<\/p>\n
I sin andra budordspredikan behandlar Chydenius det f\u00f6rsta budordet: Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig<\/em>. Han v\u00e4ljer att uttolka det som ett generellt bud som innefattar m\u00e4nniskans samtliga plikter mot Gud. Detta kan ses som en vidareutveckling av den naturr\u00e4ttsliga tolkning som han gjorde i sin f\u00f6rsta budordspredikan.<\/p>\n Det f\u00f6rsta budet presenteras s\u00e5ledes som en del av den naturr\u00e4ttsliga pliktordningen. H\u00e4r m\u00f6ter en teologisk summering av lagen den pliktordning som moralfilosofer formulerade i mer teoretiska termer. I fokus st\u00e5r m\u00e4nniskans k\u00e4rlek till Gud, till sig sj\u00e4lv och till medm\u00e4nniskorna. Liksom i den f\u00f6reg\u00e5ende predikan betonar Chydenius m\u00e4nniskans grundl\u00e4ggande drift att s\u00f6ka sin lycksalighet. Denna str\u00e4van ses som en effekt av m\u00e4nniskans sj\u00e4lvk\u00e4rlek – att s\u00f6ka det som \u00e4r gott och undvika det som \u00e4r ont. Denna drift p\u00e5verkar hennes handlingar och val. Chydenius menar att \u00e4ven k\u00e4rleken till n\u00e4stan \u00e4r en effekt av den egna sj\u00e4lvbevarelsedriften. Denna syntes av naturr\u00e4tt och teologi inneb\u00e4r att Chydenius betonar dekalogens koppling till naturr\u00e4tten. De resterande nio budordspredikningarna vilar p\u00e5 denna grund.<\/p>\n Chydenius predikan har en enkel och tydlig struktur. F\u00f6rst presenterar han m\u00e4nniskans samtliga plikter i fyra kategorier och d\u00e4refter fokuserar han p\u00e5 den f\u00f6rsta kategorin – de plikter som \u00e4r riktade mot Gud. M\u00e4nniskornas plikter beskrivs p\u00e5 ett tydligt och koncist s\u00e4tt. Det \u00e4r inte mycket, f\u00f6rutom bibelcitaten, som antyder att det \u00e4r fr\u00e5gan om en predikotext. Den pr\u00e4glas till st\u00f6rsta del av ett f\u00f6rklarande och resonerande tonfall. Chydenius definierar begrepp, diskuterar deras inneh\u00e5ll och relaterar detta till erfarenheten och den sunda eftertanken. Han bygger huvuddelen av sin argumentation p\u00e5 f\u00f6rnuftsbevis. Det handlar om fysikoteologiska bevis samt naturr\u00e4ttslig respektive historisk argumentation. Han \u00e5beropar uppenbarelsen i de fall det \u00e4r fr\u00e5gan om \u00f6verf\u00f6rnuftiga sanningar, men i \u00f6vrigt r\u00e4cker det l\u00e5ngt med f\u00f6rnuftet och eftertanken. Ofta ger han dubbla f\u00f6rklaringar genom att h\u00e4mta argument b\u00e5de fr\u00e5n uppenbarelsen och fr\u00e5n f\u00f6rnuftet.<\/p>\n Men predikan \u00e4r inte enbart en f\u00f6rnuftsbaserad beskrivning av m\u00e4nniskans plikter. De f\u00f6rnuftsbaserade avsnitten avl\u00f6ses av partier som betonar omv\u00e4ndelsens betydelse. D\u00e4r anbefaller han sj\u00e4lvpr\u00f6vningar f\u00f6r \u00e5h\u00f6rarna. Chydenius kombinerar s\u00e5ledes det naturr\u00e4ttsliga syns\u00e4ttet med en betoning av religi\u00f6s empirism och den religi\u00f6sa process som kallades n\u00e5dens eller salighetens ordning.