{"id":1072,"date":"1792-02-09T10:30:37","date_gmt":"1792-02-09T08:30:37","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?p=1072"},"modified":"2018-10-26T13:51:17","modified_gmt":"2018-10-26T11:51:17","slug":"kommentar-till-prasterskapets-avloning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/kommentar-till-prasterskapets-avloning\/","title":{"rendered":"Kommentar till Pr\u00e4sterskapets avl\u00f6ning"},"content":{"rendered":"<p><\/p>\n<p id=\"ph_kpl_01\">Kriget 1788&ndash;1790 hade skapat en oh\u00e5llbar ekonomisk situation i det svenska riket. Hur og\u00e4rna Gustav III \u00e4n gjorde det s\u00e5g han sig tvungen att med kort varsel sammankalla st\u00e4nderna till en riksdag i G\u00e4vle i b\u00f6rjan av 1792. I det sp\u00e4nda politiska l\u00e4get efter att han drivit igenom f\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten var det av st\u00f6rsta vikt f\u00f6r kungen att s\u00e4kra rojalister valdes till riksdagsm\u00e4n. Landsh\u00f6vdingen i Vasa l\u00e4n Adolf Tandefelt skrev ett brev till Jacob Tengstr\u00f6m, i vilket han bad honom att i domkapitlet se till att Anders Chydenius, som han uppfattade som en s\u00e4ker rojalist, valdes till de \u00f6sterbottniska kyrkoherdarnas riksdagsman och inte kyrkoherden Jonas Lagus i Laihela som representerade oppositionen. Tengstr\u00f6m beh\u00f6vde dock inte ingripa eftersom Chydenius fick flest r\u00f6ster och kunde utses av domkapitlet.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_02\">Chydenius inv\u00e4ntade dock inte domkapitlets beslut, utan begav sig redan innan beslutet hade fattats till Sverige och kom d\u00e4rf\u00f6r endast obetydligt f\u00f6rsenad till riksdagen. Med sig hade han tre petitioner fr\u00e5n N\u00e4rpes prosteri, som de \u00f6vriga prosterierna i \u00d6sterbotten f\u00f6renat sig om. De tv\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e4llde rikets finanser och penningv\u00e4sendet, medan den tredje var en regional fr\u00e5ga och inneh\u00f6ll en beg\u00e4ran om att Kungl. Maj:t p\u00e5 nytt skulle bekr\u00e4fta f\u00f6rordningen ang\u00e5ende pr\u00e4str\u00e4ttigheterna i \u00d6sterbotten fr\u00e5n 1743. De tv\u00e5 f\u00f6rsta punkterna upptogs inte till behandling i ecklesiastikutskottet eftersom de ber\u00f6rde finansfr\u00e5gan som kungen \u00f6verl\u00e4mnat till st\u00e4nderna f\u00f6r behandling. Den tredje petitionen f\u00f6rkastade utskottet med f\u00f6ljande motivering: &rdquo;Som dessa besw\u00e4r endast r\u00f6rde en s\u00e4rskildt Landsort, och hwar och en \u00e4gde frihet at \u00f6fwer liden of\u00f6rr\u00e4tt hos Kongl. Maj:t klagom\u00e5l i underd\u00e5nighet anf\u00f6ra, s\u00e5 ans\u00e5g Utskottet on\u00f6digt f\u00f6r hela St\u00e5ndet at h\u00e4ruti deltaga; utan kunde Herr Doctor Chydenius, s\u00e5som Presterskapets i \u00d6sterbotten fullm\u00e4gtig, f\u00f6r sig och sine Committenter enskildt med underd\u00e5niga besw\u00e4r der\u00f6fwer, om han sig dertil befogad finner, til Kongl. M:t ing\u00e5&rdquo;.<span title='Ecklesiastikdeputationens protokoll 9.2.1792, &sect; 4, opag., vol. R 960, Pr\u00e4stest\u00e5ndets riksdagshandlingar, St\u00e4ndernas plena och kanslier, SRA. ' class='inline-footnote' style=''>3<span class='footnoteContent' style='display:none;'>Ecklesiastikdeputationens protokoll 9.2.1792, &sect; 4, opag., vol. R 960, Pr\u00e4stest\u00e5ndets riksdagshandlingar, St\u00e4ndernas plena och kanslier, SRA. <\/span><\/span> I <a href=\"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/kirjoitukset\/berattelse-om-riksdagen-i-gavle-1792\/?lang=sv#ph_kpl_20\"><em>Ber\u00e4ttelse om riksdagen i G\u00e4vle<\/em><\/a> 1792 s\u00e4ger Chydenius att han &ndash; efter att han r\u00e5dgjort med biskop Olof Wallqvist &ndash; v\u00e4nde sig direkt till kungen med en skrivelse.