{"id":1286,"date":"1772-05-29T13:35:25","date_gmt":"1772-05-29T11:35:25","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?p=1286"},"modified":"2018-10-11T14:56:27","modified_gmt":"2018-10-11T12:56:27","slug":"kommentar-till-tal-vid-gustav-iiis-kroning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/kommentar-till-tal-vid-gustav-iiis-kroning\/","title":{"rendered":"Kommentar till Tal vid Gustav III:s kr\u00f6ning"},"content":{"rendered":"<p><\/p>\n<p id=\"ph_kpl_01\">Kung Gustav III och drottning Sofia Magdalena kr\u00f6ntes den 29 maj 1772 i Storkyrkan i Stockholm. Kungens far Adolf Fredrik hade avlidit redan i februari 1771, men kr\u00f6ningen hade skjutits fram p\u00e5 grund av st\u00e4ndernas of\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rena sig kring formuleringarna i den konungaf\u00f6rs\u00e4kran som Gustav III skulle avge vid kr\u00f6ningen. Adelsst\u00e5ndet menade att konungaf\u00f6rs\u00e4kran borde vara identisk med den som Adolf Fredrik hade avgett 1751, medan de ofr\u00e4lse st\u00e5nden ville inf\u00f6ra till\u00e4gg.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_02\">Gustav III engagerade sig aktivt under b\u00f6rjan av riksdagen 1771&ndash;1772 i str\u00e4vandena att f\u00f6rena hattarna och m\u00f6ssorna kring en politisk \u00f6verenskommelse f\u00f6r att st\u00e4vja de politiska konflikter som hade skakat riksdagsarbetet och riket s\u00e4rskilt sedan 1760-talets mitt. Denna s.k. kompositions&shy;politik, som Chydenius ocks\u00e5 h\u00e4nvisar till i sitt tal, misslyckades dock. Det h\u00e4r kunde Gustav III &shy;senare utnyttja f\u00f6r att skapa gynnsamma opinioner f\u00f6r statsv\u00e4lvningen som genom&shy;f\u00f6rdes i &shy;augusti 1772, knappt tre m\u00e5nader efter kr\u00f6ningen d\u00e5 kungen i sin kungaf\u00f6rs\u00e4kran lovat f\u00f6lja den r\u00e5dande f\u00f6rfattningen. De allt h\u00e4tskare partistridigheterna och den oro som de skapade gjorde att m\u00e5nga, liksom Anders Chydenius, ans\u00e5g att en stark kung b\u00e4ttre kunde trygga rikets framtid. Till maktkampen mellan de tv\u00e5 partierna tillkom under 1760-talet ocks\u00e5 en v\u00e4xande konflikt mellan adeln och de ofr\u00e4lse st\u00e5nden om privilegier och adelns stora f\u00f6retr\u00e4desr\u00e4ttigheter. Det var ocks\u00e5 denna konflikt mellan st\u00e5nden som l\u00e5g bakom schismen om konungaf\u00f6rs\u00e4kran.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_03\">Kr\u00f6ningen var en ritual som bekr\u00e4ftade att en ny regent hade bestigit tronen och h\u00f6rde till de tidigmoderna monarkiernas viktigaste ceremonier. Gustav III:s kr\u00f6ning den 29 maj 1772 var en storslagen ceremoni och fest i Stockholm. Kungen hade sj\u00e4lv aktivt deltagit i planeringen. Programmet var mycket omfattande och bestod av processioner och fester i staden d\u00e4r kast&shy;penningar delades ut till \u00e5sk\u00e5darna. Den tryckta ceremoniordningen var 54 sidor l\u00e5ng, indelad i 259 paragrafer.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_04\">Akten i Stockholm fick sina lokala motsvarigheter p\u00e5 flera h\u00e5ll i riket. Chydenius tal i Gamlakarleby var ett i en l\u00e5ng rad av andra motsvarande tal som h\u00f6lls vid olika festtillf\u00e4llen i andra st\u00e4der p\u00e5 sj\u00e4lva kr\u00f6ningsdagen, efter den, p\u00e5 tacks\u00e4gelsedagen och senare p\u00e5 \u00e5rsdagen f\u00f6r kr\u00f6ningen. Tal, skaldekv\u00e4den och lyck\u00f6nskningar som trycktes finns bevarade fr\u00e5n festligheter vid universitet och gymnasier, i kyrkor, skolor, s\u00e4llskap och akademier, frimurarloger, r\u00e5dhus och p\u00e5 flera and&shy;ra st\u00e4llen. Genom att trycka dessa hyllningar till kungen, och skildringar av fester som h\u00e5llits till kungens och drottningens \u00e4ra, pr\u00e4glades och spreds bilden av den milda konungen som hyllas av sitt folk till flera mottagare \u00e4n dem som var n\u00e4rvarande vid de lokala h\u00f6gtidligheterna. F\u00f6r talarna och skribenterna var ett lyckat skaldestycke eller ett vackert tal till kungen utgivet i tryck ett eftertraktat visitkort med vilket man kunde skapa kontakter och g\u00f6ra sig bem\u00e4rkt hos m\u00f6jliga beskyddare som kunde gynna ens fortsatta karri\u00e4r.