<\/p>\n
I denna f\u00f6rsta budordspredikan introducerar Chydenius sedelagen och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rankra den hos sina t\u00e4nkta \u00e5h\u00f6rare. Han erbjuder dem det enda redskap som kan hj\u00e4lpa dem att n\u00e5 lycksalighet – Guds lag. Under predikans g\u00e5ng f\u00f6rs\u00f6ker han \u00f6vertyga och beveka \u00e5h\u00f6rarna om lagens kraft f\u00f6r att de skall vilja underordna sig och lyda dess bud. Chydenius beskriver ocks\u00e5 lagens ursprung, avgr\u00e4nsningar och relation till n\u00e5den. Denna predikan utg\u00f6r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en viktig introduktion till de \u00f6vriga budordspredikningarna.<\/p>\n
Denna predikan \u00e4r ocks\u00e5 en nyckeltext f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av Chydenius s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig till den kristna sedel\u00e4ran. Han g\u00e5r h\u00e4r till attack mot det r\u00e5dande frit\u00e4nkeriet och s\u00e5dana moralfilosofiska spekulationer som enligt honom saknade kristen grund. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt positionerar han sig i f\u00f6rh\u00e5llande till moralfilosofiska str\u00f6mningar som f\u00f6rekom vid denna tid.<\/p>\n
Naturr\u00e4tten \u00e5terfinns som ett raster och ett tolkningsm\u00f6nster i denna predikan. Den centrala anknytningspunkten mellan teologin och den naturliga lagen ligger enligt Chydenius i m\u00e4nniskans gudsrelation. Begreppet lag<\/em> utg\u00f6r en brygga mellan naturr\u00e4tt och teologisk sedel\u00e4ra. Lagen \u00e4r det fr\u00e4msta uttrycket f\u00f6r Guds vilja i relation till m\u00e4nniskan. Hennes skyldighet att lyda lagen motiveras med att Gud \u00e4r hennes skapare.<\/p>\n Referenserna till naturr\u00e4tten \u00e5terfinns \u00e4ven i fr\u00e5ga om m\u00e4nniskosynen. Evangeliets budskap diskuteras inte i n\u00e5gon n\u00e4mnv\u00e4rd utstr\u00e4ckning. Det \u00e4r f\u00f6rst i avhandlingens tredje del (§ 18–21) – om lagens nytta – som Chydenius f\u00f6r in ett resonemang om lagens betydelse i relation till evangeliet. I denna f\u00f6rsta predikan framst\u00e5r m\u00e4nniskan som f\u00f6rnuftig. Hon \u00e4r utrustad med en fri vilja och en stark lust att s\u00f6ka sig mot det som hon uppfattar som gott. Hon \u00e4r predestinerad att s\u00f6ka v\u00e4gen till lycksalighet via sin skapare, vilket handlar om att s\u00f6ka sig till Gud. Den kristna tron \u00e4r v\u00e4gen till lycksalighet och lagen \u00e4r ett hj\u00e4lpmedel att n\u00e5 dit. Chydenius grundl\u00e4ggande perspektiv handlar s\u00e5ledes om individens s\u00f6kande efter lycksalighet med hj\u00e4lp av sitt f\u00f6rnuft och sin fria vilja.<\/p>\n Chydenius s\u00e4tt att presentera lagen var ovanligt i katekespredikningar. Det fanns dock liknande syns\u00e4tt formulerade av pr\u00e4ster i andra typer av skrifter. \u00c5r 1784 kom exempelvis pr\u00e4sten Anders Ekmarcks bok F\u00f6rs\u00f6k til en f\u00f6rnuftig och christelig sede-l\u00e4ra<\/em>. I den f\u00f6rs\u00f6kte Ekmarck beskriva en f\u00f6rnuftsbaserad sedel\u00e4ra p\u00e5 kristen grund genom att g\u00e5 igenom samtliga tio Guds bud och diskutera dem. Ekmarcks s\u00e4tt att presentera lagen p\u00e5minner mycket om Chydenius angreppss\u00e4tt. B\u00e5da f\u00f6rfattarna utg\u00e5r fr\u00e5n naturr\u00e4ttens spr\u00e5kbruk och d\u00e4rmed fr\u00e5n en r\u00e4ttsligt grundad terminologi och gudsbild. Gudsrelationen baseras p\u00e5 f\u00f6rbindelsen mellan befallande och underlydande. S\u00e5dana samh\u00e4lleliga relationer k\u00e4nde alla m\u00e4nniskor till och de var n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att ett samh\u00e4lle skulle kunna fungera. Men det h\u00f6gsta herrad\u00f6met \u00e4gdes av Gud.