<span title='Skrivelsen har inte \u00e5terfunnits bland Gustav III:s efterl\u00e4mande papper. Konceptet till skrivelsen finns i Chydenius handskriftssamling. ' class='inline-footnote' style=''>4<span class='footnoteContent' style='display:none;'>Skrivelsen har inte \u00e5terfunnits bland Gustav III:s efterl\u00e4mande papper. Konceptet till skrivelsen finns i Chydenius handskriftssamling. <\/span><\/span><\/p>\n<p id=\"ph_kpl_03\">I konceptet till skrivelsen p\u00e5minner Chydenius f\u00f6rst om att Kungl. Maj:t utf\u00e4rdade sin f\u00f6rordning 1743 efter det att fr\u00e5gan hade behandlats ing\u00e5ende vid riksdagen 1742 och alla st\u00e5nd omfattat beslutsunderlaget. Under ett halvsekel hade f\u00f6rordningen fungerat som ett r\u00e4ttesn\u00f6re f\u00f6r b\u00e5de pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingsmedlemmar. Det oaktat hade konungens befallningshavande tagit sig friheten att g\u00f6ra \u00e4ndringar och f\u00f6reta begr\u00e4nsningar som stod i strid med f\u00f6rordningen, vilket hade f\u00f6rorsakat stridigheter och r\u00e4tteg\u00e5ngar och rubbat enigheten mellan pr\u00e4ster och f\u00f6rsamlingsbor. Chydenius anh\u00f6ll d\u00e4rf\u00f6r om att kungen skulle fastst\u00e4lla f\u00f6rordningen p\u00e5 nytt och anbefalla \u00e4mbetsverken och tj\u00e4nstem\u00e4nnen att vid tvistem\u00e5l r\u00e4tta sig efter f\u00f6rordningens stadganden.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_04\">Chydenius utgick antagligen ifr\u00e5n att kungen fortfarande var v\u00e4lvilligt inst\u00e4lld till honom efter hans insats vid tillkomsten av religionsfrihetsf\u00f6rordningen och valde d\u00e4rf\u00f6r att v\u00e4nda sig direkt till kungen. Hans petition ledde ocks\u00e5 till resultat. I en kunglig resolution av den 22 mars 1792 fastslogs att f\u00f6rordningen fr\u00e5n 1743 var &rdquo;vid laga kraft och verkan&rdquo; och att den borde &rdquo;tj\u00e4na till obrottslig efterlefnad s\u00e5 f\u00f6r l\u00e4rare som \u00e5h\u00f6rare i den ort f\u00f6r hvilken den blifvit utf\u00e4rdad&rdquo;.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_05\">GB<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_06\">Litteratur<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_07\">Bj\u00f6rkstrand, Gustav, <em>Jacob Tengstr\u00f6m. Universitetsman, kyrkoledare och nationsbyggare<\/em>, Skrifter utgivna av Svenska litteraturs\u00e4llskapet i Finland 772, Helsingfors 2012.<\/p>\n<p id=\"ph_kpl_08\"><em>Utdrag utur alle ifr\u00e5n 1739. \u00e5rs utkomne publique handlingar, placater, f\u00f6rordningar, resolutioner och publicationer <\/em>&#8230;, [del 3], Stockholm 1749.<\/p>\n<hr>\n<ol>\n<li class=\"ph_alaviite\">Ecklesiastikdeputationens protokoll 9.2.1792, &sect; 4, opag., vol. R 960, Pr\u00e4stest\u00e5ndets riksdagshandlingar, St\u00e4ndernas plena och kanslier, SRA.<\/li>\n<li class=\"ph_alaviite\">Skrivelsen har inte \u00e5terfunnits bland Gustav III:s efterl\u00e4mande papper. Konceptet till skrivelsen finns i Chydenius handskriftssamling.<\/li>\n<\/ol>\n<p><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kriget 1788&ndash;1790 hade skapat en oh\u00e5llbar ekonomisk situation i det svenska riket. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[26],"tags":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1072"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1072"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1072\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3935,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1072\/revisions\/3935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1072"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1072"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1072"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}