<\/p>\n
I sin tredje budordspredikan behandlar Chydenius det andra budordet: Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn<\/em>. Chydenius \u00e5terv\u00e4nder h\u00e4r till m\u00e4nniskans f\u00f6rsta pliktordning – hennes plikter mot Gud – och l\u00e5ter predikan behandla dessa plikter, men ur ett delvis annat perspektiv \u00e4n tidigare. Han utg\u00e5r fr\u00e5n en delning mellan inre och yttre gudsdyrkan. Det f\u00f6rsta budet s\u00e4gs vara riktat till m\u00e4nniskans inre – hennes hj\u00e4rta – och det andra budet till hennes yttre – hennes mun. Det \u00e4r den yttre dyrkan som utg\u00f6r f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r Chydenius uppm\u00e4rksamhet denna g\u00e5ng. Han intar ett betydligt mer psykologiserande perspektiv \u00e4n m\u00e5nga samtida f\u00f6rfattare genom att betona vikten av att m\u00e4nniskan samordnar det inre k\u00e4nslolivet med det yttre framtr\u00e4dandet. Detta s\u00e4tt att diskutera inre och yttre f\u00e5r \u00e4ven betydelse f\u00f6r synen p\u00e5 m\u00e4nniskors s\u00e4tt att agera och tala. Om en m\u00e4nniska verkligen \u00e4lskar Gud fylls hennes sj\u00e4l av denna k\u00e4nsla, vilket sedan utmynnar i ett r\u00e4tt bruk av Guds namn, h\u00e4vdar Chydenius.<\/p>\n Predikan har en enkel struktur. Chydenius definierar den r\u00e4tta gudsdyrkan genom att f\u00f6rst beskriva dess natur och d\u00e4refter beskriva motsatsen. Han tydligg\u00f6r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt vad Gud f\u00f6rbjuder respektive befaller. Inom den skolastiska traditionen menade man att varje bud inneh\u00f6ll tv\u00e5 bud, b\u00e5de ett f\u00f6rbud mot det onda och ett p\u00e5bud att g\u00f6ra det goda. Detta syns\u00e4tt levde vidare inom den lutherska traditionen och \u00e5terfinns i Chydenius angreppss\u00e4tt.<\/p>\n Innan Chydenius inleder sin beskrivning av det r\u00e4tta bruket av gudsnamnet tar han dock itu med en annan fr\u00e5ga. Han attackerar det religi\u00f6sa frit\u00e4nkeriet. H\u00e4r framg\u00e5r med stor tydlighet var han ville positionera sig i denna fr\u00e5ga. Han tar avst\u00e5nd fr\u00e5n religionskritik och formulerar en of\u00f6rsonlig attityd mot frit\u00e4nkarna. Han g\u00e5r ocks\u00e5 till storms mot s\u00e5dana som ifr\u00e5gasatte nattvarden.<\/p>\n Chydenius angreppss\u00e4tt illustrerar hur den kateketiska undervisningens grundl\u00e4ggande utg\u00e5ngspunkter kom att f\u00f6r\u00e4ndras under detta sekel. Det kristendomsf\u00f6rsvar som Chydenius tog sin utg\u00e5ngspunkt i var inte n\u00e4rvarande i kateketiska utl\u00e4ggningar vid 1700-talets b\u00f6rjan.<\/p>\n Chydenius beklagar ocks\u00e5 att m\u00e5nga kritiska skrifter till\u00e5tits att tryckas och menar att \u00f6verheten m\u00e5ste h\u00e5lla religionskritikerna tillbaka. H\u00e4r griper han in i den tryckfrihetsdebatt som p\u00e5gick vid denna tid och kritiserar frit\u00e4nkarnas s\u00e4tt att driva sin religionskritik. Att sk\u00e4mta p\u00e5 religionens bekostnad \u00e4r enligt Chydenius att betrakta som missbruk av Guds namn. Ordet missbruka<\/em> betyder ju enligt Chydenius i det hebreiska spr\u00e5ket att nyttja n\u00e5gonting p\u00e5 ett l\u00e4ttsinnigt och f\u00f6raktfullt s\u00e4tt. Att driva g\u00e4ck med religionen inneb\u00e4r dessutom ett slags trots. Den grundattityd som ska pr\u00e4gla m\u00e4nniskans talhandlingar och k\u00e4nslor inf\u00f6r Gud \u00e4r dock v\u00f6rdnad. Frit\u00e4nkarnas och religionskritikernas g\u00e4ckeri innebar d\u00e4rmed en ringaktning av Guds namn och d\u00e4rigenom \u00e4ven av Guds ord. Detta var, menar Chydenius, att betrakta som ett brott mot dekalogens andra bud.