<\/p>\n
Anders Chydenius tillbringade sina barn- och ungdoms\u00e5r i Kuusamotrakten d\u00e4rifr\u00e5n hans far, som var kyrkoherde, gjorde regelbundna \u00e4mbetsresor till de avl\u00e4gsna trakterna i norr. Pr\u00e4sterna i norr var f\u00f6rpliktade att sammanst\u00e4lla rapporter \u00f6ver f\u00f6rsamlingens finansiella och religi\u00f6sa tillst\u00e5nd s\u00e5v\u00e4l till kronan som till de s\u00f6derifr\u00e5n administrerade stiften. Anders bror Samuel, som senare valde universitetsbanan, hade f\u00f6ljt fadern p\u00e5 dennes resor. Barndomens landskap \u00e5terspeglade sig tydligt i Samuels verksamhet i mitten av 1700-talet. I sina skrifter, t.ex. i F\u00f6rslag om Kimi Lapmarks beboende<\/em> (1747), f\u00f6rsvarade han aktivt de lokala inv\u00e5narna i debatter r\u00f6rande den lappl\u00e4ndska ekonomin och vid universitetet handledde han avhandlingsarbeten som skrevs av s\u00f6ner till andra \u00f6demarkspr\u00e4ster. Enligt tidens sed handlade avhandlingarna ofta om hemtraktens topografi och ekonomiska m\u00f6jligheter. Samma erfarenhetsbakgrund torde ha inspirerat Anders Chydenius att p\u00e5 \u00e5lderns h\u00f6st l\u00e4gga fram sina idéer om att grunda ett slags n\u00e4ringsfrihetens f\u00f6rs\u00f6kslaboratorium i Lappland.<\/p>\n I Sverige hade man redan l\u00e4nge diskuterat m\u00f6jligheterna att utnyttja resurserna i de norra delarna av riket. Redan p\u00e5 1500- och 1600-talen hade man av olika geopolitiska och ekonomiska orsaker b\u00f6rjat intressera sig f\u00f6r rikets nordligaste delar. N\u00e4r Sverige i b\u00f6rjan av 1700-talet som ett resultat av stora nordiska kriget f\u00f6rlorade sina b\u00f6rdiga omr\u00e5den s\u00f6der om \u00d6stersj\u00f6n, var man tvungen att allt mer ih\u00e4rdigt leta efter resurser inom de resterande delarna av riket. Blickarna v\u00e4ndes \u00e4ven mot de nordliga delarna som f\u00f6ref\u00f6ll att v\u00e4nta p\u00e5 att bli utnyttjade.<\/p>\n ”Lappland” var inget administrativt omr\u00e5de. De nordliga trakterna av det svenska riket delades i norr i V\u00e4sterbottens och \u00d6sterbottens, senare Ule\u00e5borgs, l\u00e4n. Med begreppet ”Lappland” kunde man allm\u00e4nt syfta p\u00e5 rikets nordliga delar. ”Lappmarken” och ”lappmarkerna” \u00e5syftade de administrativa omr\u00e5den som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n Bottniska vikens kustsocknar upp l\u00e4ngs de stora \u00e4lvarna och bortom dessa \u00e4nda till de omr\u00e5den d\u00e4r samernas lappbyar fanns. Det \u00e4r h\u00e4r i \u00f6demarkerna bel\u00e4gna vid den norska gr\u00e4nsen som Chydenius vill f\u00f6rl\u00e4gga det tillt\u00e4nkta omr\u00e5det genom att avskilja de \u00f6versta delarna av Ume\u00e5, Pite\u00e5, Enontekis och Kemi lappmarker.