<\/p>\n Den naturr\u00e4ttsliga pliktordning som Chydenius utg\u00e5r fr\u00e5n var v\u00e4lk\u00e4nd under 1700-talet. Den best\u00e5r av m\u00e4nniskans plikter mot Gud, hennes plikter mot sig sj\u00e4lv och slutligen hennes plikter mot medm\u00e4nniskorna. Den utgjorde ocks\u00e5 grunden f\u00f6r moralfilosofiska reflexioner kring m\u00e4nniskans plikter.<\/p>\n Chydenius anv\u00e4nder inte den tredelade pliktordningen p\u00e5 det s\u00e4tt som var brukligt. Den avg\u00f6rande skillnaden \u00e4r att han l\u00e4gger till en grupp av skapade ting – ”d\u00f6da och lefvande, f\u00f6rnuftiga och of\u00f6rnuftiga”. Av alla dessa objekt \u00e4r det endast djuren som m\u00e4nniskan har n\u00e5gra plikter mot. Det inneb\u00e4r samtidigt att djuren f\u00e5r r\u00e4ttigheter (moraliska men inte juridiska). Detta s\u00e4tt att inkludera djuren i pliktordningen var ovanligt. Det h\u00e4nde ibland att katekesf\u00f6rfattare formulerade ett f\u00f6rbud mot grymhet emot djur i uttydningen av det femte budet. F\u00f6rbudet innebar samtidigt en uppmaning att behandla djuren p\u00e5 ett anst\u00e4ndigt s\u00e4tt. Chydenius tycks dock ha varit den f\u00f6rste i Sverige som i en kateketisk text formulerade tankar om djurens moraliska r\u00e4ttigheter.<\/p>\n Chydenius delning av temat m\u00e4nniskans plikter mot Gud resulterade i fyra delar kopplade till var sitt pliktverb: k\u00e4nna<\/em>, frukta<\/em>, \u00e4lska<\/em> och f\u00f6rtr\u00f6sta<\/em>. Om man j\u00e4mf\u00f6r med utl\u00e4ggningen av det f\u00f6rsta budet i Luthers b\u00e5da katekeser \u00e5terfinns d\u00e4r de tre verben \u00e4lska<\/em>, frukta<\/em> och f\u00f6rtr\u00f6sta<\/em>. Men kunskapskravet (verbet k\u00e4nna<\/em>) formulerades inte av Luther. Det f\u00e5r dock stor betydelse i Chydenius utl\u00e4ggning eftersom han menar att det \u00e4r om\u00f6jligt att frukta, \u00e4lska och f\u00f6rtr\u00f6sta p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt om m\u00e4nniskan saknar de r\u00e4tta kunskaperna. D\u00e4rmed blir kunskapsplikten grundl\u00e4ggande f\u00f6r de \u00f6vriga plikterna.<\/p>\n Den r\u00e4tta och n\u00f6dv\u00e4ndiga kunskapen handlar om Guds existens, identitet och egenskaper. I diskussionen kring Guds existens f\u00f6ljer Chydenius traditionella beskrivningar som utgick fr\u00e5n naturlig teologi. Naturen bevisar Guds existens och \u00e5terspeglar Guds egenskaper. Den sinnrikhet, sk\u00f6nhet och m\u00e5ngfald som skapelsen pr\u00e4glas av \u00e4r i sig sj\u00e4lvt ett gudsbevis. Detta s\u00e4tt att h\u00e4nvisa till naturen anv\u00e4ndes ofta som teologiskt bevis och kunskapsk\u00e4lla i 1700-talets teologiska och naturr\u00e4ttsliga t\u00e4nkande. Detta utgjorde grundbulten i den naturliga religionen.