<\/p>\n
I denna femte budordspredikan behandlar Chydenius det fj\u00e4rde budordet: Visa aktning f\u00f6r din far och din mor, s\u00e5 att du f\u00e5r leva l\u00e4nge i det land som Herren, din Gud, ger dig<\/em>. Predikan inleds med att Chydenius p\u00e5minner om Jesus ord i Matt 22:39, Du skall \u00e4lska din n\u00e4sta som dig sj\u00e4lv.<\/em> Med h\u00e4nvisning till dessa ord ger han sin tolkning av relationen mellan sj\u00e4lvk\u00e4rlek och n\u00e4stank\u00e4rlek.<\/p>\n Fr\u00e5gan var omdiskuterad vid denna tid. Chydenius klarg\u00f6r redan i predikans inledande stycke var han st\u00e5r. M\u00e4nniskans sj\u00e4lvbevarelsedrift och sj\u00e4lvk\u00e4rlek beskrivs som hennes fr\u00e4msta drivkrafter och en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r relationerna till omv\u00e4rlden. N\u00e4stank\u00e4rleken ses som en pragmatisk strategi f\u00f6r den egna \u00f6verlevnadens skull. Detta illustrerar en viktig och b\u00e4rande f\u00f6rest\u00e4llning i Chydenius tankev\u00e4rld. Det \u00e4r m\u00e4nniskans sj\u00e4lvbevarelsedrift som utg\u00f6r den grundl\u00e4ggande k\u00e4nsla som all k\u00e4rlek emanerar ur. Den \u00e4r d\u00e4rmed grunden f\u00f6r allt det som \u00e4r gott och utg\u00f6r \u00e4ven n\u00e5gonting gott i sig sj\u00e4lvt. Detta st\u00e4llningstagande f\u00e5r effekter f\u00f6r hans uppfattning om tron, samh\u00e4llet och m\u00e4nniskan.<\/p>\n Predikans disposition och struktur \u00e4r enkel. Temat \u00e4r ”f\u00f6r\u00e4ldrars och barns inb\u00f6rdes skyldigheter”. Detta tema delas i tre delar. Den f\u00f6rsta delen klarg\u00f6r vilka samh\u00e4llsgrupper som skall uppfattas som f\u00f6r\u00e4ldrar respektive barn, den andra delen unders\u00f6ker de skyldigheter som \u00e5syftas och den tredje utg\u00f6r ett bevekande parti d\u00e4r Chydenius anger sk\u00e4len till att m\u00e4nniskor b\u00f6r lyda detta budord. Chydenius v\u00e4ljer d\u00e4rmed att l\u00f6sg\u00f6ra tolkningen av budet fr\u00e5n f\u00f6r\u00e4ldra- och barnrelationen f\u00f6r att i st\u00e4llet fokusera p\u00e5 samh\u00e4lleliga makt- och lydnadsrelationer. Katekesf\u00f6rfattare hade alltsedan Luthers Lilla<\/em> och Stora katekes<\/em> valt att fr\u00e5ng\u00e5 den bokstavliga betydelsen av orden fader<\/em> och moder<\/em> i budordet. Denna begreppsliga utvidgning har legitimerats via en analogi som byggt p\u00e5 en teologiskt f\u00f6rankrad koppling mellan faderskap och makt. Det fj\u00e4rde budets inneh\u00e5ll utgjorde d\u00e4rmed en utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r diskussioner kring samh\u00e4lleliga maktrelationer.<\/p>\n Men trots Luthers och Chydenius likartade utg\u00e5ngspunkter har Chydenius i denna predikan fj\u00e4rmat sig avsev\u00e4rt fr\u00e5n Luthers syns\u00e4tt i Stora katekesen<\/em>. Luther menar att relationen mellan f\u00f6r\u00e4ldrar och barn \u00e4r den viktigaste av samtliga relationer. Chydenius lyfter i st\u00e4llet fram f\u00f6rh\u00e5llandet mellan \u00e4kta makar som den fr\u00e4msta mellanm\u00e4nskliga relationen. Att, s\u00e5som Chydenius g\u00f6r, grunda budet i sj\u00e4lvk\u00e4rleken \u00e4r ocks\u00e5 ett avsteg fr\u00e5n den lutherska modellen.