<\/p>\n N\u00e4r Chydenius i sin predikan ger sk\u00e4l som ska legitimera kristendomens exklusivitet anv\u00e4nder han j\u00e4mf\u00f6relser baserade p\u00e5 historiska f\u00f6reteelser samt andra folkslags religiositet, sedv\u00e4njor och sedel\u00e4ror. Han menar att alla folkslag genom v\u00e4rldshistorien har dyrkat Gud. Men det \u00e4r endast de kristna som gjort det p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt – tack vare Bibeln. Chydenius anv\u00e4nder s\u00e5ledes vad vi skulle kalla religionsantropologiska och religionssociologiska argument f\u00f6r att bevisa den kristna trons sanning och exklusivitet. Dessa perspektiv var en effekt av den v\u00e4xande historiska, kulturella och geografiska medvetenheten under 1700-talet. De utvidgade referensramarna var en v\u00e4sentlig skillnad mellan det perspektiv som pr\u00e4glade kateketiska texter vid 1700-talets b\u00f6rjan och liknande skrifter fr\u00e5n seklets slut.<\/p>\n Detta s\u00e4tt att anv\u00e4nda antropologiska iakttagelser f\u00f6r att p\u00e5visa den egna positionen var dock inte unikt f\u00f6r teologiska skrifter. Det f\u00f6rekom i m\u00e5nga av de naturvetenskapliga och antropologiska anstr\u00e4ngningarna att f\u00f6rst\u00e5 m\u00e4nniskans ursprung, olikheter och kulturella variation. Filosofer och naturforskare f\u00f6rs\u00f6kte b\u00e5de skriva m\u00e4nniskosl\u00e4ktets naturalhistoria och civilisationshistoria. Bibelns skapelseber\u00e4ttelse utgjorde inledningsvis ett slags raster och korrigeringsinstrument i detta arbete. Bibelns vetenskapliga betydelse kom dock successivt att undermineras. Dessutom utvecklades rast\u00e4nkandet under denna tid och kom att kombineras med klimatteorier. Europén betraktades d\u00e4rmed som skapelsens krona medan afrikaner beskrevs som s\u00e4rskilt l\u00e5gt st\u00e5ende.<\/p>\n Det finns dock inga sp\u00e5r av s\u00e5dant rast\u00e4nkande i Chydenius predikningar. Det existerar enligt honom en enda m\u00e4nsklighet best\u00e5ende av kristna och hedningar. Alla m\u00e4nniskor \u00e4r sl\u00e4kt och h\u00e4rstammar fr\u00e5n Adam. De skillnader som \u00e5terfinns mellan kulturer \u00e4r fr\u00e4mst av civilisationshistoriskt slag.<\/p>\n N\u00e4r Chydenius har h\u00e4vdat att den r\u00e4tta gudsdyrkan \u00e4r f\u00f6renlig med sunt f\u00f6rnuft och utg\u00f6r en v\u00e4rdig dyrkan g\u00e5r han \u00f6ver till att diskutera fr\u00e5gan om budets r\u00e4tta tolkning. F\u00f6r att kunna beskriva vad som \u00e4r missbruk av Guds namn m\u00e5ste Chydenius inledningsvis definiera vad som egentligen menas med termen Guds namn<\/em>. Guds egentliga namn \u00e4r fr\u00e4mst ett redskap f\u00f6r m\u00e4nniskan, s\u00e5 att hon kan samla sina f\u00f6rest\u00e4llningar kring Gud i ett begrepp. Det innefattar alla de kunskaper som m\u00e4nniskan kan f\u00e5 om Guds v\u00e4sen och egenskaper. Dessa kunskaper baseras p\u00e5 Guds kommunikation med m\u00e4nniskan i form av uppenbarelsen, via sakramenten och Guds verkningar i historien. Namnet Gud beskrivs som det s\u00e4tt varp\u00e5 Gud g\u00f6r sig k\u00e4nd i v\u00e4rlden, den kunskap m\u00e4nniskan \u00e4ger om Gud och den rituella kommunikation som sker i kyrkan. Genom denna vida tolkning av ordet namn<\/em> lyckas Chydenius ringa in de flesta av m\u00e4nniskans kontaktytor med Gud. Att missbruka Guds namn \u00e4r att missbruka kunskapen om Gud genom att ifr\u00e5gas\u00e4tta, f\u00f6rvanska, att inte acceptera, eller nonchalera den.