detta g\u00e4ller \u00e4ven n\u00e4r m\u00e4nniskor, via l\u00f6gn och list, lyckas smita undan den avgift som de \u00e4r skyldiga att betala till kyrkans \u00e4mbetsm\u00e4n. Dessutom inkluderas enligt Chydenius s\u00e5dana l\u00f6nearbetare som medvetet arbetar l\u00e5ngsamt. De stj\u00e4l sina husb\u00f6nders pengar. Slutligen b\u00f6r ocks\u00e5 olovliga tiggare r\u00e4knas in i denna skara av tjuvar. De ut\u00f6var ett f\u00f6rbjudet tiggeri eftersom de inte \u00e4r fattiga och n\u00f6dlidande utan snarare ut\u00f6var sitt tiggeri av l\u00e4ttja och bekv\u00e4mlighet. Allt som en s\u00e5dan tiggare erh\u00e5ller \u00e4r st\u00f6ld.<\/p>\n Den andra formen av bedr\u00e4geri utf\u00f6rs enligt Chydenius mot unders\u00e5tar. S\u00e5dan st\u00f6ld sker bland annat n\u00e4r \u00f6verheten \u00e5l\u00e4gger unders\u00e5tarna h\u00f6gre avgifter \u00e4n vad riket egentligen kr\u00e4ver och lagarna till\u00e5ter. Om \u00f6verheten tar in f\u00f6r mycket skatt och anv\u00e4nder dessa medel till s\u00e5dant som egentligen inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt \u00e4r det fr\u00e5gan om st\u00f6ld av unders\u00e5tarnas medel. Detta g\u00e4ller \u00e4ven om \u00f6verheten kr\u00e4ver st\u00f6rre avgifter \u00e4n man tidigare har kommit \u00f6verens om. Men bedr\u00e4geri emot unders\u00e5tar beg\u00e5s ocks\u00e5 om \u00f6verheten f\u00f6r\u00e4ndrar myntens \u00e4delmetallhalt utan att unders\u00e5tarna \u00e4r medvetna om det. \u00c4ven n\u00e4r \u00f6verhetspersoner eller domare tar emot mutor kan det ses som en form av bedr\u00e4geri. F\u00f6r\u00e4ldrar och f\u00f6rmyndare som f\u00f6rsl\u00f6sar arvingarnas blivande egendom \u00e4r ocks\u00e5 att betrakta som tjuvar. \u00c4ven den husbonde och arbetsgivare som inte betalar ut den \u00f6verenskomna l\u00f6nen beg\u00e5r ett st\u00f6ldbedr\u00e4geri.<\/p>\n Den tredje formen av bedr\u00e4gerier \u00e4r st\u00f6lder som beg\u00e5s mot j\u00e4mlikar. De utf\u00f6rs till exempel av handelsm\u00e4n. S\u00e5dana kan manipulera vikterna, s\u00e4lja odugliga varor utan att informera k\u00f6paren, anv\u00e4nda falska mynt, medvetet h\u00f6ja priset p\u00e5 livsn\u00f6dv\u00e4ndiga varor i syfte att \u00f6ka vinsten, g\u00e5 samman med andra handlare f\u00f6r att antingen h\u00f6ja priserna f\u00f6r konsumenterna eller s\u00e4nka priset till producenterna. Den som sysslar med penningeocker<\/em> genom att l\u00e5na ut pengar och ta ut f\u00f6r mycket r\u00e4nta \u00e4r ocks\u00e5 en tjuv. Fastighets\u00e4gare som f\u00f6r\u00e4ndrar gr\u00e4nserna till grannarnas \u00e4gor och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ut\u00f6kar sina egna \u00e4r ocks\u00e5 bedragare. Till denna skara h\u00f6r \u00e4ven personer som l\u00e5nar n\u00e5got av en medm\u00e4nniska och sedan inte anstr\u00e4nger sig f\u00f6r att betala igen l\u00e5net. De tre sista bedr\u00e4gliga handlingar som Chydenius r\u00e4knar upp \u00e4r att vanv\u00e5rda s\u00e5dant som en person blivit anf\u00f6rtrodd att v\u00e5rda, att beh\u00e5lla n\u00e5got upphittat som egentligen tillh\u00f6r n\u00e5gon annan och slutligen att bidra till att medm\u00e4nniskor f\u00f6rlorar sina pengar genom att driva on\u00f6diga och or\u00e4ttm\u00e4tiga juridiska processer mot dem.