<\/p>\n Den gudsbild som h\u00e4r v\u00e4xer fram utg\u00e5r fr\u00e5n en analogi mellan samh\u00e4llelig makt och andlig makt. Det handlar dock inte om att de samh\u00e4lleliga makthavarna ses som f\u00f6rvaltare av gudomlig makt. Chydenius och Ekmarck beskriver snarare Guds makt i termer och bilder som var h\u00e4mtade fr\u00e5n samh\u00e4lleliga maktf\u00f6rh\u00e5llanden och legitimerar Guds makt med hj\u00e4lp av de principer som reglerade samh\u00e4llelig maktut\u00f6vning. Dessa principer var naturr\u00e4ttens grundl\u00e4ggande regelverk och slutsatsen blev att den som accepterade naturr\u00e4tten ocks\u00e5 m\u00e5ste acceptera Guds herrav\u00e4lde och regering eftersom Gud var den naturliga lagens skapare.<\/p>\n Chydenius l\u00e4gger i denna predikan ocks\u00e5 grunden f\u00f6r sin syn p\u00e5 dekalogens samh\u00e4lleliga betydelse. Dekalogen ses som en skriftlig version av den naturliga lagen och d\u00e4rmed uppfattas ocks\u00e5 naturr\u00e4tten som evig, gudomlig och of\u00f6r\u00e4nderlig. Att skilja dessa \u00e5t var oacceptabelt. Samh\u00e4llet m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r inr\u00e4ttas efter tio Guds bud.<\/p>\n Chydenius tar dessutom tillf\u00e4llet i akt och kritiserar de v\u00e4rldsliga lagstiftarna f\u00f6r att de skapat or\u00e4ttvisa och or\u00e4ttf\u00e4rdiga lagar. Lagstiftarna anv\u00e4nder enligt Chydenius sin makt f\u00f6r att skaffa sig egna f\u00f6rdelar och d\u00e4rigenom sko sig p\u00e5 sina landsm\u00e4n. Denna kritik \u00e4r ett tydligt eko fr\u00e5n hans politiska texter. \u00c5 ena sidan riktar han en kritik mot de samh\u00e4lleliga lagarna, \u00e5 andra sidan betonar han Guds lag – Naturens lag. Chydenius drar slutsatsen att de v\u00e4rldsliga makthavarna hade \u00f6verskridit sina befogenheter genom att de hade f\u00f6rs\u00f6kt inskr\u00e4nka de r\u00e4ttigheter som m\u00e4nniskan hade erh\u00e5llit genom Guds lag. Resultatet av hans argumentation \u00e4r ett r\u00e4ttf\u00e4rdigande av politisk kamp mot de samh\u00e4lleliga lagar som avviker fr\u00e5n Guds lag. Denna kamp ges d\u00e4rigenom en teologisk grund och legitimitet.<\/p>\n F\u00f6rutom de inslag av naturr\u00e4tt som n\u00e4mnts ovan finns i denna predikan exempel p\u00e5 naturlig teologi. Den g\u00e5r att sk\u00f6nja i Chydenius natursyn. Ett av hans vanligaste bevis f\u00f6r Guds existens f\u00f6rekommer exempelvis redan i denna f\u00f6rsta predikan. Det \u00e4r tanken att Guds existens bevisas av naturens ordning och fullkomlighet. Detta s\u00e4tt att f\u00f6rankra Guds existens i naturen var vanligt f\u00f6rekommande under 1700-talet. Naturens ordning beskrevs som ett uttryck f\u00f6r Guds vishet.<\/p>\n Denna introduktionspredikan inneh\u00e5ller flera argumentationsm\u00f6nster som \u00e5terkommer i de \u00f6vriga budordspredikningarna. De apologetiska momenten h\u00f6r till dessa \u00e5terkommande inslag. De kan ocks\u00e5 ses i hans kritik av en annan religion – islam. Han avvisar Koranens sedel\u00e4ra och menar att den inte leder till lycksalighet.