<\/p>\n Chydenius avviker p\u00e5 ovan n\u00e4mnda punkt fr\u00e5n Luther. Den sistn\u00e4mnde menade att budet syftar p\u00e5 missbruk av Guds egennamn i samband med svordomar, mened och trolldom. Denna skillnad mellan Luthers sn\u00e4vare och Chydenius vidare f\u00f6rst\u00e5else av ordet namn<\/em> kan tolkas som en genomt\u00e4nkt strategi. Det finns givetvis en vinst i att utvidga budet till att omfatta s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt. Samtidigt f\u00f6rl\u00e4ggs fokus p\u00e5 gudsbegreppet snarare \u00e4n p\u00e5 Guds egennamn. Chydenius skriver att ”sjelfva namnet, eller de bokst\u00e4ver, hvarmed man skrifver det; och det ljud; hvarmed de uttalas, g\u00f6ra i sig sjelf intet”. Det \u00e4r i st\u00e4llet det som avses med namnet som \u00e4r viktigt.<\/p>\n Bakom Chydenius utvidgning av ordet namn<\/em> kan man ocks\u00e5 finna en s\u00e5dan spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else som formulerades av exempelvis Christian Wolff. Han menade att m\u00e4nniskans begreppsv\u00e4rld konstrueras via erfarenheter och f\u00f6rnuftsresonemang. Orden sammankopplas via t\u00e4nkandet och talandet med begrepp, och det var begreppen som stod i f\u00f6rgrunden menade Wolff. Namnen p\u00e5 tingen – orden – var d\u00e4rmed ointressanta i sig sj\u00e4lva. Det var den bakomliggande begreppsv\u00e4rlden som var det centrala. Detta s\u00e4tt att betrakta spr\u00e5ket inrymmer inga f\u00f6rest\u00e4llningar om att orden i sig kan aktivera \u00f6vernaturliga krafter.<\/p>\n N\u00e4r Chydenius har definierat termen Guds namn \u00f6verg\u00e5r han till att beskriva det r\u00e4tta bruket. De fem aspekter av det r\u00e4tta bruket av Guds namn som Chydenius lyfter fram \u00e4r att l\u00e4sa Bibeln, att be, att tala om Gud och lovprisa Gud, att lyda Guds bud och slutligen att idka edg\u00e5ng p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt. Genom att b\u00f6rja med att beskriva det r\u00e4tta bruket och f\u00f6rst d\u00e4refter beskriva det felaktiga bryter Chydenius med den ordning som var vanlig i kateketiska uttolkningar av detta bud. Ett sk\u00e4l kan vara att Chydenius l\u00e5ter pliktordningen styra predikans disposition. Pliktordningen handlade om befallningar – f\u00f6reskrifter. Det innebar att det r\u00e4tta bruket av Guds namn g\u00e5r f\u00f6re missbruket. Chydenius kombinerar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en utl\u00e4ggning av f\u00f6rsta budet med en naturr\u00e4ttsligt orienterad beskrivning av m\u00e4nniskans plikter mot Gud. Detta resulterar i en utl\u00e4ggning av budet som varken har ett traditionellt renodlat kateketiskt inneh\u00e5ll eller kan beskrivas som en naturr\u00e4ttslig text.