<\/p>\n B\u00e5de Luther och Chydenius l\u00e5ter f\u00f6r\u00e4ldra- och barnrelationen utg\u00f6ra modell f\u00f6r alla andra relationer. Dess hierarkiska egenskaper bildar utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r m\u00e4nniskans f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till alla som har en samh\u00e4llelig maktposition. Men de tolkar denna relation p\u00e5 olika s\u00e4tt. Chydenius betonar fr\u00e5n f\u00f6rsta b\u00f6rjan \u00f6msesidigheten mellan budets b\u00e5da parter. Detta sker redan i Chydenius formulering av temat – f\u00f6r\u00e4ldrars och barns inb\u00f6rdes plikter<\/em>. Framst\u00e4llningen fokuserar d\u00e4refter p\u00e5 att reglera de makt\u00e4gandes och de underlydandes plikter. H\u00e4r v\u00e4ljer Chydenius en annan tolkning \u00e4n Luther. Genom att l\u00e5ta uttolkningen av budet i lika stor utstr\u00e4ckning riktas mot de befallande som de underlydande parterna i samh\u00e4llet v\u00e4ljer Chydenius att fokusera p\u00e5 de \u00f6msesidiga aspekterna. I slutet av uttolkningen av budet diskuterar Luther de makt\u00e4gandes skyldigheter, men han menar ocks\u00e5 att denna aspekt ligger n\u00e5got utanf\u00f6r budets egentliga inneh\u00e5ll. Hos Chydenius \u00e4r den relationella aspekten sj\u00e4lva utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r tolkningen av hela budet.<\/p>\n I Chydenius tolkning blir budet en redog\u00f6relse f\u00f6r de olika samfund<\/em> som samh\u00e4llet bestod av samt de f\u00f6rpliktelser som reglerade dem. Begreppet samfund<\/em> anv\u00e4ndes i m\u00e5nga olika sammanhang vid denna tid men oftast f\u00f6r att beskriva en form av sammanslutning eller gemenskap. Det anv\u00e4ndes synonymt med f\u00f6rbund<\/em> och f\u00f6rening<\/em>. Denna begreppsliga utvidgning har en naturr\u00e4ttslig dimension. Men detta utgjorde inget hinder f\u00f6r Chydenius att ben\u00e4mna sin beskrivning av plikterna f\u00f6r Christelig hustafla<\/em>. Chydenius naturr\u00e4ttsliga beskrivning av samfunden l\u00f6per parallellt med den traditionella lutherska terminologin och korsar den ibland. N\u00e4r Chydenius beskriver de olika samfunden i samh\u00e4llet motsvarar dessa de tre st\u00e5nd som vanligtvis ingick i hustavlan (kyrkost\u00e5ndet, det politiska st\u00e5ndet och hush\u00e5llsst\u00e5ndet). Men st\u00e5nden omvandlas av Chydenius till fyra samfund. Det som i hustavlan kallas hush\u00e5llsst\u00e5ndet delas i tv\u00e5 samfund – ett familje- och ett husbondesamfund.<\/p>\n Beskrivningen av samfunden pr\u00e4glas av ett historiskt perspektiv. Chydenius redog\u00f6r f\u00f6r deras successiva framv\u00e4xt med utg\u00e5ngspunkt i bland annat Bibelns beskrivning av m\u00e4nsklighetens historia. