{"id":1943,"date":"1781-09-01T17:00:44","date_gmt":"1781-09-01T15:00:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?p=1943"},"modified":"2018-10-23T15:06:35","modified_gmt":"2018-10-23T13:06:35","slug":"kommentar-till-predikningar-ofver-tio-guds-bud-vi-predikan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/kommentar-till-predikningar-ofver-tio-guds-bud-vi-predikan\/","title":{"rendered":"Kommentar till Predikningar \u00d6fver Tio Guds Bud: VI. Predikan"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

I den sj\u00e4tte budordspredikan behandlar Chydenius det femte budordet: Du skall inte dr\u00e4pa<\/em>. H\u00e4r till\u00e4mpar han ocks\u00e5 den tredelade pliktordningen. I inledningen presenteras det femte, sj\u00e4tte, sjunde och \u00e5ttonde budordet som delar av en omfattande gudomlig fridlysning av vissa aspekter – medel<\/em> – som varje m\u00e4nniska beh\u00f6ver f\u00f6r att kunna leva ett bra liv. Denna fridlysning inneb\u00e4r att ingen m\u00e4nniska f\u00e5r kr\u00e4nka n\u00e5gon annan m\u00e4nniskas r\u00e4tt att f\u00f6rfoga \u00f6ver dessa medel. H\u00e4r utstakas samtidigt ett antal grundl\u00e4ggande m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter – r\u00e4tten till liv, egendom och \u00e4ra. Chydenius ger d\u00e4rmed en naturr\u00e4ttslig inramning \u00e5t sin uttolkning av det femte budet.<\/p>\n

I samtida katekeser uppfattades detta bud fr\u00e4mst som ett f\u00f6rbud mot att skada medm\u00e4nniskor och en uppmaning till alla m\u00e4nniskor att vara hj\u00e4lpsamma mot varandra. Chydenius s\u00e4tter ist\u00e4llet den enskilde individens ansvar f\u00f6r sig och sitt liv fr\u00e4mst. Gud har gett m\u00e4nniskan livet, inplanterat sj\u00e4lvbevarelsedriften och sedan, via lagen, v\u00e4rnat om hennes r\u00e4tt att leva. Chydenius h\u00e4rleder p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ur Guds skapelseverk och Guds lag de r\u00e4ttigheter som naturr\u00e4tten formulerar. Det medf\u00f6r en f\u00f6rskjutning i synen p\u00e5 livet mot ett r\u00e4ttighetst\u00e4nkande.<\/p>\n

Chydenius tolkar ocks\u00e5 femte budet som en repetition av k\u00e4rleksbudet i 3 Mos 19:18. Eftersom han i sin diskussion kring k\u00e4rleksbudet i predikan \u00f6ver fj\u00e4rde budet beskriver sj\u00e4lvk\u00e4rleken som utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r den medm\u00e4nskliga k\u00e4rleken kan hans s\u00e4tt att tolka det femte budet ses som en forts\u00e4ttning p\u00e5 denna tankebana. Det femte budets fridlysning av livet f\u00f6rankras s\u00e5ledes i sj\u00e4lvbevarelsedriften. Chydenius anpassar d\u00e4rmed sin uttolkning av budordet i relation till den m\u00e4nniskosyn som han f\u00f6respr\u00e5kar. Eftersom han menar att m\u00e4nniskan i grunden \u00e4lskar sig sj\u00e4lv och att detta \u00e4r n\u00e5got gott, \u00e4r det ocks\u00e5 naturligt att uppfatta budordet i enlighet med detta.<\/p>\n