<\/p>\n Chydenius delar in missbruket av Guds namn i tv\u00e5 kategorier: det handlar dels om att \u00e5sidos\u00e4tta Guds namn, dels om att namnet anv\u00e4ndes or\u00e4tt. Chydenius v\u00e4ljer att inkludera trolldoms synden<\/em> i den f\u00f6rsta kategorin av missbruk. Han menar att trolldom \u00e4r den st\u00f6rsta avvikelsen fr\u00e5n Gud och att den inte f\u00e5r sammanblandas med vidskepelse. Med trolldom avser Chydenius ett f\u00f6rbund mellan m\u00e4nniskor och Satan. Via trolldom kan m\u00e4nniskor verkligen \u00e5stadkomma \u00f6vernaturliga saker med dj\u00e4vulens hj\u00e4lp.<\/p>\n Den andra kategorin av missbruk av Guds namn \u00e4r s\u00e5dana talhandlingar som inneb\u00e4r att m\u00e4nniskor anv\u00e4nder Guds namn p\u00e5 ett or\u00e4tt s\u00e4tt, n\u00e4r personer g\u00f6r heliga saker till \u00e5tl\u00f6je eller visar ointresse f\u00f6r den kristna tron. Det \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e4r m\u00e4nniskor i ord och handling riktar kritik och f\u00f6rakt mot pr\u00e4sterskapet, l\u00e4ran och sakramenten samt n\u00e4r lekm\u00e4n predikar eller n\u00e4r n\u00e5gon formulerar falska l\u00e4ror. Det \u00e4r enligt Chydenius endast s\u00e5dana som har den lagliga kallelsen som f\u00e5r predika. Allt annat \u00e4r att missbruka Guds namn. \u00c4ven andlig falskhet – skrymteri – r\u00e4knas som or\u00e4tt bruk av Guds namn. Ytterligare exempel p\u00e5 talhandlingar som inneb\u00e4r ett missbruk av Guds namn \u00e4r svordomar och f\u00f6rbannelser.<\/p>\n Predikans tredje del inneh\u00e5ller en rad bevekande sk\u00e4l till att m\u00e4nniskan skall v\u00e4lja att bruka Guds namn r\u00e4tt i st\u00e4llet f\u00f6r att missbruka det. Det f\u00f6rsta sk\u00e4let \u00e4r helt enkelt en h\u00e4nvisning till Guds bud. Gud har uttryckligen beordrat m\u00e4nniskorna och de \u00e4r skyldiga att lyda. I detta predikomoment \u00f6verg\u00e5r Chydenius till att tala i jagform, \u00e5 Guds v\u00e4gnar. Det \u00e4r ett s\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e4rka kraften i Guds befallning och d\u00e4rmed p\u00e5verka \u00e5h\u00f6rarnas vilja ytterligare.<\/p>\n Det andra sk\u00e4let handlar om m\u00e4nniskans egen nytta av laglydnaden. Eftersom Gud \u00e4r det H\u00f6gsta goda<\/em> och d\u00e4rmed \u00e4ven utg\u00f6r sj\u00e4lva lycksaligheten<\/em> inneb\u00e4r gudsdyrkan att m\u00e4nniskan befordrar sin egen lycksalighet. H\u00e4r argumenterar Chydenius s\u00e5ledes f\u00f6r att m\u00e4nniskan ska dyrka Gud f\u00f6r att tillfredsst\u00e4lla sin str\u00e4van att bli lycksalig.<\/p>\n Chydenius sparar sitt kraftfullaste argument till sist. Det handlar om straffet som hotar alla dem som inte dyrkar Gud. Chydenius anv\u00e4nder b\u00e5de lycksalighetsl\u00f6ftet och straffhotet som bevekande motiv. Genom att st\u00e4lla dessa mot varandra blir m\u00e4nniskans v\u00e4gval tydligare och hennes vilja kan p\u00e5verkas p\u00e5 ett kraftfullt s\u00e4tt.<\/p>\n Carola Nordb\u00e4ck<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I sin tredje budordspredikan behandlar Chydenius det andra budordet: Du skall inte […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1879"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1879"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1879\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4110,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1879\/revisions\/4110"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1879"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1879"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1879"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}