<\/p>\n
Vid riksdagen i G\u00e4vle 1792 kommenterade Anders Chydenius oklarheterna i det finansiella l\u00e4get i Sverige i ett retoriskt bitande inl\u00e4gg inf\u00f6r pr\u00e4stest\u00e5ndets plenum. I Sverige hade man 1789 vid sidan av specieriksdalern (riksdaler specie, rdr sp), som var knuten till silver, tagit i bruk s\u00e5 kallade riksg\u00e4ldsriksdaler (riksdaler riksg\u00e4lds, rdr rgs), som var knutna till statens skuldebrev. Samtidigt ersattes riksdaler specie med riksdaler bankosedlar (rdr bko) som var knutna till silverv\u00e4rdet. Det var en ny institution som utf\u00e4rdade riksg\u00e4ldssedlarna, statens riksg\u00e4ldskontor. Det ursprungliga m\u00e5let med lanseringen av de nya sedlarna var att finansiera det p\u00e5g\u00e5ende kriget med Ryssland. Reformen var f\u00f6re sin tid och p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt misslyckad. Fr\u00e5n b\u00f6rjan motsvarade en vid silver bunden bankosedel en riksg\u00e4ldssedel, men riksg\u00e4ldssedlarnas lagliga status var oklar och deras v\u00e4rde sj\u00f6nk s\u00e5 att man 1803 fick 1,5 riksg\u00e4ldssedlar f\u00f6r en bankosedel. Samtiden var f\u00f6rbryllad \u00f6ver reformen och det fluktuerande penningv\u00e4rdet. L\u00e4get f\u00f6rv\u00e4rrades av det faktum att det fortfarande fanns gamla riksdaler specie, silver- och koppardaler och till och med pl\u00e5tar i cirkulation.<\/p>\n
Chydenius inl\u00e4gg \u00e4r ett svar p\u00e5 regeringens f\u00f6rslag att st\u00e4rka riksg\u00e4ldssedlarnas st\u00e4llning genom att till\u00e5ta att man med riksg\u00e4ldssedlar fick betala r\u00e4ntan p\u00e5 l\u00e5n i bankosedlar. Man tog med andra ord inte i beaktande att riksg\u00e4ldssedlarnas v\u00e4rde sjunkit i f\u00f6rh\u00e5llande till bankosedlarna. Enligt f\u00f6rslaget skulle det till och med bli m\u00f6jligt att \u00e5terbetala l\u00e5nekapital beviljat i bankosedlar med riksg\u00e4ldssedlar. Man hade f\u00f6r avsikt att erk\u00e4nna en kursskillnad p\u00e5 sex procent mellan valutaslagen, men den reella skillnaden (agio) var \u00f6ver tio procent till bankosedlarnas f\u00f6rdel. Chydenius p\u00e5pekade att f\u00f6rslaget skulle orsaka f\u00f6rlust f\u00f6r dem som beviljat l\u00e5n. Inte heller l\u00e5ntagarna skulle kunna dra nytta av best\u00e4mmelsen, eftersom de som beviljat l\u00e5n skulle komma att kr\u00e4va nya skuldsedlar, p\u00e5 vilka den verkliga kursskillnaden noterades, om f\u00f6rslaget godk\u00e4ndes. Chydenius kritiserar en reform som enligt honom skulle orsaka oers\u00e4ttliga f\u00f6rluster f\u00f6r medborgarna p\u00e5 grund av det sjunkande v\u00e4rdet p\u00e5 riksg\u00e4ldssedlarna. Chydenius h\u00e4vdar att man inte med hj\u00e4lp av lagstiftning kan best\u00e4mma v\u00e4rdet p\u00e5 en valuta som \u00e4r knuten till skuldsedlarna. V\u00e4rdet best\u00e4ms av marknaden och av m\u00e4ngden valuta i cirkulation. Han f\u00f6rutsp\u00e5r att v\u00e4rdet p\u00e5 riksg\u00e4ldssedlarna kommer att forts\u00e4tta att sjunka och bankosedlarna f\u00f6rsvinna ur cirkulation. Precis s\u00e5 gick det: agio mellan de parallella valutorna steg i mitten av 1790-talet till 20 procent och vid sekelskiftet till 50 procent till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r den till silvrets v\u00e4rde knutna bankosedeln.<\/p>\n
Formuleringarna i b\u00f6rjan och slutet av Chydenius skrift f\u00f6rbryllade redan hans samtid och har fortsatt att f\u00f6rbrylla forskarna av i dag. I dem tar Chydenius n\u00e4mligen st\u00e4llning f\u00f6r regeringens f\u00f6rslag, \u00e5tminstone f\u00f6refaller det s\u00e5. Virrankoski tolkar det hela som ironi. Man kan ocks\u00e5 tolka det som ett retoriskt grepp, d\u00e4r Chydenius med de inledande och avslutande positiva formuleringarna f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 \u00e4ven dem som f\u00f6rsvarade regeringens f\u00f6rslag att l\u00e4sa hans skrift och f\u00f6rst\u00e5 den kritik som framf\u00f6rs i den. Regeringens f\u00f6rslag godk\u00e4ndes vid riksdagen, men man var tvungen att \u00e5terta beslutet redan 1793, d\u00e5 det fallande v\u00e4rdet p\u00e5 riksg\u00e4ldssedlarna orsakade exakt de problem som Chydenius hade varnat f\u00f6r i sin skrift.<\/p>\n
JO<\/p>\n
Litteratur<\/p>\n
Ahlstr\u00f6m, G\u00f6ran, ”The period 1766–1802”, Lennart J\u00f6rberg (ed.), A History of Prices in Sweden 1732–1914. <\/em>Volume II. Description, analysis<\/em>, Lund: Gleerup 1972.<\/p>\n Ahlstr\u00f6m, G\u00f6ran, Studier i svensk ekonomisk politik och prisutveckling 1776–1802<\/em>, Lund: Studentlitteratur 1974.<\/p>\n Edvinsson, Rodney, ”The multiple currencies of Sweden-Finland 1534–1803”, Rodney Edvinsson, Tor Jacobson & Daniel Waldenstr\u00f6m (eds), Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277–2008<\/em>, Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden [Vol. I], Stockholm: Sveriges Riksbank in cooperation with Ekerlids F\u00f6rlag 2010a, Edvinsson, Rodney, ”Swedish monetary standards in a historical perspective”, Rodney Edvinsson, Tor Jacobson & Daniel Waldenstr\u00f6m (eds), Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277–2008<\/em>, Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden [Vol. I], Stockholm: Sveriges Riksbank in cooperation with Ekerlids F\u00f6rlag 2010b, Nyberg, Klas, ”The Early Modern Financial System and the Informal Credit Market”, Anders \u00d6gren (ed.), The Swedish Financial Revolution<\/em>, Basingstoke: Palgrave MacMillan 2010, s. 14–40.<\/p>\n Ojala, Jari, Tehokasta liiketoimintaa Pohjanmaan pikkukaupungeissa. Purjemerenkulun kannattavuus ja tuottavuus 1700–1800-luvulla<\/em>, Bibliotheca Historica 40, Helsinki: Suomen Historiallinen Seura 1999.<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Vid riksdagen i G\u00e4vle 1792 kommenterade Anders Chydenius oklarheterna i det finansiella […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1075"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1075"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1075\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3921,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1075\/revisions\/3921"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1075"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1075"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1075"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
s. 133–237.<\/p>\n
s. 26–66.<\/p>\n