<\/p>\n
I 1686 \u00e5rs kyrkolag, som i princip f\u00f6rblev i kraft i \u00f6ver 300 \u00e5r och som h\u00e4r kallas Kongl. Kyrcko Ordningen, ingick bland annat ett stadgande om \u00e5ldersgr\u00e4nsen f\u00f6r pr\u00e4stvigning. Det hette i kap. 19 § 2 om dem som ska ordineras till pr\u00e4st\u00e4mbetet: ”Han skal ock hafwa upfylt sin 25:te \u00e5r, med mindre n\u00e5gra wore, som ther f\u00f6rinnan, genom s\u00e4rdeles g\u00e5fwor och framsteg i Studier, samt ber\u00f6mligt lefwerne, har gjort sig ther til s\u00e5 s\u00e4rdeles skickelig, at ordinationen icke utan ofog kan w\u00e4gras.” Stadgandet f\u00f6ljdes upp av ett kungligt cirkul\u00e4r av den 21 augusti 1786, d\u00e4r det hette: ”Biskopen och konsistorium skola \u00e4ven noga tillse och allvarsam hand d\u00e4r\u00f6ver h\u00e5lla, att icke flera pr\u00e4ster vigas, \u00e4n som n\u00f6dtorfteligen beh\u00f6vas” (§ 2). I f\u00f6ljande paragraf betonade man att den som vill bli pr\u00e4stvigd ”b\u00f6r hafwa fylt sin \u00e5lders Tjugu fem \u00e5r” utan n\u00e5gon m\u00f6jlighet till dispens.<\/p>\n
Stadgandet i kyrkolagen medgav allts\u00e5 en viss flexibilitet och gav domkapitlen m\u00f6jlighet att ordinera ocks\u00e5 yngre personer som anh\u00f6ll om pr\u00e4stvigning innan de fyllt 25 \u00e5r till pr\u00e4ster ifall de utm\u00e4rkt sig med h\u00e4nsyn till sina kunskaper och dygder. De f\u00f6rordnades sedan till f\u00f6rsamlingar d\u00e4r de kunde st\u00e5 under ”stadgade M\u00e4ns och Pastorers upsigt”. Anders Chydenius oroades \u00f6ver att det nya stadgandet i det kungliga cirkul\u00e4ret fr\u00e5n \u00e5r 1786 inte gav utrymme f\u00f6r liknande undantag fr\u00e5n \u00e5ldersgr\u00e4nsen p\u00e5 25 \u00e5r som kyrkolagen. Cirkul\u00e4ret hade under de f\u00e5 \u00e5r best\u00e4mmelsen varit i kraft f\u00e5tt en rad negativa konsekvenser f\u00f6r tillg\u00e5ngen p\u00e5 pr\u00e4ster. De studerande som inledde sina studier tidigt, vilket inte alls var ovanligt, kunde redan vid 21 eller 22 \u00e5rs \u00e5lder ha den kunskap och skicklighet som \u00e4mbetet f\u00f6rutsatte. Detta var, utan att Chydenius n\u00e4mnde det konkret, till exempel fallet med systersonen Jacob Tengstr\u00f6m som inledde sina akademiska studier vid 15 \u00e5rs \u00e5lder. F\u00f6r att komma f\u00f6rbi \u00e5lderskravet kunde pr\u00e4ster till och med g\u00e5 s\u00e5 l\u00e5ngt att de f\u00f6rfalskade f\u00f6delseintyget. F\u00f6ljden kunde ocks\u00e5 bli att beg\u00e5vade studenter slog pr\u00e4stbanan ur h\u00e5gen och valde ett annat yrke eftersom de inte kunde bli pr\u00e4stvigda trots att de hade avlagt sin examen. Det i sin tur ledde till en p\u00e5taglig pr\u00e4stbrist i de tv\u00e5 stiften i Finland och \u00e5ldersstigna pr\u00e4ster saknade m\u00f6jligheter att f\u00e5 den hj\u00e4lp av unga adjunkter som de beh\u00f6vde f\u00f6r att uppgifterna skulle bli sk\u00f6tta. Konsistorierna i \u00c5bo och Borg\u00e5 hade sett sig tvungna att pr\u00e4stviga bonds\u00f6ner som hade uppn\u00e5tt den stadgade \u00e5ldern, men inte hade vare sig den kunskap eller skicklighet som \u00e4mbetet f\u00f6rutsatte. De var ocks\u00e5 tvungna att pr\u00e4stviga personer som i v\u00e4ntan p\u00e5 sin pr\u00e4stvigning hade hemfallit \u00e5t l\u00e4ttja och bekymmersl\u00f6shet i st\u00e4llet f\u00f6r att \u00e4gna sig \u00e5t f\u00f6rdjupade studier och f\u00f6ra en dygdig vandel.<\/p>\n
