<\/p>\n
I sin fj\u00e4rde budordspredikan behandlar Chydenius det tredje budordet: T\u00e4nk p\u00e5 att h\u00e5lla sabbatsdagen helig<\/em>. Chydenius g\u00e5r h\u00e4r vidare med den tredelade pliktordningen. Budordet kan n\u00e4mligen, liksom det andra, inordnas under m\u00e4nniskans yttre gudsdyrkan. Denna predikan utg\u00f6r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en naturlig forts\u00e4ttning p\u00e5 de f\u00f6reg\u00e5ende.<\/p>\n Chydenius uttolkning av det tredje budet sker via tv\u00e5 olika perspektiv. Det ena handlar om vad Gud vill att m\u00e4nniskan ska g\u00f6ra och det andra perspektivet handlar om vilka handlingar som budet f\u00f6rbjuder. Liksom f\u00f6reg\u00e5ende predikan pr\u00e4glas denna framst\u00e4llning av tanken att varje bud \u00e4ven inrymmer sin motsats och att denna motsats kan g\u00f6ras explicit.<\/p>\n Predikan handlar b\u00e5de om sabbaten och om m\u00e4nniskans generella f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till den tid som hon har till sitt f\u00f6rfogande. Chydenius bryter d\u00e4rmed l\u00f6s fr\u00e5gan om tid och gudsdyrkan fr\u00e5n sabbatsdiskussionen och behandlar dessa b\u00e5da fr\u00e5gor relativt utf\u00f6rligt.<\/p>\n Chydenius sl\u00e5r i inledningen av predikan fast att f\u00f6rnuftet inte r\u00e4cker l\u00e5ngt n\u00e4r man ska fastst\u00e4lla vilken veckodag som \u00e4r l\u00e4mpligast att fira sabbat. Sedan redog\u00f6r han f\u00f6r vad Bibeln har att f\u00f6rt\u00e4lja i denna fr\u00e5ga. H\u00e4r f\u00f6ljer Chydenius Luthers beskrivning av det tredje budet i Stora katekesen<\/em> p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt. Diskussionen kring det hebreiska ordet sabbat<\/em>, tolkningen av det judiska sabbatsfirandet och \u00f6verg\u00e5ngen till den kristna s\u00f6ndagen samt betoningen av m\u00e4nniskornas och djurens kroppsliga vila \u00e5terfinns ocks\u00e5 hos Luther. \u00c4ven beskrivningen av \u00f6vertr\u00e4delserna och utvidgandet av sabbatsbudet till att g\u00e4lla alla veckodagar finns hos Luther. Kritiken av det utbredda folkliga f\u00f6raktet f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l gudstj\u00e4nstfirande som Guds ord \u00e4r ocks\u00e5 ett gemensamt tema f\u00f6r Chydenius och Luther.<\/p>\n Men trots dessa likheter \u00e4r skillnaderna mellan Luther och Chydenius uppenbara och i\u00f6gonfallande. Chydenius utel\u00e4mnar vissa saker som finns hos Luther och kompletterar sin framst\u00e4llning med annat material. Skillnaderna syns kanske allra tydligast i framst\u00e4llningsformen och argumentationstekniken. I denna predikan anv\u00e4nder Chydenius f\u00f6rnuftsresonemang p\u00e5 ett markant och genomg\u00e5ende s\u00e4tt. Han \u00e4gnar mycket utrymme \u00e5t att bevisa sina p\u00e5st\u00e5enden genom att klarl\u00e4gga grunderna f\u00f6r olika f\u00f6reteelser. Detta finns inte hos Luther. Ett annat exempel p\u00e5 skillnader mellan Luther och Chydenius \u00e4r synen p\u00e5 dj\u00e4vulen. H\u00e4nvisningar till dj\u00e4vulen \u00e5terfinns f\u00f6rh\u00e5llandevis ofta i Luthers Stora katekes<\/em>. Luther f\u00f6rklarar \u00e4ven fenomen med att dj\u00e4vulen har f\u00f6rtrollat eller bedragit m\u00e4nniskan. S\u00e5dana f\u00f6rklaringar \u00e5terfinns inte som argument i Chydenius bevisf\u00f6ring.<\/p>\n Luther menar att den kristna sabbatstraditionen inte b\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndras eftersom det skulle skapa oordning. Chydenius l\u00e4gger i st\u00e4llet stor kraft p\u00e5 att visa s\u00f6ndagens legitimitet som sabbatsdag. De kommer dock fram till samma slutsats, men g\u00f6r det p\u00e5 olika s\u00e4tt. I Chydenius framst\u00e4llning \u00e4r m\u00e4nsklighetens historia i fokus. Han redog\u00f6r f\u00f6r sabbatens ursprung och legitimitet genom att visa hur det judiska folket levde i j\u00e4mf\u00f6relse med andra folkslag vid tiden f\u00f6re Kristi f\u00f6delse. D\u00e4refter utvecklar han sannolikhetsresonemang kring dessa folkslag och deras tider\u00e4kning. Syftet \u00e4r att bevisa att Gud har gett m\u00e4nniskan befallningen om en vilodag l\u00e5ngt f\u00f6re Mose lag. D\u00e4rmed blir ocks\u00e5 sabbatsbudet ursprungligt och allomfattande.