Guds fridlysning av livet h\u00e4nger enligt Chydenius samman med den livsg\u00e5va som varje m\u00e4nniska har f\u00e5tt. En dag ska m\u00e4nniskan st\u00e4llas till svars f\u00f6r hur hon har \u00e5terg\u00e4ldat g\u00e5van som best\u00e5r av en levande kropp och en od\u00f6dlig sj\u00e4l. Chydenius utvidgar tolkningen av budets ord dr\u00e4pa<\/em> s\u00e5 att f\u00f6rbudet inkluderar b\u00e5de kroppsliga och andliga mord. Dessutom utvidgas budet till att inkludera allt som kan leda till s\u00e5dana mord. Detta s\u00e4tt att t\u00e4nja p\u00e5 budordets dr\u00e5pf\u00f6rbud inneb\u00e4r att det inkluderar en l\u00e5ng rad andra handlingar, tankar och k\u00e4nslor.<\/p>\n

Chydenius ger sj\u00e4lvmord s\u00e4rskilt stort utrymme i sin predikan. Att ta sitt liv \u00e4r enligt Chydenius ett otacksamt s\u00e4tt att hantera den livsg\u00e5va som m\u00e4nniskan f\u00e5tt. Hans f\u00f6rd\u00f6mande syn p\u00e5 sj\u00e4lvmord speglar samtidigt kyrkans d\u00e5tida syns\u00e4tt. Det som g\u00f6r hans framst\u00e4llning ovanlig \u00e4r dock att han menar att det femte budets prim\u00e4ra betydelse \u00e4r ett f\u00f6rbud mot sj\u00e4lvmord. Det f\u00f6ljer av hans tanke att budet f\u00f6rst och fr\u00e4mst ska tolkas som ett gudomligt f\u00f6rbud mot att f\u00f6rsl\u00f6sa och f\u00f6rspilla sitt liv. Dessutom utvidgar han tolkningen av vad som utg\u00f6r ett sj\u00e4lvmord. Eftersom Chydenius uppfattar mord i en utvidgad bem\u00e4rkelse betraktas ocks\u00e5 sj\u00e4lvmord som mycket mer \u00e4n att ta sitt liv. Sjelfspillingar<\/em> \u00e4r enligt Chydenius \u00e4ven s\u00e5dana som \u00e4ter eller dricker ihj\u00e4l sig, eller p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt kraftigt f\u00f6rs\u00e4mrar sin h\u00e4lsa och d\u00e4rmed f\u00f6rkortar sina liv. Till denna krets r\u00e4knas dessutom ocks\u00e5 alla de som enligt Chydenius f\u00f6rspiller sina andliga liv genom att leva i synd.<\/p>\n

N\u00e4r Chydenius har avhandlat vad f\u00f6rbudet inneb\u00e4r f\u00f6r m\u00e4nniskan sj\u00e4lv \u00f6verg\u00e5r han till fr\u00e5gan om vad det betyder i samvaron med andra. Givetvis f\u00e5r m\u00e4nniskor inte d\u00f6da varandra. Men \u00e4ven s\u00e5dana k\u00e4nslor som kan leda till att en m\u00e4nniska vill skada n\u00e5gon annan \u00e4r f\u00f6rbjudna, som exempelvis hat, avund, h\u00e4mndbeg\u00e4r och vrede. Dessutom \u00e4r s\u00e5dant kroppsspr\u00e5k och s\u00e5dana talhandlingar f\u00f6rbjudna som uttrycker dessa k\u00e4nslor. Handlingar som syftar till att skada andra m\u00e4nniskor \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rbjudna.<\/p>\n

Chydenius g\u00f6r ytterligare en utvidgning av det femte budet. Han h\u00e4vdar att budet \u00e4ven g\u00e4ller i f\u00f6rh\u00e5llande till djuren. Det inneb\u00e4r att m\u00e4nniskans handlingar mot djur \u00e4r inkluderade i det etiska normsystem som Gud vill se f\u00f6rverkligat bland m\u00e4nniskorna. H\u00e4r \u00e5terkommer det djuretiska patos som Chydenius \u00e4ven formulerar i sin predikan om det f\u00f6rsta budordet. Detta s\u00e4tt att kritisera djurpl\u00e5geri och betona medk\u00e4nsla med djuren hade \u00e4ven formulerats i tidigare katekeser.2