Chydenius anh\u00f6ll i sin petition att kungen m\u00e5tte s\u00e4nka den f\u00f6reskrivna \u00e5ldern till 22 eller 23 \u00e5r och samtidigt ge konsistorierna m\u00f6jlighet att i s\u00e4rskilda fall, d\u00e4r personen visat speciell flit och dygd, f\u00e5 anta ocks\u00e5 yngre personer till ordination. Det \u00e4r oklart om petitionen, som finns bland Chydenius efterl\u00e4mnade papper, n\u00e5gonsin n\u00e5dde kungen eller riksdagen. Chydenius var n\u00e4rvarande vid riksdagen i G\u00e4vle \u00e5r 1792, men d\u00e4r kan petitionen inte ha kommit upp. I en passage i petitionen som senare blivit struken h\u00e4nvisas till ”H\u00f6gst sal. Konung Gust. den 3”, vilket tyder p\u00e5 att petitionen skrivits efter kungens d\u00f6d den 29 mars 1792 och d\u00e4rmed efter det att riksdagen i G\u00e4vle avslutat sitt arbete. Med tanke p\u00e5 den form petitionen hade \u00e4r det ocks\u00e5 osannolikt att petitionen togs upp vid jubelfesten \u00e5r 1793, d\u00e4r pr\u00e4sterskapet behandlade fr\u00e5gan, utan att n\u00e5 konkreta resultat.<\/p>\n
Vid riksdagen i Norrk\u00f6ping \u00e5r 1800 var Chydenius inte n\u00e4rvarande. Pr\u00e4stest\u00e5ndet anh\u00f6ll d\u00e4r om r\u00e4tt f\u00f6r konsistorierna att ordinera pr\u00e4ster som inte fyllt 25 \u00e5r och som gjort sig k\u00e4nda f\u00f6r utm\u00e4rkta framsteg i studier och f\u00f6r ett stadgat uppf\u00f6rande. Det finns inga bel\u00e4gg f\u00f6r att Jacob Tengstr\u00f6m, som antagligen k\u00e4nde till Chydenius petition, skulle ha aktualiserat den d\u00e4r utan den kom av allt att d\u00f6ma upp som en f\u00f6ljd av ett allm\u00e4nt missn\u00f6je med det r\u00e5dande l\u00e4get. N\u00e5got konkret resultat n\u00e5dde pr\u00e4stest\u00e5ndet inte. D\u00e4remot tog Tengstr\u00f6m i egenskap av talman f\u00f6r pr\u00e4stest\u00e5ndet upp fr\u00e5gan vid lantdagen i Borg\u00e5 1809. Han meddelade, att konsistoriet i \u00c5bo ”f\u00f6r ett par \u00e5r sedan” gjort en hemst\u00e4llan till Kungl. Maj:t med en underd\u00e5nig ans\u00f6kan om att de som uppn\u00e5tt 23 \u00e5rs \u00e5lder skulle kunna pr\u00e4stvigas. Konsistoriets ans\u00f6kan hade dock inte enligt Tengstr\u00f6m hunnit behandlas innan de politiska f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r\u00e4ndrades. Pr\u00e4stest\u00e5ndet besl\u00f6t att hemst\u00e4lla hos kejsaren om att \u00e5ldersgr\u00e4nsen skulle s\u00e4nkas till 22 \u00e5r. Motiveringen var att man kunde f\u00e5 offentliga tj\u00e4nster och till och med bli domare redan vid 21 \u00e5rs \u00e5lder. Vid 22 \u00e5rs \u00e5lder var de unga redan s\u00e5 bildade till sina seder och grundsatser att de v\u00e4l under ”\u00e4ldre m\u00e4ns inseende” kunde delta i f\u00f6rsamlingens tj\u00e4nst. D\u00e4rtill var behovet av nya pr\u00e4ster akut eftersom antalet pr\u00e4ster minskat ansenligt under kriget. Ans\u00f6kan beviljades genom en kejserlig f\u00f6rordning den 11 februari 1811. D\u00e4r stadgades f\u00f6ljande: ”Studerande f\u00e5 till Prest-Examen och ordination vid Tjugutv\u00e5 \u00e5rs \u00e5lder admitteras.” De speciella krav f\u00f6r yngre personer i form av speciella kunskaper och ett ber\u00f6mligt liv som fanns i kyrkolagen av \u00e5r 1686 n\u00e4mns inte h\u00e4r. Tengstr\u00f6m \u00e5terkom ocks\u00e5 till fr\u00e5gan i den kyrkolagskommitté som tillsattes i samband med reformationsjubileet 1817, d\u00e4r han fungerade som ordf\u00f6rande. H\u00e4r besl\u00f6t kommittén enh\u00e4lligt att h\u00e5lla fast vid \u00e5ldersgr\u00e4nsen p\u00e5 22 \u00e5r (Kap. 13 § 3). Samma \u00e5ldersgr\u00e4ns intogs ocks\u00e5 i den nya kyrkolagen 1869 (§ 108), d\u00e4r det stadgades att ”den som will i pr\u00e4st\u00e4mbetet intr\u00e4da, skall hafwa ett obefl\u00e4ckat namn och rykte, wara k\u00e4nd f\u00f6r ett gudfruktigt och kristligt lefwerne, hafwa uppn\u00e5tt tjugutv\u00e5 \u00e5rs \u00e5lder.”<\/p>\n