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r samfundsbildningen \u00e4r \u00e4ktenskapet. Det utg\u00f6r samfundsbildningens grundsten och f\u00f6rsta fas. Det f\u00f6rsta samfund som d\u00e4refter tillkommer p\u00e5 \u00e4ktenskapets grund var familjen. N\u00e4sta samfund utvecklades n\u00e4r de v\u00e4xande familjerna b\u00f6rjade anst\u00e4lla arbetskraft och d\u00e4rmed utvidgades hush\u00e5llen till att inbegripa relationen mellan husf\u00e4der<\/em> och tj\u00e4nstehjon<\/em>. Det tredje samfundet uppstod n\u00e4r m\u00e4nniskor b\u00f6rjade attackera varandra. D\u00e5 s\u00f6kte sig m\u00e4nniskor tillsammans f\u00f6r att skydda sitt liv, sin \u00e4ra och sin egendom. D\u00e4rmed utvecklades relationen mellan \u00f6verhet och unders\u00e5te. Det fj\u00e4rde och sista samfundet – kyrkan – lyckas Chydenius inte riktigt foga in i den historiska skildringen. Men grundaren av samfundet \u00e4r Jesus Kristus och de roller som uppst\u00e5tt i samband med detta var huvud<\/em> (Jesus sj\u00e4lv), herdar<\/em>\/v\u00e4ktare<\/em> (Jesu ombud) och lemmar<\/em> (f\u00f6rsamlingsmedlemmar).<\/p>\n Eftersom Chydenius v\u00e4ljer att utg\u00e5 fr\u00e5n samfundsbegreppet betonas relationernas \u00f6msesidiga karakt\u00e4r mer \u00e4n vad som var brukligt i kateketiska sammanhang. Att tyngdpunkten l\u00e4ggs p\u00e5 \u00f6msesidigheten inneb\u00e4r att b\u00e5da parterna har f\u00f6rpliktelser mot varandra. De ska \u00e4lska varandra och b\u00e5da parternas framtida v\u00e4l h\u00e4nger p\u00e5 att de uppfyller sina plikter. Om de g\u00f6r detta ska samtliga parter n\u00e5 lycksalighet. Vanligtvis var det de underordnades lydnad som hamnade i f\u00f6rgrunden n\u00e4r budet uttolkades.<\/p>\n Chydenius formulerar gemensamma plikter f\u00f6r de b\u00e5da parterna i samtliga relationer. De ska hj\u00e4lpa och bist\u00e5 varandra eftersom alla omfattas av det \u00f6msesidiga beroendet. Dessutom betonar Chydenius s\u00e4rskilt i fr\u00e5ga om \u00f6verhetens och husb\u00f6ndernas relation till sina underlydande att dessa samfund \u00e4r specifika. Han sl\u00e5r fast att de r\u00e5dande ekonomiska och politiska maktrelationerna inte kan \u00e4ndra det faktum att samtliga parter \u00e4r j\u00e4mlika och har samma medborgerliga r\u00e4ttigheter. H\u00e4r tar Chydenius st\u00e4llning p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte var brukligt i samtida katekesf\u00f6rklaringar. Vanligtvis brukade f\u00f6rfattarna till katekesf\u00f6rklaringar beskriva samh\u00e4llelig makt som ett utfl\u00f6de av makt fr\u00e5n Gud. De befallande s\u00e5gs som maktut\u00f6vare i Guds st\u00e4lle. Att lyda \u00f6verheten var d\u00e4rmed samtidigt att lyda Gud. Chydenius formulerar f\u00e5 s\u00e5dana p\u00e5st\u00e5enden. Han h\u00e4rleder i st\u00e4llet kopplingen mellan de olika samfunden utifr\u00e5n likheterna i de ing\u00e5ende maktrelationerna. \u00d6verheten inordnas under kategorin f\u00f6r\u00e4ldrar<\/em> i Chydenius tolkning av budet f\u00f6r att unders\u00e5tarna ska lyda och v\u00e5rda \u00f6verheten i likhet med barn som lydde sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Men det \u00e4r inte samma slags barnsliga lydnad. Det handlar om att resonera f\u00f6rnuftsm\u00e4ssigt, h\u00e4nvisa till m\u00e4nniskans egen natur och till de f\u00f6rm\u00e5ner som m\u00e4nniskan kan erh\u00e5lla om hon lyder. Lydnaden ska s\u00e5ledes uppr\u00e4tth\u00e5llas genom att m\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00e5r att det \u00e4r b\u00e4st f\u00f6r dem sj\u00e4lva att lyda.