Chydenius beskriver vad det femte budet f\u00f6rbjuder och redog\u00f6r f\u00f6r vilka handlingar som budet p\u00e5bjuder. N\u00e4r det g\u00e4ller m\u00e4nniskans eget fysiska liv handlar uppmaningarna om allt fr\u00e5n att b\u00e4ra varma kl\u00e4der, ha p\u00e5 sig r\u00e4tt huvudbonad, motionera (genom kroppsarbete) och \u00e4ta h\u00e4lsosamt till att undvika faror samt skaffa medicin vid sjukdom. De f\u00f6rpliktelser som g\u00e4ller det andliga livet \u00e4r av annat slag. M\u00e4nniskan ska ta emot kunskapen om Gud och str\u00e4va efter att utvecklas i sin tro.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller plikterna mot medm\u00e4nniskorna handlar det helt enkelt om att till\u00e4mpa k\u00e4rleksbudet i den medm\u00e4nskliga samvaron. Denna redog\u00f6relse utmynnar i en beskrivning av vad som inom luthersk teologi brukar kallas det allm\u00e4nna pr\u00e4stad\u00f6met<\/em>. Chydenius anv\u00e4nder termen andeliga pr\u00e4ster<\/em> och menar att varje m\u00e4nniska b\u00f6r ta ansvar f\u00f6r sina medm\u00e4nniskors andliga utveckling.<\/p>\n

Det finns ett viktigt inslag i Luthers uttolkning av det femte budet som inte g\u00e5r att \u00e5terfinna i Chydenius beskrivning av samma bud. Det handlar om Luthers kraftfulla betoning av m\u00e4nniskans plikt att hj\u00e4lpa sin n\u00e4sta. Luther f\u00f6rbjuder passivitet inf\u00f6r andra m\u00e4nniskors olyckor. Det uppfattas som en lika stor synd som aktiva handlingar i syfte att skada. Detta syns\u00e4tt finns inte i Chydenius predikan. Kanske han h\u00e4r ansluter sig till Pufendorfs naturr\u00e4ttsliga korrigering av denna plikt. Pufendorf menar att plikten att inte skada n\u00e5gon annan \u00e4r den l\u00e4ttaste av m\u00e4nniskans plikter eftersom den endast inneb\u00e4r fr\u00e5nvaro av handling. V\u00e4lg\u00e4rningar \u00e4r d\u00e4remot n\u00e5got som m\u00e4nniskan endast beh\u00f6ver utbyta med ett f\u00e5tal andra m\u00e4nniskor. M\u00e4nniskan har ocks\u00e5 en plikt att bist\u00e5 sina medm\u00e4nniskor men denna skyldighet \u00e4r begr\u00e4nsad och graderad. Hon \u00e4r endast skyldig att hj\u00e4lpa n\u00e5gon n\u00e4r hon sj\u00e4lv inte lider n\u00e5gon skada eller f\u00f6rlust. Det handlar om att exempelvis sk\u00e4nka bort s\u00e5dant som blivit \u00f6ver eller som hon sj\u00e4lv inte vill ha. S\u00e5dan hj\u00e4lp som kr\u00e4ver betydande anstr\u00e4ngningar f\u00f6r hj\u00e4lparen \u00e4r m\u00e4nniskan endast skyldig att ge till vissa personer i sin omgivning. Pufendorf formulerar ocks\u00e5 regeln ”det som en individ kan kr\u00e4va eller f\u00f6rv\u00e4nta sig av en annan, det skall ocks\u00e5 andra kunna f\u00f6rv\u00e4nta sig av honom, om f\u00f6rh\u00e5llandena i \u00f6vrigt \u00e4r lika”. Luther menar i st\u00e4llet i Stora katekesen<\/em> att plikten att hj\u00e4lpa \u00e4r utstr\u00e4ckt till att g\u00e4lla alla, inklusive m\u00e4nniskans fiender.<\/p>\n