<\/p>\n Efter att ha redogjort f\u00f6r de olika formerna av st\u00f6ld fr\u00e5n medm\u00e4nniskor \u00f6verg\u00e5r Chydenius till att beskriva den andra formen av st\u00f6ld – att stj\u00e4la fr\u00e5n sig sj\u00e4lv. Han g\u00e5r d\u00e5 tillbaka till den grundl\u00e4ggande \u00e4gander\u00e4tten och dess relation till Gud. Allt som m\u00e4nniskan tycker att hon \u00e4ger \u00e4r egentligen s\u00e5dant som Gud har l\u00e5nat henne, h\u00e4vdar Chydenius. M\u00e4nniskan kan beskrivas som en f\u00f6rvaltare av Guds egendom. Hon kan d\u00e4rf\u00f6r inte anv\u00e4nda sin egendom efter eget godtycke utan har ett ansvar att anv\u00e4nda den p\u00e5 ett ansvarsfullt s\u00e4tt.<\/p>\n En m\u00e4nniska stj\u00e4l fr\u00e5n sig sj\u00e4lv om hon \u00e4r s\u00e5 l\u00e4ttjefull att hon f\u00f6rsummar att arbeta. Hon har f\u00e5tt sina sinnes- och kroppskrafter till l\u00e5ns av Gud. Hennes uppdrag \u00e4r att anv\u00e4nda dem v\u00e4l till Guds \u00e4ra. Om hon d\u00e5 v\u00e4ljer att lata sig inneb\u00e4r det en st\u00f6ld av de medel som hon skulle ha haft om hon hade arbetat.<\/p>\n En annan typ av egenst\u00f6ld sker enligt Chydenius genom v\u00e5rdsl\u00f6s hush\u00e5llning. Det \u00e4r slarv med ekonomin och ointresse f\u00f6r den egna f\u00f6rs\u00f6rjningen. Ytterligare en form av egenst\u00f6ld \u00e4r sl\u00f6seri i form av lyxkonsumtion och \u00f6verfl\u00f6d. Den sista formen av egenst\u00f6ld som Chydenius beskriver handlar om en alltf\u00f6r stor sn\u00e5lhet emot den egna personen. Det \u00e4r att stj\u00e4la fr\u00e5n sig sj\u00e4lv n\u00e4r en m\u00e4nniska inte unnar sin kropp att fylla sina grundl\u00e4ggande behov trots att hon har m\u00f6jlighet att g\u00f6ra det eller n\u00e4r k\u00e4rleken till \u00e4godelarna har blivit s\u00e5 stark att m\u00e4nniskan inte ens vill anv\u00e4nda dessa.<\/p>\n N\u00e4r Chydenius har beskrivit de olika formerna av st\u00f6ld \u00f6verg\u00e5r han till att tala om vad Gud befaller ifr\u00e5ga om m\u00e4nniskans s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till sin egendom. M\u00e4nniskan m\u00e5ste v\u00e5rda sina medm\u00e4nniskors egendom p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, f\u00f6rsonas n\u00e4r n\u00e5got har blivit stulet, hush\u00e5lla p\u00e5 ett ansvarsfullt s\u00e4tt med sina egna \u00e4godelar samt vara n\u00f6jd med det man har.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller \u00f6verhetens plikter i detta sammanhang betonar Chydenius att \u00f6verheten m\u00e5ste n\u00f6ja sig med de skatter som inv\u00e5narna kan betala. Den f\u00e5r inte heller dra in landet i on\u00f6diga krig och m\u00e5ste se till att r\u00e4ttsskipningen fungerar s\u00e5 att de v\u00e4lbest\u00e4llda inte ges m\u00f6jlighet att f\u00f6rtrycka de fattiga. \u00d6verheten m\u00e5ste ocks\u00e5 stifta tydliga och goda lagar p\u00e5 det ekonomiska omr\u00e5det och ta ett ekonomiskt ansvar f\u00f6r de allra fattigaste medborgarnas f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n Chydenius riktar \u00e4ven f\u00f6rmaningar till husb\u00f6nder, f\u00f6r\u00e4ldrar, f\u00f6rmyndare och f\u00f6rvaltare. Husb\u00f6nder m\u00e5ste betala sina arbetare. Dessutom ska alla som f\u00f6rvaltar n\u00e5gon medm\u00e4nniskas \u00e4godelar sk\u00f6ta dem p\u00e5 ett bra s\u00e4tt. Chydenius f\u00f6rmanar ocks\u00e5 unders\u00e5tarna genom att uppmana dem att betala sina avgifter ordenligt. \u00c4ven barn och tj\u00e4nare uppmanas att vara flitiga och trogna.