<\/p>\n Chydenius betoning av skillnaderna mellan de olika samfunden samt parternas gemensamma r\u00e4ttigheter och lika v\u00e4rde \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n naturr\u00e4tten. Samtidigt som hans predikan har en starkt naturr\u00e4ttslig koppling \u00e4r det tydligt att Chydenius f\u00f6rs\u00f6ker formulera en kristen hustavla. Skillnaderna mellan Chydenius beskrivning och den traditionella hustavlan \u00e4r dock m\u00e5nga. Chydenius utg\u00e5r som sagts ovan fr\u00e5n en uppdelning i fyra samfund, medan hustavlan struktureras kring trest\u00e5ndstanken. H\u00e4r avviker Chydenius tydligt fr\u00e5n hustavlans trest\u00e5ndsideologi. I hustavlan utg\u00f6r hush\u00e5llets relationer ett gemensamt st\u00e5nd. Men Chydenius s\u00e4rskiljer relationen mellan husbonde och tj\u00e4nare fr\u00e5n k\u00e4rnfamiljens relationer. Relationen mellan husbonde och tj\u00e4nare har en avtalsm\u00e4ssig karakt\u00e4r som g\u00f6r att Chydenius uppfattar den som avskiljd fr\u00e5n hush\u00e5llets \u00f6vriga relationer. Men han frig\u00f6r sig inte helt fr\u00e5n trest\u00e5ndsideologin eftersom tj\u00e4nstefolket inkluderas i ordet barn<\/em> n\u00e4r han redog\u00f6r f\u00f6r gruppernas inb\u00f6rdes plikter. D\u00e5 inordnas de trots allt i hustavleschemat, men de st\u00e5r utanf\u00f6r n\u00e4r han anv\u00e4nder samfundsbegreppet.<\/p>\n B\u00e5de sj\u00e4lvk\u00e4rleken och k\u00e4rleken till n\u00e4stan f\u00f6rankras av Chydenius i m\u00e4nniskans natur. M\u00e4nniskans grundl\u00e4ggande drift \u00e4r sj\u00e4lvbevarelsedriften. Ur den springer sj\u00e4lvk\u00e4rleken fram och d\u00e4rur v\u00e4xer k\u00e4rleken till medm\u00e4nniskorna. N\u00e4r Chydenius uppmanar \u00e5h\u00f6rarna att \u00e4lska sin n\u00e4sta motiveras det med ett nyttoargument. Den som \u00e4lskar f\u00e5r n\u00e5got v\u00e4rdefullt tillbaka eller n\u00e5r lycksalighet. Att \u00e4lska andra m\u00e4nniskor eller Gud \u00e4r f\u00f6ljaktligen ett s\u00e4tt att \u00f6ka sin egen lycka. D\u00e4rmed kan man \u00e4ven s\u00e4ga att m\u00e4nniskan f\u00f6ljer sin sj\u00e4lvbevarelsedrift genom att \u00e4lska sina medm\u00e4nniskor.<\/p>\n Chydenius f\u00f6rs\u00f6ker \u00e4ven att finna en balanspunkt mellan m\u00e4nniskans drift att \u00e4lska sig sj\u00e4lv och att \u00e4lska medm\u00e4nniskorna. Dessa tv\u00e5 k\u00e4rleksformer \u00e4r beroende av varandra, liksom alla m\u00e4nniskor \u00e4r beroende av varandra, och d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste de tv\u00e5 slagen av k\u00e4rlek vara i balans. I denna beskrivning varvar han naturr\u00e4ttsliga utsagor med syns\u00e4tt som fr\u00e4mst bekr\u00e4ftas via uppenbarelsen. De v\u00e4vs samman och bildar en enhet. Den \u00f6verordnade principen