Denna predikan skiljer sig fr\u00e5n Chydenius \u00f6vriga budordspredikningar eftersom han inte anv\u00e4nder f\u00f6rnuftet som grund f\u00f6r sin argumentation. I st\u00e4llet legitimerar han de flesta utsagor med bibelcitat. Trots detta \u00e4r hans utg\u00e5ngspunkter och resonemang till stor del h\u00e4mtade fr\u00e5n naturr\u00e4tten. Han ger s\u00e5ledes en beskrivning av det femte budets inneh\u00e5ll som \u00e4r strukturerad med utg\u00e5ngspunkt i naturr\u00e4ttens pliktordning och m\u00e4nniskosyn, utan att han p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt explicit argumenterar f\u00f6r denna tolkning. Resultatet blir en naturr\u00e4ttsligt inspirerad uttolkning i en biblisk kontext – naturr\u00e4ttens moralfilosofiska aspekter reteologiseras i st\u00e4llet f\u00f6r att alltmer drivas bort fr\u00e5n teologins dom\u00e4ner.<\/p>\n

Det finns s\u00e5ledes aspekter som skiljer Chydenius fr\u00e5n det tidiga 1700-talets teologiska syns\u00e4tt och i st\u00e4llet f\u00f6renar honom med senare moralfilosofer. Det avg\u00f6rande \u00e4r Chydenius uppv\u00e4rdering och omtolkning av sj\u00e4lvk\u00e4rleken och det s\u00e4tt varp\u00e5 han kombinerar det med sj\u00e4lvbevarelsedrift, lycksalighet och f\u00f6rnuft. D\u00e4rigenom f\u00f6rl\u00e4gger han m\u00e4nniskans drivkrafter till en inre motor med en positivt laddad energi och m\u00e5let beskrivs som en form av individuell lycka. Det finns bland annat likheter med Jeremy Benthams lyckoprincip om ”h\u00f6gsta m\u00f6jliga lycka f\u00f6r st\u00f6rsta m\u00f6jliga antal”. B\u00e5da f\u00f6rfattarna kan s\u00e4gas ha menat att f\u00f6rnuftet, sj\u00e4lvbevarelsedriften och egenk\u00e4rleken st\u00e4ndigt driver m\u00e4nniskan fram\u00e5t mot vad hon uppfattar som lyckan.<\/p>\n

Men n\u00e4r Chydenius anv\u00e4nder begrepp som sj\u00e4lvk\u00e4rlek, sj\u00e4lvbevarelsedrift, lycksalighet och nytta som argument i sina predikningar g\u00f6r han det p\u00e5 ett radikalt annorlunda s\u00e4tt \u00e4n moralfilosoferna. I realiteten \u00e4r det s\u00e5ledes stora skillnader mellan deras syns\u00e4tt. I Chydenius f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rld \u00e4r m\u00e5let – lycksaligheten – f\u00f6rdefinierat och f\u00f6randligat. Detta m\u00e5l inneb\u00e4r i princip att m\u00e4nniskan ska v\u00e4nda sig bort fr\u00e5n det mesta av det som i Benthams teori uppfattas som lycka. I Benthams fall handlar det om att minimera olusten och maximera lustupplevelserna. Hans lyckomaximering \u00e4r inomv\u00e4rldslig. Det handlar om att basera sina handlingar p\u00e5 f\u00f6rnuftsm\u00e4ssiga kalkyler av handlingskonsekvenserna i form av lust eller olust. Medan Bentham var inriktad p\u00e5 handlingarnas konsekvenser \u00e4r Chydenius lika intresserad av m\u00e4nniskans motiv bakom sina handlingar. I Chydenius tolkning \u00e4r inomv\u00e4rldsliga lust- och olustk\u00e4nslor n\u00e5got f\u00f6rr\u00e4diskt som st\u00e4ndigt kan vilseleda m\u00e4nniskan. De f\u00f6respeglar ofta en falsk lycka. Den sanna lycksaligheten \u00e4r i st\u00e4llet av b\u00e5de jordisk och andlig karakt\u00e4r. Den kan bara erfaras av s\u00e5dana m\u00e4nniskor som har utvecklat den r\u00e4tta f\u00f6rnuftsm\u00e4ssiga, etiska och andliga kompetensen i form av den sanna tron. M\u00e5let f\u00f6r kyrkan och f\u00f6r Chydenius pr\u00e4sterliga verksamhet blir d\u00e4rmed att bidra till att denna kompetens utvecklas hos s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor som m\u00f6jligt.<\/p>\n