<\/p>\n Chydenius formulerar \u00e4ven en kollektiv uppmaning. Den utg\u00f6r en sammanfattning av de etiska kvaliteter som han vill att m\u00e4nniskors handlingar ska pr\u00e4glas av i ekonomiska sammanhang. Han uppmanar \u00e5h\u00f6rarna att vara uppriktiga i aff\u00e4rer, betala sina l\u00e5n godvilligt och i r\u00e4tt tid, inte h\u00f6ja priset p\u00e5 varor som de n\u00f6dst\u00e4llda beh\u00f6ver, vara m\u00e5n om sina grannars gr\u00e4nser och egendom och f\u00f6rhindra om n\u00e5gon f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6verskrida en medm\u00e4nniskas \u00e4gander\u00e4tt.<\/p>\n N\u00e4r Chydenius har beskrivit \u00f6verhetens plikter redog\u00f6r han f\u00f6r Guds befallningar r\u00f6rande m\u00e4nniskans s\u00e4tt att hantera sina \u00e4godelar. Han delar upp dessa plikter i tre moment: \u00e4godelarnas produktion, deras sk\u00f6tsel och deras anv\u00e4ndning. N\u00e4r det g\u00e4ller produktionen handlar det om att inf\u00f6rskaffande och tillverkning sker p\u00e5 ett riktigt s\u00e4tt. M\u00e4nniskan b\u00f6r alltid f\u00f6rs\u00f6ka utf\u00f6ra sitt arbete rationellt, till exempel genom att bed\u00f6ma relationen mellan tids\u00e5tg\u00e5ngen, medlen och m\u00e5let f\u00f6r handlingarna, s\u00e5 att arbetet sker med ”minsta tids och krafters f\u00f6rspillande”. Hon b\u00f6r alltid utf\u00f6ra arbetet s\u00e5 flitigt och noggrant som m\u00f6jligt och p\u00e5 ett \u00e4rligt s\u00e4tt emot medm\u00e4nniskorna. H\u00e4r menar Chydenius att det \u00e4r f\u00f6rbjudet f\u00f6r m\u00e4nniskor att \u00f6ka sina egna \u00e4godelar p\u00e5 andras bekostnad.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller \u00e4godelarnas sk\u00f6tsel handlar det enligt Chydenius om att v\u00e5rda sina \u00e4godelar p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Det inneb\u00e4r daglig sk\u00f6tsel och att \u00e4garen inte \u00f6verl\u00e5ter allt ansvar p\u00e5 andra utan sj\u00e4lv deltar och har insyn. Han betonar ocks\u00e5 att sk\u00f6tseln och v\u00e5rden av \u00e4godelarna m\u00e5ste ske p\u00e5 ett \u00e4rligt s\u00e4tt s\u00e5 att eventuell avkastning delas mellan dem som har r\u00e4tt till en del.<\/p>\n I fr\u00e5gan om \u00e4godelarnas r\u00e4tta anv\u00e4ndning betonar Chydenius att \u00e4gande kr\u00e4ver gott omd\u00f6me och tankem\u00f6da. Det handlar f\u00f6rst och fr\u00e4mst om f\u00f6rm\u00e5gan att kunna avg\u00f6ra vilka behov som ska tillgodoses. Denna urskiljnings- och omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r mycket viktig eftersom den \u00e4r f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r att inte m\u00e4nniskans beg\u00e4r ska v\u00e4xa och sluka de tillg\u00e5ngar som finns. Men m\u00e4nniskan beh\u00f6ver \u00e4ven kunna h\u00e5lla igen sina utgifter och vara sparsam med alla sina saker. Om hon \u00e4r oaktsam kan i v\u00e4rsta fall saker som skulle ha kunnat anv\u00e4ndas p\u00e5 ett b\u00e4ttre s\u00e4tt, till exempel f\u00f6r att hj\u00e4lpa fattiga, g\u00e5 till spillo.<\/p>\n Chydenius tar upp en sista plikt som m\u00e4nniskan b\u00f6r uppfylla i f\u00f6rh\u00e5llande till sin egendom. Hon m\u00e5ste vara n\u00f6jd med sin lott. Det inneb\u00e4r att m\u00e4nniskan m\u00e5ste vara \u00f6dmjuk i f\u00f6rh\u00e5llande till sitt \u00e4gande och t\u00e4nka att hon egentligen inte \u00e4r v\u00e4rd att ha mer \u00e4godelar \u00e4n vad som \u00e4r fallet. Hon m\u00e5ste ocks\u00e5 tr\u00e4na sig i att vara n\u00f6jd med lite samt avsky lyx och \u00f6verfl\u00f6d. Slutligen m\u00e5ste hon t\u00e4nka p\u00e5 sin situation med en barnslig tillf\u00f6rsikt och d\u00e4rmed f\u00f6rtr\u00f6sta p\u00e5 Guds f\u00f6rsyn.