I Sverige besl\u00f6t Kungl. Maj:t den 1 mars 1810 att ge konsistorierna r\u00e4tt att pr\u00e4stviga dem som uppn\u00e5tt 23 \u00e5rs \u00e5lder. P\u00e5 s\u00e4rskild anh\u00e5llan och efter pr\u00f6vning av de omst\u00e4ndigheter som f\u00f6rel\u00e5g kunde konsistorierna f\u00e5 tillst\u00e5nd att g\u00f6ra det redan n\u00e4r ordinanden fyllt 22 \u00e5r, men samtidigt insk\u00e4rptes att ”ingen dispens” kunde beviljas dem som inte fyllt 22 \u00e5r. Dispensm\u00f6jligheten togs tillbaka bara tio \u00e5r senare, n\u00e4r Kungl. Maj:t den 30 november 1820 besl\u00f6t att ingen kunde bli pr\u00e4stvigd f\u00f6re 23 \u00e5rs \u00e5lder. Det stadgandet kvarstod \u00e4nd\u00e5 \u00e4nda till skilsm\u00e4ssan mellan kyrka och stat i Sverige \u00e5r 2000, d\u00e5 \u00e5ldersgr\u00e4nsen avl\u00e4gsnades i den nya kyrko-ordningen (31 kap.). \u00c5ldersgr\u00e4nsen p\u00e5 22 \u00e5r var g\u00e4llande i Finland \u00e4nda tills den avskaffades n\u00e5got tidigare \u00e4n i Sverige i den nya kyrkolagen och kyrkoordningen \u00e5r 1994.<\/p>\n
GB<\/p>\n
<\/p>\n
Litteratur<\/p>\n
Bj\u00f6rkstrand, Gustav, En kyrkolag i samklang med tidens verkliga behov. Den av \u00e4rkebiskop Jacob Tengstr\u00f6m ledda kyrkolagskommitténs f\u00f6rs\u00f6k att utforma en ny kyrkolag f\u00f6r Finland i komparativt perspektiv<\/em>, Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 201, Helsingfors 2007.<\/p>\n Bj\u00f6rkstrand, Gustav, F\u00f6rs\u00f6k till ny Redaction af Kyrko Lag f\u00f6r Finland. En k\u00e4llkritisk utg\u00e5va av \u00e4rkebiskop Jacob Tengstr\u00f6ms kyrkolagsf\u00f6rslag j\u00e4mte F\u00f6rslag till ny Prestvalsf\u00f6rordning i Finland<\/em>, Finska kyrkohistoriska samfundets handlingar 181, Helsingfors 1998.<\/p>\n Ekman, Fredric, Systematisk samling af utdrag utur g\u00e4llande F\u00f6rfattningar r\u00f6rande Ecclesiastik- och Skole-Staterne uti Stor-Furstend\u00f6met Finland med s\u00e4rskildt h\u00e4nseende till \u00c5bo Erke-Stift<\/em>, \u00c5bo: Frenckellska boktryckeriet 1860–1865.<\/p>\n Kyrko-Lagen af 1686 och Kongl. F\u00f6rordningen, huru med R\u00e4tteg\u00e5ng i Dom-Capitlen f\u00f6rh\u00e5llas skall, af den 11 februari 1687 samt f\u00f6rfattningar, som dem upplysa, f\u00f6rklara, \u00e4ndra eller till\u00f6ka, s\u00e5 ock i s\u00e4rskilda m\u00e5l utf\u00e4rdade kongl. bref, resolutioner eller utslag, som tjena till upplysning om r\u00e4tta f\u00f6rst\u00e5ndet af kyrko-lagen och f\u00f6rordningen om r\u00e4tteg\u00e5ng i dom-capitlen; p\u00e5 konungens befallning utgifna, <\/em>Uppsala: Leffler och Sebell 1845.<\/p>\n Kyrkolag f\u00f6r den evangelisk-lutherska kyrkan i Storfurstend\u00f6met Finland. Af Finlands st\u00e4nder wid Landtdagen \u00e5r 1867 antagen och af Hans Kejserliga Majest\u00e4t den 9 december (27 November) 1868 i n\u00e5der stadf\u00e4stad. Gifwen i Helsingfors den 6 december 1869<\/em>, Helsingfors 1869.<\/p>\n Protocoll, h\u00e5llit i det H\u00f6gv\u00f6rdiga Pr\u00e4ste St\u00e5ndet vid Landtdagen i Borg\u00e5 stad \u00e5r 1809<\/em>, <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I 1686 \u00e5rs kyrkolag, som i princip f\u00f6rblev i kraft i \u00f6ver […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1085"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1085"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1085\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3785,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1085\/revisions\/3785"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1085"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1085"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1085"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Skrifter utgivna av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 40, Helsingfors 1899.<\/p>\n