<\/p>\n Gr\u00e4nserna mellan de olika rikena var l\u00e4nge n\u00e5got flytande h\u00e4r. Det samma g\u00e4llde de administrativa gr\u00e4nserna. Delar av Lappland, Finnmark och Kolahalv\u00f6n var av h\u00e4vd gemensamt beskattningsomr\u00e5de f\u00f6r de tre rikena. Samerna hade r\u00e4tt att r\u00f6ra sig mellan fj\u00e4lltrakternas renbetesomr\u00e5den p\u00e5 svensk, norsk och rysk mark till fiskeomr\u00e5dena vid Ishavskusten under sina \u00e5rliga vandringar. \u00c4ven handelsm\u00e4nnen r\u00f6rde sig \u00f6ver riksgr\u00e4nserna. Gr\u00e4nsen mellan lantbrukets och rensk\u00f6tselns omr\u00e5den var likas\u00e5 r\u00f6rlig och nybyggarna bosatte sig under 1700-talet l\u00e4ngs \u00e4lvarnas str\u00e4nder i lappmarkerna, allt l\u00e4ngre fr\u00e5n Bottniska vikens kust. Det skrevs ett stort antal rapporter, bet\u00e4nkanden och l\u00e4rdomsprov om allt fr\u00e5n Lappmarkens gr\u00e4nser, administration och bos\u00e4ttning till befolkningsgruppernas r\u00e4ttigheter och n\u00e4ringar.<\/p>\n Nybyggena st\u00e4rkte kronans grepp om omr\u00e5dena och samtidigt de svenska beskattnings- och handelsr\u00e4ttigheterna. Man hade redan tidigt f\u00f6rs\u00f6kt befr\u00e4mja kolonisationen genom att bevilja skattefriheter och utf\u00e4rda diverse lappmarksplakat – de senaste 1673 och1695 – och 1741 genom ett kolonisationsplakat som beviljade vem som helst r\u00e4tt att g\u00f6ra ett nybygge p\u00e5 den plats han \u00e5stundade. Det var fortfarande glest mellan g\u00e5rdarna, men t.ex. Chydenius hemtrakt Kuusamo (som han inte tar med i sitt tankeexperiment) var redan i det h\u00e4r skedet i r\u00e4tt stor utstr\u00e4ckning en jordbruksbygd.<\/p>\n Naturrikedomar, s\u00e5som skog, vilt, p\u00e4lsar och malmfyndigheter, sporrade kolonisat\u00f6rerna. F\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 jordbruket avspeglar den tidstypiska tilliten till f\u00f6rnuftet och m\u00e4nniskans handlingskraft. Om man bara utdikade de frostben\u00e4gna k\u00e4rrmarkerna, f\u00e4llde furorna som skuggade \u00e5krarna och genomf\u00f6rde de konkreta \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att \u00f6ka inv\u00e5narantalet, s\u00e5 skulle nog den ol\u00e4ndiga och karga regionen snart bli b\u00f6rdig. De europeiska filosoferna som idealiserade nyttan kunde i likhet med Montesquieu h\u00e4vda att en karg trakt kunde f\u00f6r m\u00e4nniskan till och med vara mer f\u00f6rdelaktig \u00e4n en b\u00f6rdig: m\u00e4nniskorna d\u00e4r var ju tvungna att mera ih\u00e4rdigt \u00e4n andra arbeta f\u00f6r att fr\u00e4mja sin egen lycka.<\/p>\n Den d\u00e5tida optimismen kan verka f\u00f6rbryllande f\u00f6r en nutida l\u00e4sare: det f\u00f6refaller \u00f6verdrivet att uppmuntra jordbruket i trakterna kring odlingsgr\u00e4nsen och f\u00f6rs\u00f6ka odla silkeslarver p\u00e5 fj\u00e4llsluttningarna. Det rationella i str\u00e4vanden av det h\u00e4r slaget kan \u00e4nd\u00e5 f\u00f6rklaras n\u00e4r man beaktar att man allm\u00e4nt trodde att klimatet skulle bli varmare. Under 1700-talet var klimatet i Sverige r\u00e4tt behagligt. Perioden skiljer sig till sin f\u00f6rdel fr\u00e5n sekelskiftets lilla istid, n\u00e5gra rekordkalla missv\u00e4xt\u00e5r. \u00c5 ena sidan uppmuntrade klimatf\u00f6r\u00e4ndringen nybyggarna, \u00e5 andra sidan kopplade man ihop det gynnsammare klimatet med m\u00e4nniskans positiva \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n Enligt kr\u00f6nikorna hade de \u00f6dsliga \u00f6knarna i Mellan\u00f6stern och Egypten en g\u00e5ng varit ett b\u00f6rdigt paradis. I Tyskland hade klimatet av allt att d\u00f6ma blivit betydligt mildare sedan germanernas tid. Varf\u00f6r kunde inte \u00e4ven Lappland f\u00f6r\u00e4ndras? Enligt nyttologiken l\u00e5g orsaken till klimatets r\u00e5het bakv\u00e4nt i markens ouppodlade tillst\u00e5nd. M\u00e5nga av professorerna i Uppsala och \u00c5bo, s\u00e5som Anders Berch och P. A. Gadd, ing\u00f6t framtidstro. Gadd talade f\u00f6rtr\u00f6stansfullt just om Kemi lappmarks framtid.