<\/p>\n Sammanfattningsvis kan man s\u00e4ga att den andra delen av predikan inneh\u00e5ller en beskrivning av hur Gud vill att m\u00e4nniskornas relation till sina \u00e4godelar ska se ut. Chydenius l\u00e5ter h\u00e4r sitt praktiska och ekonomiska sinnelag interagera med det teologiska t\u00e4nkandet och resultatet blir en mycket annorlunda katekespredikan. Den pr\u00e4glas av ett djupt intresse f\u00f6r ekonomiska fr\u00e5gor och ett omfattande samh\u00e4llsengagemang. Samtidigt finns det inget i Chydenius predikan som i grunden avviker fr\u00e5n den lutherska kyrkans s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till ekonomiska fr\u00e5gor. Hans predikan \u00e4r snarare en kreativ uttolkning av det sjunde budet i luthersk-naturr\u00e4ttslig anda. Chydenius redog\u00f6r f\u00f6r de handlingar som inte ska f\u00f6rekomma i ett samh\u00e4lle d\u00e4r m\u00e4nniskor respekterar varandras \u00e4gander\u00e4tt. Denna r\u00e4tt \u00e4r n\u00e5got gott och utg\u00f6r en grundsten f\u00f6r ett gott samh\u00e4lle.<\/p>\n Chydenius avslutar sin predikan med att betona att m\u00e4nniskan b\u00f6r hata ”yppighet”, vara n\u00f6jd med sin lott och inte anse att hon \u00e4r v\u00e4rd mer \u00e4n vad hon redan har. Denna \u00f6dmjukhet inf\u00f6r livets knapphet \u00e4r en slags korrigerande princip i f\u00f6rh\u00e5llande till egennyttan. Uppmaningen riktas till alla. Det \u00e4r inte, enligt Chydenius, meningen att m\u00e4nniskan ska str\u00e4va efter att st\u00e4ndigt f\u00e5 det b\u00e4ttre och att oavbrutet ut\u00f6ka sitt \u00e4gande. Detta beg\u00e4r m\u00e5ste i st\u00e4llet bromsas och h\u00e5llas tillbaka. Egennyttan \u00e4r en positiv drivkraft fram till en viss punkt – d\u00e4refter \u00f6verg\u00e5r den till att bli destruktiv genom att den v\u00e4nder m\u00e4nniskan bort fr\u00e5n hennes sanna lycksalighet.<\/p>\n Chydenius formulerar i denna predikan en ekonomisk etik d\u00e4r ansvarsfullt resursutnyttjande, arbetsamhet, \u00e4rlighet och rationalitet \u00e4r centrala grundprinciper. Varje m\u00e4nniska ska vara lika m\u00e5n om sin grannes r\u00e4ttigheter som sina egna. Inom detta syns\u00e4tt \u00e4r o\u00e4rligheten – st\u00f6lden – det st\u00f6rsta brottet. L\u00e4ttja, bedr\u00e4geri och sl\u00f6seri \u00e4r dessa dygders motpoler. Det \u00e4r en etik som formulerar hur m\u00e4nniskan ska uppn\u00e5 en klok hush\u00e5llning. Den typ av sparsamhet som Chydenius f\u00f6respr\u00e5kar handlar om att kunna hush\u00e5lla – en viktig egenskap i ett samh\u00e4lle med knappa resurser.<\/p>\n Chydenius ekonomiska etik inneb\u00e4r att de m\u00e4nskliga behoven ska h\u00e5llas tillbaka. Det handlar om att m\u00e4nniskor ska kunna livn\u00e4ra sig, bo anst\u00e4ndigt och ha kl\u00e4der p\u00e5 kroppen. Sparsamhet var den fr\u00e4msta ekonomiska dygden av alla. Chydenius finner inget egenv\u00e4rde i produktion eller tillv\u00e4xt f\u00f6r dess egen skull. Yppighet \u00e4r f\u00f6rkastligt – ett brott mot Gud.<\/p>\n Chydenius st\u00e4ller sig s\u00e5ledes i denna predikan p\u00e5 lyxkritikernas sida i den omfattande debatt som f\u00f6rdes under senare h\u00e4lften av 1700-talet. Men han g\u00e5r inte s\u00e5 l\u00e5ngt att han f\u00f6respr\u00e5kar sj\u00e4lvsp\u00e4keri och torftighet som ett ideal. M\u00e4nniskan \u00e4r till\u00e5ten att njuta av det som livet erbjuder om det sker i m\u00e5ttliga proportioner och utan att hennes djupaste beg\u00e4r v\u00e4nds \u00e5t fel h\u00e5ll. M\u00e4nniskan har ocks\u00e5 r\u00e4tt att arbeta f\u00f6r sitt eget uppeh\u00e4lle, men aldrig s\u00e5 att hon g\u00f6r det p\u00e5 en medm\u00e4nniskas bekostnad.