Det femte budet tolkas av Chydenius som en fridlysning av livet. Det f\u00f6ranleder honom att \u00e4ven lyfta fram fr\u00e5gan om det legala v\u00e5ldet och d\u00f6dandet i samh\u00e4llet. Detta var f\u00f6r \u00f6vrigt en fr\u00e5ga som alla kateketiska f\u00f6rfattare tvingades hantera. Hur ska dr\u00e5pf\u00f6rbudet legitimeras samtidigt som det oavbrutet p\u00e5g\u00e5r ett legalt d\u00f6dande och pl\u00e5gande utf\u00f6rt av b\u00f6dlar och sanktionerat av r\u00e4ttsv\u00e4sendet? Luther l\u00f6ser detta problem genom att i inledningen av sin uttolkning av det femte budet konstatera att budet endast var riktat till enskilda individer och handlar om deras samlevnad. Gud har dock fortfarande r\u00e4tt att d\u00f6da och \u00f6verheten har d\u00e4rmed ocks\u00e5 denna befogenhet. Gud har n\u00e4mligen \u00f6verl\u00e5tit sin bestraffningsr\u00e4tt till \u00f6verheten. Den r\u00e4ttvisa som skipas genom ett d\u00f6dsstraff n\u00e4r m\u00e4nniskor beg\u00e5tt mord \u00e4r Guds egen r\u00e4ttvisa. \u00c4ven Chydenius h\u00e4nvisar till Gud n\u00e4r han ska f\u00f6rklara varf\u00f6r \u00f6verheten har r\u00e4tt att d\u00f6da sina medborgare. Gud har i 2 Mos 20:5 betonat sitt starka h\u00e4mndbeg\u00e4r. Men Gud har \u00f6verl\u00e5tit en del av sj\u00e4lva utf\u00f6randet av h\u00e4mnden \u00e5t \u00f6verheten. H\u00e4r st\u00e4ller sig s\u00e5ledes Chydenius bakom den kateketiska traditionens s\u00e4tt att r\u00e4ttf\u00e4rdiga s\u00e5v\u00e4l d\u00f6dsstraff som annan typ av samh\u00e4llelig bestraffning.<\/p>\n

Carola Nordb\u00e4ck<\/p>\n

\n
    \n
  1. Philipp Jacob Spener, Ph. J. Speners fo\u00cc\u02c6rklaring o\u00cc\u02c6fwer D:r M. Luthers lilla kateches<\/em> (1844), s. 61f. Det tyska originalet, Einf\u00e4ltige Erkl\u00e4rung der christlichen Lehr nach der Ordnung dess kleinen Catechismi dess theuren Manns Gottes Lutheri, in Fragen und Antwort verfasset, und mit n\u00f6thigen Zeugnüssen der Schrifft bewehret von Philipp Jacob Spenern<\/em>, Frankfurt 1677.<\/li>\n<\/ol>\n

    <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    I den sj\u00e4tte budordspredikan behandlar Chydenius det femte budordet: Du skall inte […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1943"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1943"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1943\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4113,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1943\/revisions\/4113"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1943"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1943"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1943"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}