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_05\">Chydenius tal trycktes hos Lars Salvius i Stockholm. Talet kom till Salvius genom mellan&shy;h\u00e4nder. Chydenius s\u00e4nde h\u00f6sten 1772 sitt tal till v\u00e4nnen, rikshistoriografen Anders Sch\u00f6nberg, med f\u00f6rhoppningen att denne skulle \u00e5ta sig att trycka texten. Sch\u00f6nberg s\u00e4nde det vidare till Veten&shy;skapsakademiens sekreterare Pehr Wilhelm Wargentin som ombes\u00f6rjde tryckning hos Lars Salvius. I <a href=\"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/kirjoituksia\/brev-till-wargentin-2-1-1773\/?lang=sv\">ett brev fr\u00e5n Chydenius till Wargentin 1773<\/a> framkommer att den senare har granskat talet och inf\u00f6rt \u00e4ndringar. Vilka dessa \u00e4ndringar var och huruvida Chydenius sj\u00e4lv, eller Anders Sch\u00f6nberg, redan tidigare hade gjort f\u00f6r\u00e4ndringar i texten kan inte s\u00e4gas med s\u00e4kerhet eftersom den ursprungliga handskriften inte har bevarats. Den tryckta versionen av Chydenius tal publicerades f\u00f6rst p\u00e5 senh\u00f6sten 1772, efter Gustav III:s statskupp den 19 augusti. I den tryckta versionen som utkom i ett skede d\u00e5 kungens st\u00e4llning hade blivit starkare \u00e4n i maj 1772, d\u00e5 den frihetstida f\u00f6rfattningen \u00e4nnu var r\u00e5dande, har de politiska resonemangen sannolikt tydliggjorts och vinklats \u00e5t ett h\u00e5ll som inte var m\u00f6jligt i maj 1772. De politiska diskussionerna, begreppen och konflikterna fr\u00e5n tiden runt 1772 k\u00e4nns igen i talet som r\u00e4tt s\u00e5 of\u00f6rblommerat kritiserar de frihetstida f\u00f6rh\u00e5llandena. Chydenius talar om egennyttan, regeringssjukan och regeringslystnaden hos unders\u00e5tarna, vilket var en typisk kritik mot den frihetstida politiken som ocks\u00e5 Gustav III anv\u00e4nde f\u00f6r att legitimera statsv\u00e4lvningen. Att den sanna och goda friheten tyglades av lagen och r\u00e4tten p\u00e5 det s\u00e4tt som den gustavianska regimen gjorde var ett axiom hos Gustav III och upp&shy;repades i tal och texter som st\u00f6dde hans regim. Begreppet medborgare som under 1700-&shy;talets andra h\u00e4lft \u00f6kade i anv\u00e4ndning (i betydelsen person som arbetar f\u00f6r det gemensamma goda, samh\u00e4llets b\u00e4sta) h\u00f6r till de begrepp som kungen anv\u00e4nde med f\u00f6rk\u00e4rlek, och det f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i Chydenius tryckta tal p\u00e5 flera st\u00e4llen. Talet \u00e5beropar \u00e4ven att det svenska folket f\u00f6tts till frihet, vilket var en omhuldad politisk utg\u00e5ngspunkt under frihetstiden som Gustav III sedermera \u00f6vertog i sitt politiska spr\u00e5k.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_06\">Talet hyllar i &sect; 11 Gustav III:s sparsamhet och ber\u00f6mmer de inskr\u00e4nkningar i hovh\u00e5llningen som skett. Det faktum att kungen vid sitt trontilltr\u00e4de 1771 avskedade \u00e4nkedrottningen Lovisa Ulrikas franska teatertrupp beskrivs som ett exempel p\u00e5 de &rdquo;kostsamma n\u00f6jen&rdquo; som kungen f\u00f6rsakade, vilket ter sig lustigt med tanke p\u00e5 att den senare starka kritiken mot Gustav III ofta tog fasta p\u00e5 just hans intresse f\u00f6r teater och teatrala evenemang som riddarlekar som var dyra och tidvis tog mycket av kungens och hovfolkets tid. \u00c5 andra sidan kom kungens engagemang f\u00f6r den svenska teatern och musikdramatiken senare ocks\u00e5 att anv\u00e4ndas som argument som talade f\u00f6r honom.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_07\">Chydenius har m\u00f6jligen inte k\u00e4nt till kungens starka intresse f\u00f6r teater som f\u00f6rvisso fanns redan d\u00e5. Att Sch\u00f6nberg och Wargentin inte skulle ha k\u00e4nt till Gustav III:s dramatiska projekt \u00e4r inte lika sannolikt. Man m\u00e5ste komma ih\u00e5g att talet, b\u00e5de i talad och tryckt form, var en retorisk och politisk text, vars syfte inte var att reda ut sanna fakta om den nykr\u00f6nta konungen. Syftet var att hylla monarken, p\u00e5 ett \u00f6vertygande s\u00e4tt skildra hans dygder och genom spr\u00e5ket skapa en upph\u00f6jd upplevelse f\u00f6r \u00e5h\u00f6rare och l\u00e4sare. I den tryckta versionen har ambitionen att tala f\u00f6r statsv\u00e4lvningen uppenbarligen varit stark.