<\/p>\n Chydenius betonar b\u00e5de den offentliga och den enskilda andaktens betydelse. Den enskilda f\u00e5r inte ers\u00e4tta den allm\u00e4nna. Chydenius ser ocks\u00e5 s\u00f6ndagen som den religi\u00f6sa undervisningens dag. D\u00e5 skall i synnerhet barnen och ungdomarna f\u00e5 ta del av Guds ord. I Chydenius resonemang kring undervisningssammankomster p\u00e5 s\u00f6ndagen kan man \u00e4ven sk\u00f6nja ett f\u00f6rsvar f\u00f6r hans egen f\u00f6rsamlingspraxis. Chydenius brukade samla f\u00f6rsamlingsmedlemmar i sitt hem p\u00e5 s\u00f6ndagarna f\u00f6r att undervisa dem och f\u00f6ra andliga samtal. S\u00e5dana aktiviteter f\u00f6rordas ocks\u00e5 i denna predikan.<\/p>\n Chydenius avslutar sin predikan med att redog\u00f6ra f\u00f6r vad Gud f\u00f6rbjuder i det tredje budet. Han noterar fem f\u00f6reteelser: f\u00f6rakt f\u00f6r Guds ord, syndiga g\u00e4rningar, v\u00e4rldsliga eller lekamliga sysslor och slutligen v\u00e4rldsliga n\u00f6jen och tidsf\u00f6rdriv. Chydenius avslutar sin uppr\u00e4kning med en femte punkt som handlar om att Gud f\u00f6rbjudit m\u00e4nniskor att t\u00e4nka p\u00e5 v\u00e4rldsliga ting under sabbatsdagen. Om de st\u00e4ndigt t\u00e4nker p\u00e5 s\u00e5dant kan de ju inte \u00e4gna sin tid \u00e5t det som \u00e4r viktigt, n\u00e4mligen sin andliga utveckling.<\/p>\n I predikans inledning skriver Chydenius att blotta f\u00f6rnuftet inte kan visa beskaffenheten av en r\u00e4tt gudsdyrkan. \u00c4ven om det \u00e4r uppenbarelsen som ger information om sabbatens utformning \u00e4r dock f\u00f6rnuftet Chydenius fr\u00e4msta redskap i analysen. Han str\u00e4var systematiskt efter att f\u00f6rankra alla sina p\u00e5st\u00e5enden i f\u00f6rnuftet genom att grundligt beskriva f\u00f6reteelsernas ursprung och orsaker. Chydenius legitimerar d\u00e4rmed s\u00f6ndagen som sabbatsdag med historiska h\u00e4nvisningar som han kombinerar med erfarenhetsbaserade argument. Till detta knyter han \u00e4ven bevekande argument som handlar om sabbatens nytta och n\u00f6dv\u00e4ndighet. N\u00e4r Chydenius f\u00f6rs\u00f6ker bevisa sabbatens legitimitet h\u00e4nvisar han d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 till kunskapen om m\u00e4nniskans behov av kroppslig vila. H\u00e4r g\u00e5r det sunda f\u00f6rnuftet och uppenbarelsen hand i hand. F\u00f6rnuftet och erfarenheten s\u00e4ger att m\u00e4nniskan \u00e4r tvungen att arbeta samtidigt som att hon ocks\u00e5 beh\u00f6ver vila mellan varven f\u00f6r att kunna orka arbeta. Detta har Gud ocks\u00e5 t\u00e4nkt genom att dels uppmana henne att arbeta i sitt anletes svett, dels ge henne budet om en vilodag var sjunde dag. D\u00e4rmed har Gud gett m\u00e4nniskan en beskrivning av hur hon b\u00f6r disponera sin tid. F\u00f6r mycket vila alstrar en skadlig l\u00e4ttja. Men \u00e4ven f\u00f6r mycket arbete \u00e4r skadligt. Chydenius lovprisar Gud som i sin vishet ser att b\u00e5de den fattige arbetaren och arbetsdjuret beh\u00f6ver sin vila. Den sjunde dagen \u00e4r s\u00e5ledes \u00e4mnad f\u00f6r Gud. D\u00e5 f\u00e5r b\u00e5de kropp och sj\u00e4l vad som beh\u00f6vs genom att kroppen erh\u00e5ller vila och sj\u00e4len f\u00e5r andlig n\u00e4ring. Chydenius argumenterar d\u00e4rmed starkt f\u00f6r vilans betydelse f\u00f6r sj\u00e4lva helgandet av vilodagen.