f\u00f6r den medm\u00e4nskliga k\u00e4rleken \u00e4r den gyllene regeln – ”Allt vad ni vill att m\u00e4nniskorna skall g\u00f6ra f\u00f6r er, det skall ni ocks\u00e5 g\u00f6ra f\u00f6r dem.” (Matt 7:12). Med utg\u00e5ngspunkt i Jesus uppmaning till m\u00e4nniskorna att \u00e4lska sin n\u00e4sta definierar Chydenius vilka som skall uppfattas som m\u00e4nniskans n\u00e4sta. Denna k\u00e4rlek \u00e4r n\u00e4mligen graderad – det \u00e4r om\u00f6jligt att \u00e4lska alla medm\u00e4nniskor lika mycket. Den medm\u00e4nskliga k\u00e4rleken riktas enligt Chydenius fr\u00e4mst mot de parter som m\u00e4nniskan st\u00e5r i beroendest\u00e4llning till och delar sitt liv med. Den h\u00f6gsta formen av medm\u00e4nsklig k\u00e4rlek \u00e4r f\u00f6ljaktligen den k\u00e4rlek som utv\u00e4xlas mellan gifta makar. D\u00e4refter kommer den k\u00e4rlek som f\u00f6r\u00e4ldrar och barn k\u00e4nner f\u00f6r varandra. Sedan f\u00f6ljer k\u00e4rleken till den egna sl\u00e4kten. J\u00e4mb\u00f6rdig med denna k\u00e4rlek \u00e4r ocks\u00e5 det broderskap som den andliga f\u00f6rsamlingen – kyrkan – utg\u00f6r. D\u00e4rn\u00e4st ska resten av m\u00e4nskligheten \u00e4lskas. Sist kommer ov\u00e4nnerna som ocks\u00e5 f\u00f6rtj\u00e4nar medm\u00e4nsklig k\u00e4rlek.<\/p>\n P\u00e5 fr\u00e5gan vem som skulle \u00e4lskas mest – det egna jaget eller medm\u00e4nniskan – svarar Chydenius jaget. Han anv\u00e4nder egenk\u00e4rleken som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r k\u00e4rleken till medm\u00e4nniskorna. Genom att s\u00e4tta egenk\u00e4rleken och jagets behov i centrum f\u00f6r till\u00e4mpningen av k\u00e4rleksbudet avviker Chydenius fr\u00e5n Luthers s\u00e4tt att beskriva k\u00e4rleken till n\u00e4stan. Den tolkning som Chydenius g\u00f6r av k\u00e4rleksbudet rimmar s\u00e5ledes ganska illa med Luthers k\u00e4rlekssyn. Men liknande tankar f\u00f6rekom i samtida texter. Det faktum att hans predikningar bel\u00f6nades med ett pris b\u00f6r kunna tas som int\u00e4kt f\u00f6r att hans utsagor inte uppfattades som extrema. Detta synligg\u00f6r en kollektiv f\u00f6rskjutning av synen p\u00e5 den r\u00e4tta k\u00e4rleken. F\u00f6r\u00e4ndringen skulle kunna beskrivas som en humaniserings- och individualiseringsprocess d\u00e4r den troende m\u00e4nniskans egna behov och k\u00e4nslor kom att bejakas mer \u00e4n tidigare.<\/p>\n Carola Nordb\u00e4ck<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I denna femte budordspredikan behandlar Chydenius det fj\u00e4rde budordet: Visa aktning f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1924"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1924"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1924\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4112,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1924\/revisions\/4112"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1924"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1924"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1924"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}