<\/p>\n Chydenius s\u00e4tt att beskriva inneh\u00e5llet i termerna frukta<\/em>, \u00e4lska<\/em> och f\u00f6rtr\u00f6sta<\/em> \u00e4r till st\u00f6rsta del f\u00f6rnufts- och erfarenhetsbaserat. Han resonerar, bevisar och kryddar anr\u00e4ttningen med bibelcitat. Men grunden l\u00e4gger han med f\u00f6rnuftet och de bevekande sk\u00e4len \u00e4r rationellt formulerade. Mycket handlar om m\u00e4nskliga erfarenheter. Det r\u00e4cker, menar han, att se sig omkring i v\u00e4rlden s\u00e5 blir det uppenbart att Gud existerar, att Gud skall \u00e4lskas, fruktas och att varje m\u00e4nniska kan vila i den trygga f\u00f6rvissningen om att Gud styr allt till det b\u00e4sta.<\/p>\n Chydenius tolkning av gudsfruktan och gudsk\u00e4rlek utg\u00e5r fr\u00e5n m\u00e4nniskans s\u00e4tt att frukta och \u00e4lska i mera vardagliga sammanhang. Chydenius h\u00e4mtar exempel, drar paralleller och beskriver m\u00e4nskliga erfarenheter av k\u00e4rlek och fruktan. Den b\u00e4rande k\u00e4nslan i Chydenius gudsfruktan \u00e4r just fruktan – r\u00e4dsla f\u00f6r Gud och Guds straff. Han tar explicit st\u00e4llning f\u00f6r r\u00e4dslans betydelse f\u00f6r den r\u00e4tta gudsfruktan genom att kritisera Andreas Kn\u00f6s tolkning av samma begrepp. Kn\u00f6s hade i en tidigare text ifr\u00e5gasatt r\u00e4dslans funktion. I sina Catechetiska f\u00f6rel\u00e4sningar<\/em> (1779) \u00e5terkom Kn\u00f6s till denna fr\u00e5ga och h\u00e4vdade att gudsfruktan inte inneb\u00e4r r\u00e4dsla f\u00f6r Gud utan r\u00e4dsla f\u00f6r det onda som Gud f\u00f6rbjuder. Chydenius betoning av r\u00e4dslans betydelse handlar lika mycket om en medvetenhet om vikten av hopp. Den som har slutat frukta Gud har blivit s\u00e4ker och beh\u00f6ver inte l\u00e4ngre hysa n\u00e5got hopp. Hoppet f\u00f6ruts\u00e4tter d\u00e4rmed en fruktan.<\/p>\n Den k\u00e4rlek som m\u00e4nniskor ska hysa b\u00f6r vara f\u00f6rnuftig. S\u00e5dan k\u00e4rlek beskrivs av Chydenius som en effekt av en hierarkisk relation d\u00e4r b\u00e5da parter agerar p\u00e5 ett riktigt s\u00e4tt. Det inneb\u00e4r att den som \u00e4r \u00f6verordnad \u00e4r god och omt\u00e4nksam mot den underlydande. D\u00e5 erh\u00e5ller den \u00f6verordnade k\u00e4rlek i gensvar fr\u00e5n den som \u00e4r i beroendest\u00e4llning. Chydenius pekar ocks\u00e5 p\u00e5 en mots\u00e4ttning i f\u00f6rest\u00e4llningen om k\u00e4rlek som plikt. K\u00e4rleken \u00e4r till sin natur frivillig och kan inte tvingas fram. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det ocks\u00e5 s\u00e5 viktigt f\u00f6r Chydenius att visa hur sj\u00e4lvklart det \u00e4r att m\u00e4nniskan skall \u00e4lska Gud. Genom att finna \u00f6vertygande sk\u00e4l baserade p\u00e5 f\u00f6rnuftet hoppas han kunna b\u00f6ja \u00e5h\u00f6rarnas vilja \u00e5t det \u00f6nskade h\u00e5llet. Han fr\u00e5gar om \u00e5h\u00f6rarna verkligen t\u00e4nker p\u00e5 Gud, talar om Gud, l\u00e4ngtar efter Gud och slutligen om de lyder Gud. Dessa var kriterierna f\u00f6r den r\u00e4tta gudsk\u00e4rleken. Det r\u00f6rde sig om ett k\u00e4nslom\u00e4ssigt engagemang som bekr\u00e4ftades i det sociala umg\u00e4nget via ord och handlingar.