<\/p>\n N\u00e4r Chydenius ska beskriva hur sabbats- eller vilodagen ska nyttjas baserar han sig p\u00e5 b\u00e5de historiska argument och f\u00f6rnuftsreflexioner kring vad som var nyttigt och n\u00f6dv\u00e4ndigt. \u00c5terigen finner han att dessa saker korresponderar. Det \u00e4r allts\u00e5 inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att h\u00e4mta judarnas instruktioner fr\u00e5n Bibeln om hur de samlades i synagogor f\u00f6r att f\u00e5 ta del av Guds ord. Det r\u00e4cker med att reflektera \u00f6ver hur ett s\u00e5dant m\u00f6te mellan Guds ord och m\u00e4nniskorna skall arrangeras p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt. Det m\u00e5ste ju ske p\u00e5 en s\u00e4rskild dag, vid en viss tid och p\u00e5 en best\u00e4md plats f\u00f6r att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt skall f\u00e5 m\u00f6jlighet att delta.<\/p>\n Chydenius v\u00e4ljer att \u00e4gna en stor del av predikan till att bevisa den kristna sabbatens legitimitet. Det tredje budet och sabbatens tidsm\u00e4ssiga placering hade diskuterats livligt alltsedan reformationen. I Laurentius Petris kyrkoordning fr\u00e5n 1571 fastst\u00e4lldes att den judiska sabbaten inte g\u00e4llde f\u00f6r de kristna, men att det tredje budordet innebar att kristna skulle helga vilodagen. Detta syns\u00e4tt \u00e5terspeglar den lutherska inst\u00e4llning som formulerades i samband med reformationen och vidarebefordrades i katekeserna.<\/p>\n Det kristna sabbatsfirandet var en aktuell politisk fr\u00e5ga under senare delen av 1700-talet. I Sverige och i flera andra europeiska l\u00e4nder p\u00e5gick en politisk process i syfte att modernisera det religi\u00f6sa \u00e5rets helgkalender. Det handlade om att l\u00e4mna det medeltida \u00e5ret, minska antalet helgdagar och etablera en mer modern \u00e5rsrytm. Processen gick dock l\u00e5ngsammare i Sverige \u00e4n i andra j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder. Det politiska motst\u00e5ndet mot f\u00f6r\u00e4ndringar i \u00e5rsrytmen tycks ha varit st\u00f6rre i Sverige, s\u00e4rskilt inom bondest\u00e5ndet. I samband med den svenska helgdagsreduktionen 1740–1741 beslutades att sabbatsdagen skulle ges \u00f6kad status. P\u00e5 grund av de omfattande protesterna gjordes en retr\u00e4tt och helgdagarna \u00e5terinf\u00f6rdes. Fr\u00e5gan aktualiserades p\u00e5 nytt vid riksdagen 1771–1772 och \u00e5terigen best\u00e4mdes att sabbaten skulle f\u00e5 en \u00f6kad betydelse medan helgdagarnas antal minskades. Detta medf\u00f6rde stora f\u00f6r\u00e4ndringar i \u00e5rsrytmen f\u00f6r kultdagarna, men beslutet genomf\u00f6rdes trots b\u00f6ndernas protester.<\/p>\n Argumentationen i denna predikan vilar p\u00e5 historisk bevisning. De fr\u00e5gor som Chydenius koncentrerar sig p\u00e5 \u00e4r dels den judiska sabbatens ursprung, dels den kristna sabbatens utvecklingshistoria. Chydenius f\u00f6rs\u00f6ker bevisa att sabbatsbudet \u00e4r lika gammalt som skapelsen och att det kristna sabbatsfirandet p\u00e5 s\u00f6ndagarna har sin grund i Guds vilja. Chydenius kommer fram till sina slutsatser genom bibelh\u00e4nvisningar och sannolikhetsresonemang. Han g\u00f6r hypotetiska antaganden kring f\u00f6rh\u00e5llanden som endast delvis beskrivs i Bibeln och utvinner p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ytterligare information ur skriften. Chydenius f\u00f6rsvarar samtidigt den sabbatspraxis som existerade i Sverige. Han riktar kritik mot s\u00e5dana personer som menade att sabbatsbudet var ett tv\u00e5ng som hindrade deras frihet. Detta har Chydenius ingen f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r. Han beskriver sabbatsbuden som en n\u00e5d i st\u00e4llet f\u00f6r ett tv\u00e5ng.<\/p>\n F\u00f6r att kunna f\u00f6rklara varf\u00f6r de kristna firar sin sabbat p\u00e5 s\u00f6ndagar i st\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 l\u00f6rdagar kompletterar Chydenius sin historiska framst\u00e4llning med h\u00e4nvisningar till kyrkohistorien. Han betonar hur de f\u00f6rsta kristna b\u00f6rjade h\u00f6gtidligh\u00e5lla s\u00f6ndagarna f\u00f6r att p\u00e5minna om Jesus Kristus uppst\u00e5ndelse. I diskussionen kring veckodagsfr\u00e5gan bem\u00f6ter \u00e4ven Chydenius \u00e5sikten att l\u00f6rdagen \u00e4r heligare \u00e4n andra dagar. Chydenius h\u00e4vdar att alla veckodagar har samma status – ingen veckodag \u00e4r heligare \u00e4n de \u00f6vriga.