<\/p>\n I en skrift publicerad 1794 i Skrifter af S\u00e4llskapet f\u00f6r Alm\u00e4nne medborgerlige Kunskaper<\/em> h\u00e4nvisar man till n\u00e4mnda argument. I den skissar man upp Lappland som ett slags koloni f\u00f6r adelss\u00f6ner som fastnat i den ned\u00e5tg\u00e5ende st\u00e5ndscirkulationens el\u00e4nde. Enligt Virrankoski inspirerade skriften Chydenius att f\u00f6rfatta F\u00f6rslag til Lappmarkernes uphjelpande<\/em>, som han skrev 1794 eller 1795, dock endast f\u00f6r skrivbordsl\u00e5dan. Senare har den funnit sin v\u00e4g till Finska Hush\u00e5llningss\u00e4llskapets arkiv.<\/p>\n Chydenius tankelek skiljer sig dock fr\u00e5n flera av de andra nyttoinspirerade skrifterna, av vilka m\u00e5nga – med mera fog \u00e4n Chydenius’ r\u00e4tt moderata f\u00f6rv\u00e4ntningar – f\u00f6rtj\u00e4nar att kallas utopistiska. Chydenius undviker att peka ut n\u00e5gon enskild n\u00e4ringsgren som kunde ge den lappl\u00e4ndska kolonin dess uppeh\u00e4lle och vill m\u00e5h\u00e4nda p\u00e5 detta s\u00e4tt g\u00f6ra boskillnad mellan sitt eget f\u00f6rslag och de verkningsl\u00f6sa f\u00f6rordningarna och st\u00f6d\u00e5tg\u00e4rderna. \u00c5 andra sidan kanske s\u00e4rdragen i den lappl\u00e4ndska ekonomin f\u00f6ref\u00f6ll erbjuda en gynnsam utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ket. Att reglera n\u00e4ringar och bin\u00e4ringar var s\u00e4rskilt problematiskt i norr med tanke p\u00e5 den d\u00e4r r\u00e5dande blandekonomin. En glesbygd, d\u00e4r tidigare privilegier enligt Chydenius inte skulle skapa hinder, erbj\u00f6d en l\u00e4mplig milj\u00f6 f\u00f6r experimentet. Tanken p\u00e5 Lappland som ett slags naturens f\u00f6rs\u00f6kslaboratorium var inte ny. Under 1700-talet hade b\u00e5de vetenskapsm\u00e4n som unders\u00f6kte nordliga naturfenomen och upplysningsfilosofer som letade efter m\u00e4nskliga samh\u00e4llens initialstadier intresserat sig f\u00f6r Lappland. Till de senaren\u00e4mndas stora gl\u00e4dje hade administrationen – ”folkets uppfostrare” – inte hunnit f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e4nniskans innersta v\u00e4sen i \u00f6demarkerna. Via de utl\u00e4ndska resen\u00e4rer som bes\u00f6kte Tornedalen fick den europeiska publiken k\u00e4nnedom om f\u00f6rh\u00e5llandena i norr. Skildringarna inspirerade de l\u00e4rda att dryfta vilka krafter som styrde m\u00e4nskliga samh\u00e4llen. I norr kunde man i allt fortfarande se sj\u00e4lva ”Naturen”. Chydenius hoppades att naturen, denna styrande hand, i det or\u00f6rda Lappland skulle f\u00f6rm\u00e5 visa m\u00e4nniskorna v\u00e4gen till den mest f\u00f6rdelaktiga n\u00e4ringsstrukturen och till ett j\u00e4mlikt s\u00e4tt att ordna det gemensamma livet. Eftersom omr\u00e5det var ”tomt” f\u00f6ref\u00f6ll det \u00e4ven vara l\u00e4mpligt f\u00f6r experimentet. Chydenius h\u00e4nvisar knappt till den befolkning som redan fanns d\u00e4r och som \u00e5tnj\u00f6t de f\u00f6rm\u00e5ner omr\u00e5det erbj\u00f6d.