<\/p>\n Chydenius beskriver \u00e4ven den fj\u00e4rde plikten – f\u00f6rtr\u00f6stan. F\u00f6r en kristen m\u00e4nniska handlar detta om att l\u00e4gga sitt liv i Guds h\u00e4nder i trygg f\u00f6rvissning om att Guds f\u00f6rsyn styr allt. Han konstaterar att de enda som kan uppfylla denna plikt p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt \u00e4r de som \u00e4r v\u00e4ckta och har g\u00e5tt in i n\u00e5dens ordning. F\u00f6rst d\u00e5 uppn\u00e5r den kristna m\u00e4nniskan den form av f\u00f6rtr\u00f6stan som utg\u00f6r m\u00e4nniskans plikt mot Gud.<\/p>\n Chydenius ser stora kunskapsbrister i sin omgivning. En stor del av skulden f\u00f6r de bristf\u00e4lliga gudskunskaperna bland befolkningen l\u00e4ggs p\u00e5 pr\u00e4sterskapets axlar. Han kr\u00e4ver att pr\u00e4sterna inte skjuter ifr\u00e5n sig sitt ansvar genom att l\u00e4gga skulden p\u00e5 ungdomarnas f\u00f6r\u00e4ldrar. I st\u00e4llet borde pr\u00e4sterna ifr\u00e5gas\u00e4tta sin egen \u00e4mbetsut\u00f6vning och fundera \u00f6ver kvaliteten p\u00e5 katekesundervisningen, de enskilda samtalen och predikningarna. Hela predikan avslutas med en b\u00f6n f\u00f6r att pr\u00e4sterskapet ska uppfyllas av den levande kunskap som kr\u00e4vs f\u00f6r att de ska kunna sprida den till andra.<\/p>\n Ytterligare en grupp kritiseras med utg\u00e5ngspunkt i kunskapsplikten: muslimerna. Det var gudskunskapens andra aspekt – Guds v\u00e4sende – som gav honom fick anledning att p\u00e5 nytt ifr\u00e5gas\u00e4tta islams skrifter. Han menar att en f\u00f6rnuftig m\u00e4nniska f\u00f6rst inser Guds existens och d\u00e4refter b\u00f6rjar fundera \u00f6ver Guds identitet. Det sistn\u00e4mnda var enkelt att avg\u00f6ra genom att j\u00e4mf\u00f6ra de olika uppenbarelseskrifter som existerade inom religionerna. Chydenius menar att han, efter bara en blick p\u00e5 de \u00f6vriga uppenbarelserna, kan konstatera att det inte finns n\u00e5gon annan tro som kan uppvisa en lika f\u00f6rnuftig sedel\u00e4ra, ett lika v\u00e4rdigt gudsbegrepp eller en lika v\u00e4rdig gudsdyrkan som kristendomen. D\u00e4refter riktar Chydenius ett frontalangrepp mot islam. Denna antimuslimska retorik kan tolkas som en del av kristendomsf\u00f6rsvaret. Islam reste samma exklusiva anspr\u00e5k och d\u00e4rmed var vederl\u00e4ggandet av Koranens anspr\u00e5k ett n\u00f6dv\u00e4ndigt moment, oavsett hur ovidkommande islamkritiken \u00e4n kan tyckas vara inom en nationell kontext.<\/p>\n Carola Nordb\u00e4ck<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I sin andra budordspredikan behandlar Chydenius det f\u00f6rsta budordet: Du skall inte […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1786"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4109,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1786\/revisions\/4109"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1786"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1786"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1786"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}