<\/p>\n Chydenius menar dock att den kristna sabbaten \u00e4r gudomligt sanktionerad. \u00c4ven om det inte finns n\u00e5got specifikt i Nya testamentet om s\u00f6ndagssabbat var den praxis som utvecklats tillr\u00e4ckligt stark f\u00f6r att r\u00e4cka som argument. Det beror p\u00e5 att de apostlar som introducerade den var ledda av den Helige Ande och d\u00e4rmed uppfyllda av en djupare kunskap om Guds vilja. Chydenius p\u00e5minner \u00e4ven om de \u00f6vriga helg- och h\u00f6gtidsdagarna och menar att dessa inte har samma heliga ursprung som s\u00f6ndagssabbaten. De var sentida p\u00e5fund.<\/p>\n Chydenius diskuterar \u00e4ven det judiska sabbatsfirandet vid tiden f\u00f6r Jesus f\u00f6delse och betonar hur fria de kristna \u00e4r i f\u00f6rh\u00e5llande till det regelverk som Gud har formulerat f\u00f6r judarna i ceremoniallagen. Kristna ska f\u00f6rvisso avst\u00e5 fr\u00e5n arbete p\u00e5 vilodagen, men inte p\u00e5 grund av n\u00e5gra formella regler utan f\u00f6r att i st\u00e4llet kunna \u00e4gna sig \u00e5t de andliga aktiviteterna. Trots denna varning f\u00f6r alltf\u00f6r nitiskt sabbatsfirande \u00e4r Chydenius lista \u00f6ver f\u00f6rbjudna aktiviteter p\u00e5 s\u00f6ndagarna relativt omfattande. Chydenius sk\u00e4rper till och med dessa regler eftersom han \u00e4ven menar att alla tankar och k\u00e4nslor som hindrar s\u00f6ndagens helgande \u00e4r f\u00f6rbjudna.<\/p>\n Samtidigt som sabbatens betydelse f\u00f6r gudsdyrkan betonas p\u00e5minner Chydenius om att s\u00f6ndagens sabbatsfirande inte utesluter gudsdyrkan de \u00f6vriga dagarna i veckan. Varje dag borde helgas som en sabbatsdag. Genom att st\u00e4ndigt rikta sina tankar mot Gud och utf\u00f6ra sina handlingar till Guds \u00e4ra kan m\u00e4nniskan alltid befinna sig i ett sabbatstillst\u00e5nd.<\/p>\n En viktig skillnad mellan denna predikan och de tre f\u00f6reg\u00e5ende \u00e4r den centrala roll som judendomen f\u00e5r i Chydenius argumentation. De kristna traditionerna beskrivs som en utveckling och en f\u00f6rb\u00e4ttring av det judiska s\u00e4ttet att f\u00f6rh\u00e5lla sig till sabbaten.<\/p>\n Den kritik mot judendomen som \u00e5terfinns i denna predikan kan tolkas som en p\u00e5verkan av Luthers tolkning av budordet. Han beskriver i Stora katekesen<\/em> det judiska s\u00e4ttet att fira sabbat som ett grovt missbruk av budordet. Detta s\u00e4tt att argumentera och r\u00e4ttf\u00e4rdiga det kristna p\u00e5 bekostnad av det judiska \u00e5terfinns hos Chydenius. Men trots att han st\u00e4ller det kristna mot det judiska kan man inte finna n\u00e5gra utpr\u00e4glade anti-judiska utsagor. De angrepp som Chydenius riktar mot islam i de tidigare predikningarna har ingen motsvarighet i retoriken kring de judiska traditionerna och sedv\u00e4njorna. Dessutom h\u00e4nvisar aldrig Chydenius till den judendom som existerade i hans samtid. Han diskuterar den historiska judendom som genomsyrade det samh\u00e4lle som Jesus levde i. I angreppen mot islam \u00e4r det i st\u00e4llet den samtida muslimska v\u00e4rlden som han angriper.<\/p>\n Carola Nordb\u00e4ck<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I sin fj\u00e4rde budordspredikan behandlar Chydenius det tredje budordet: T\u00e4nk p\u00e5 att […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1905"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1905"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1905\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4111,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1905\/revisions\/4111"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1905"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1905"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1905"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}