<\/p>\n Chydenius kritik av islam b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s i relation till en apologetisk kontext. Den textform som h\u00e4r \u00e5syftas handlade om att samla bevis f\u00f6r den kristna trons sanning. Detta var en allkristen genre och \u00e4rendet f\u00f6renade d\u00e4rmed alla kristna, oavsett om de tillh\u00f6rde den katolska, reformerta eller protestantiska kyrkan. Eftersom man delade centrala texter med judendomen inbegreps judarna ocks\u00e5 i vissa delar av f\u00f6rsvaret.<\/p>\n En stilbildande text n\u00e4r det g\u00e4ller antimuslimsk retorik var Hugo Grotius Sex b\u00f6cker om then christna l\u00e4rans wiszhet och sanning<\/em> (1742). Hela Grotius sj\u00e4tte bok handlade om Mahomet<\/em> och hans anh\u00e4ngare. Boken utg\u00f6r ett angrepp p\u00e5 islam och f\u00f6rfattaren menar att han lyckades bevisa att Mahomet var en falsk profet. Grotius b\u00f6cker var v\u00e4lk\u00e4nda i Sverige och rekommenderades f\u00f6r pr\u00e4ster n\u00e4r de skulle l\u00e4ra sig att argumentera f\u00f6r att kunna bem\u00f6ta frit\u00e4nkeriet.<\/p>\n Angreppen mot islam h\u00e4ngde delvis samman med den kritik som franska deister hade riktat mot kristendomen. Frit\u00e4nkare hade h\u00e4vdat att islams uppenbarade skrifter kunde j\u00e4mst\u00e4llas med kristendomens heliga texter. Genom att h\u00e4vda detta hade de kunnat relativisera den kristna l\u00e4ran och ifr\u00e5gas\u00e4tta kristendomens universella sanningsanspr\u00e5k. Detta medf\u00f6rde samtidigt att de kristna teologerna var tvungna att bevisa kristendomens status p\u00e5 islams bekostnad f\u00f6r att om m\u00f6jligt kunna \u00e5terst\u00e4lla kristendomens trov\u00e4rdighet.<\/p>\n Den antimuslimska retoriken var inte bara en effekt av frit\u00e4nkarnas ifr\u00e5gas\u00e4ttande. Den drevs fram som en naturlig konsekvens av kristendomsf\u00f6rsvarets inre logik. Bevisandet av den kristna trons sanning f\u00f6ljde s\u00e5ledes tv\u00e5 linjer. Den ena handlade om att finna bevis f\u00f6r att de andra religionerna var falska och den andra handlade om att bevisa att den kristna uppenbarelsen var sann. I Chydenius fall finner vi att han anv\u00e4nde b\u00e5da argumentationslinjerna. Han angriper islam samtidigt som han f\u00f6rs\u00f6ker bevisa den kristna positionens sanningshalt.<\/p>\n F\u00f6rsvaret av den egna l\u00e4ropositionen var dock inte komplett f\u00f6rr\u00e4n ocks\u00e5 frit\u00e4nkarna hade f\u00e5tt sin del av kritiken. Chydenius f\u00f6rsta predikan inneh\u00e5ller d\u00e4rf\u00f6r en rad angrepp mot det r\u00e5dande frit\u00e4nkeriet. H\u00e4r angriper han s\u00e5dant som utgjorde en central del av upplysningst\u00e4nkandet.<\/p>\n Bibelns texter l\u00e4ses och tolkas i denna predikan av Chydenius som bokstavliga beskrivningar av faktiska h\u00e4ndelser i det f\u00f6rflutna. Den bibliska gestalt som blir viktigast f\u00f6r denna lagcentrerade beskrivning \u00e4r Mose. Han uppfattas som den f\u00f6rste historieskrivaren. Chydenius bygger ocks\u00e5 sin beskrivning av lagens ursprung p\u00e5 det h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp som \u00e4r beskrivet i Moseb\u00f6ckerna. Lagen uppfattas d\u00e4rmed b\u00e5de som historiskt betingad och som en evigt f\u00f6rnimbar gudomlig lag.