<\/p>\n Chydenius menar att egendomsr\u00e4tten \u00e5 ena sidan \u00e4r en grundl\u00e4ggande m\u00e4nsklig r\u00e4ttighet, \u00e5 andra sidan \u00e4r den endast en illusion eftersom m\u00e4nniskans egendomar egentligen \u00e4r ett l\u00e5n fr\u00e5n Gud. Denna grundl\u00e4ggande syn p\u00e5 m\u00e4nniskans \u00e4gande s\u00e5som ett f\u00f6rvaltarskap utg\u00e5r fr\u00e5n Bibeln. Chydenius kombinerar den naturr\u00e4ttsliga egendomsr\u00e4tten med den teologiska tanken p\u00e5 m\u00e4nniskan som Guds f\u00f6rvaltare eller hush\u00e5llare. Med utg\u00e5ngspunkt i tanken p\u00e5 f\u00f6rvaltarskapet kan Chydenius kritisera en m\u00e4ngd f\u00f6reteelser s\u00e5som resurssl\u00f6seri, girighet, l\u00e4ttja och frosseri – detta samtidigt som han betonar individens r\u00e4tt till sin egendom och frukterna av sitt arbete.<\/p>\n Chydenius betonar s\u00e5ledes att den kristna etiken och medm\u00e4nskliga k\u00e4rleken \u00e4ven ska manifesteras inom ramen f\u00f6r det ekonomiska handlandet. Med utg\u00e5ngspunkt i detta formulerar han ett omfattande angrepp mot alla som p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt f\u00f6rs\u00f6ker sko sig p\u00e5 sina medm\u00e4nniskor genom att lura dem. Indignationen \u00e4r stor n\u00e4r Chydenius beskriver hur m\u00e4nniskor genom list och bedr\u00e4geri roffar \u00e5t sig av andras \u00e4godelar.<\/p>\n Chydenius syns\u00e4tt inneb\u00e4r att arbets- och f\u00f6rs\u00f6rjningsplikten \u00e4r det centrala f\u00f6r varje m\u00e4nniska. \u00c4ven barnen \u00e4r inkluderade i detta syns\u00e4tt. Enligt naturens lag \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrar skyldiga att s\u00f6rja f\u00f6r sina barns trygghet. Dessutom \u00e4r barnen presumtiva \u00e4gare. En far som f\u00f6rsl\u00f6sar sina \u00e4godelar bryter mot naturens lag och ber\u00f6var sina barn deras kommande arv.<\/p>\n Att v\u00e4rna sin egen och sina medborgares \u00e4gander\u00e4tt \u00e4r samtidigt att uppr\u00e4tth\u00e5lla vissa ekonomiska dygder. Det handlar fr\u00e4mst om idoghet, sparsamhet och \u00e4rlighet. Det inneb\u00e4r att arbeta flitigt f\u00f6r sin egen och sin familjs del, att avsky yppighet och att bek\u00e4mpa sina habeg\u00e4r samtidigt som medborgaren aldrig f\u00e5r f\u00f6rs\u00f6ka sko sig p\u00e5 n\u00e5gon annans bekostnad.<\/p>\n Sammanfattningsvis kan man s\u00e4ga att detta syns\u00e4tt inneb\u00e4r att r\u00e4ttvisan \u00e4r central. Med r\u00e4ttvisa menas h\u00e4r att m\u00e4nniskors naturliga r\u00e4ttigheter inte kr\u00e4nks. Lagstiftningen ska garantera denna r\u00e4ttvisa s\u00e5 att den goda egennyttan f\u00e5r sitt utlopp medan den egennytta som \u00f6verg\u00e5r till girighet och d\u00e4rmed skadar andra m\u00e4nniskor avstyrs.<\/p>\n Chydenius tangerar ocks\u00e5 en l\u00e5ng rad samtida politiska och ekonomiska fr\u00e5gor i denna predikan. Hans starka kritik av l\u00e4ttingar kan ocks\u00e5 relateras till de anklagelser som riktades mot honom i samband med legohjonsdebatten ett par \u00e5r tidigare. Inom denna debatt anklagades han bland annat f\u00f6r att gynna tj\u00e4nstehjonens l\u00e4ttja.7