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_08\">Som pr\u00e4st var Anders Chydenius v\u00e4l skolad i v\u00e4ltaligheten och hans tal f\u00f6ljer retorikens regler och r\u00e5d. Eftersom talets \u00e4mne \u00e4r kungen och hans kr\u00f6ning \u00e4r talet avfattat i den h\u00f6ga stilen med drastiska utrop, h\u00f6ga dygder och genomt\u00e4nkta omskrivningar och stilfigurer. P\u00e5 denna stilniv\u00e5 fick inga vardagliga ord eller formuleringar f\u00f6rekomma. Talets inledning f\u00f6ljer ocks\u00e5 retorikens f\u00f6reskrifter f\u00f6r hur man etablerar kontakt och g\u00f6r publiken v\u00e4lvilligt inst\u00e4lld till talaren och hans \u00e4mne. Chydenius visar \u00f6dmjukhet inf\u00f6r uppgiften att tala, f\u00f6rklarar sig ha ringa f\u00f6rm\u00e5ga och pekar p\u00e5 \u00e4mnets lyskraft. Han involverar publiken i uppgiften att visa p\u00e5 Gustav III:s storhet. En \u00e5terkommande figur som Chydenius anv\u00e4nder sig av i sin argumentation \u00e4r polariseringen mellan den goda fursten &ndash; representerad av Gustav III &ndash; och den onde h\u00e4rskaren, tyrannen. Genom att skapa en motbild kan hans bild av den goda kungen lysa klarare. Det var ett grepp som Gustav III ocks\u00e5 anv\u00e4nde sig av i m\u00e5nga sammanhang.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_09\">Det s\u00e4tt p\u00e5 vilket Chydenius tal explicit skildrar drag hos den goda och d\u00e5liga, eller onda, furs&shy;ten inbjuder ocks\u00e5 till tolkningen att Chydenius d\u00e4rvid ville markera hur han \u00f6nskade att Gustav III skulle styra \u00f6ver sitt rike, med dygd, k\u00e4rlek, r\u00e4ttr\u00e5dighet och sakkunskap. S\u00e4kert kan man h\u00e4r finna ett str\u00e5k som talar om vad Chydenius s\u00e5g som en god konungs k\u00e4nnetecken. Han lyfter fram Gustav III som en furste som vill vara sina unders\u00e5tar till nytta, som talar v\u00e4l och t\u00e4nker v\u00e4l, och som inte har f\u00f6rbl\u00e4ndats av hovlivets &rdquo;prunkande f\u00e5f\u00e4nga&rdquo; utan har unders\u00f6kt sitt eget och andra riken och studerat dem med f\u00f6rst\u00e5nd och eftertanke. Talet framh\u00e5ller ocks\u00e5 att den goda fursten inte l\u00e5ter sig f\u00f6rledas av smicker eller h\u00e5ller sig med gunstlingar, utan f\u00f6ljer rikets lagar och talar f\u00f6r dem som inte kan f\u00f6ra sin talan sj\u00e4lva. Kanske \u00e4r det ocks\u00e5 inom ramen f\u00f6r detta man ska f\u00f6rst\u00e5 talets passage om teatern som ett kostsamt n\u00f6je som Gustav III f\u00f6rsakar.<\/p>\n<p>HT<\/p>\n<p>Litteratur<\/p>\n<p>Alm, Mikael, <em>Kungsord i elfte timmen. Spr\u00e5k och sj\u00e4lvbild i det gustavianska env\u00e4ldets legitimitetskamp 1772<\/em>&ndash;<em>1809<\/em>, Stockholm: Atlantis 2002.<\/p>\n<p>Christensson, Jakob, <em>Lyckoriket. Studier i svensk upplysning<\/em>, Stockholm: Atlantis 1996.<\/p>\n<p>Granberg, Gunnar, <em>Gustav III &ndash; en upplysningskonungs tro och kyrkosyn<\/em>, Studia &shy;Historico-Ecclesiastica Upsaliensia 40, Uppsala: Uppsala universitet 1998.<\/p>\n<p>Johannesson, Kurt, <em>Retorik eller konsten att \u00f6vertyga<\/em>, 1:a uppl. 1990, Stockholm: Norstedt 2006.<\/p>\n<p>Mattsson, Annie, <em>Komediant och riksf\u00f6rr\u00e4dare. Handskriftcirkulerade sm\u00e4deskrifter mot Gustaf III<\/em>, Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 45, Uppsala 2010.<\/p>\n<p>Skuncke, Marie-Christine &amp; Anna Ivarsdotter, <em>Svenska operans f\u00f6delse. Studier i &shy;gustaviansk musikdramatik<\/em>, Stockholm: Atlantis 1998.&nbsp;<\/p>\n<p><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kung Gustav III och drottning Sofia Magdalena kr\u00f6ntes den 29 maj 1772 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1286"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1286"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1286\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3933,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1286\/revisions\/3933"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1286"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1286"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1286"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}