<\/p>\n Chydenius historiesyn kan sammanfattas i ett par grundl\u00e4ggande teser. Den f\u00f6rsta tesen \u00e4r att den kristna tron \u00e4r sann. Den andra tesen handlar om att trons sanningshalt g\u00e5r att bevisa. Den tredje inneb\u00e4r att bevisen kan h\u00e4mtas i historien. Den fj\u00e4rde och sista tesen \u00e4r egentligen en slutsats. Eftersom den kristna tron g\u00e5r att f\u00f6rnuftsm\u00e4ssigt bevisa och att f\u00f6lja historiskt \u00e4r den kristna tron den enda sanna tron.<\/p>\n Bibeln utg\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r Chydenius fr\u00e4msta historiska k\u00e4lla. Med hj\u00e4lp av den argumenterar han f\u00f6r kristendomens h\u00f6ga status. Det g\u00e5r att finna paralleller till hans s\u00e4tt att argumentera i andra texter fr\u00e5n samma tid. Ett exempel p\u00e5 ett liknande resonemang kan ses i Bref til herr N.N. om et kort s\u00e4tt at \u00f6fwerwinna frit\u00e4nkare i religionen<\/em> (1756), en \u00f6vers\u00e4ttning av en fransk skrift riktad mot deister. I denna text \u00e5terges de regler som kan anv\u00e4ndas i samband med bed\u00f6mningen av historiska skildringars sanningshalt. Dessutom fastst\u00e4lls Mose f\u00f6rfattarskap med samma argument som i Chydenius text.<\/p>\n Chydenius ger ocks\u00e5 en historisk beskrivning av relationen mellan Guds lag och de antika sedel\u00e4rorna. Han menar att lagen gavs till m\u00e4nniskan f\u00f6re fallet och att den traderades muntligt fram till det \u00f6gonblick d\u00e5 Mose fick stentavlorna av Gud. Metusalem f\u00e5r en viktig roll i skildringen i traditionsf\u00f6rmedlingen av den gudomliga lagen. Hans livsl\u00e4ngd anv\u00e4nds som ett led i bevisningen. Chydenius visar hur m\u00e4nniskorna i \u00e4ldre tider kunde leva utan skriftlig uppenbarelse tack vare den starka muntliga traditionen. Men n\u00e4r livsl\u00e4ngden blev allt kortare och m\u00e4nniskor spreds \u00f6ver st\u00f6rre geografiska avst\u00e5nd blev det sv\u00e5rare att uppr\u00e4tth\u00e5lla den l\u00e4ra man f\u00e5tt av Gud. En skriftlig uppenbarelse blev till slut n\u00f6dv\u00e4ndig.<\/p>\n I denna historietolkning finns \u00e4ven tanken att de antika sedel\u00e4rorna var ett f\u00f6rvanskat och ofullst\u00e4ndigt uttryck f\u00f6r den naturliga lagen. I predikans tredje del s\u00e4gs detta explicit. De antika sedel\u00e4rorna hade traderats fr\u00e5n sl\u00e4kte till sl\u00e4kte alltsedan skapelsen, men eftersom de inte k\u00e4nde till uppenbarelsen var de endast halvmesyrer. De byggde p\u00e5 en felaktig m\u00e4nniskosyn samt en ofullst\u00e4ndig bild av lagens ursprung och bindande kraft.<\/p>\n Carola Nordb\u00e4ck<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I denna f\u00f6rsta budordspredikan introducerar Chydenius sedelagen och f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rankra den hos […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1536"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1536"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1536\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4108,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1536\/revisions\/4108"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1536"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1536"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1536"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}