<\/p>\n Chydenius tankelek dikterade inte en ny politisk ordning f\u00f6r inv\u00e5narna i hans utopiska v\u00e4rld, lik n\u00e5gon av dem som hade verkst\u00e4llts i radikala samh\u00e4llsexperiment i fj\u00e4rran kolonier. Allt byggde p\u00e5 den \u00e4dla principen om frihet och j\u00e4mlikhet. Det \u00e4r fascinerande att Chydenius i en skrift som han f\u00f6rfattade i slutet av sitt liv \u00e5terv\u00e4nder till de nordligaste trakterna, de trakter som under hans tidiga \u00e5r, d\u00e5 han var som mest mottaglig f\u00f6r intryck, gav honom en realistisk bild av allmogebefolkningens levnadsvillkor. F\u00f6rmodligen var det just den milj\u00f6n som lade grunden f\u00f6r den djupa empati som han genom livet k\u00e4nde f\u00f6r samh\u00e4llets l\u00e4gre skikt.<\/p>\n PMP<\/p>\n Litteratur<\/p>\n Enbuske, Matti, Vanhan Lapin valtamailla: asutus ja maank\u00e4ytt\u00f6 historiallisen Kemin Lapin ja Enonteki\u00f6n alueella 1500-luvulta 1900-luvun alkuun<\/em>, Bibliotheca historica 113, Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura 2008.<\/p>\n Pihlaja, P\u00e4ivi Maria, Tiedett\u00e4 Pohjant\u00e4hden alla: pohjoisen tutkimus ja Ruotsin tiedeseurojen suhteet Ranskaan 1700-luvulla<\/em>, Bidrag till ka\u00cc\u02c6nnedom av Finlands natur och folk 181, Helsinki: Suomen Tiedeseura 2009.<\/p>\n S\u00f6rlin, Sverker, ”Guldet fr\u00e5n Norden. Norrlandsvisioner fr\u00e5n Olaus Magnus till Johan Galtung”, Sune \u00c5kerman & Kjell Lundholm (red.), \u00c4lvdal i Norr. M\u00e4nniskor och resurser i Luledalen 1300–1800<\/em>, Acta Universitatis Umensis, Ume\u00e5 Studies in the humanities 91, Lule\u00e5 1990, s. 83–148.<\/p>\n Virkkula, Seija, ”Taloudellisesta mielenkiinnosta Ruotsi-Suomen Lappiin 1700-luvun kirjallisuudessa”, Faravid<\/em> 15, Pohjois-Suomen Historiallisen yhdistyksen vuosikirja, Rovaniemi 1991, s. 247–262.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Anders Chydenius tillbringade sina barn- och ungdoms\u00e5r i Kuusamotrakten d\u00e4rifr\u00e5n hans far, […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1105"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1105"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1105\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3789,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1105\/revisions\/3789"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1105"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1105"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1105"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
I norska Finnmark hade man med hj\u00e4lp av en frihandelsf\u00f6rordning under 1780-talet f\u00f6rverkligat de liberala ekonomiska l\u00e4rorna f\u00f6r att r\u00e4dda regionen ur tr\u00e5ngm\u00e5l. Chydenius erbj\u00f6d nu bos\u00e4ttarna i Lappmarkerna ett nytt incitament i form av fullst\u00e4ndig n\u00e4ringsfrihet.<\/p>\n