<\/p>\n
Kriget 1788–1790 hade skapat en oh\u00e5llbar ekonomisk situation i det svenska riket. Hur og\u00e4rna Gustav III \u00e4n gjorde det s\u00e5g han sig tvungen att med kort varsel sammankalla st\u00e4nderna till en riksdag i G\u00e4vle i b\u00f6rjan av 1792. I det sp\u00e4nda politiska l\u00e4get efter att han drivit igenom f\u00f6renings- och s\u00e4kerhetsakten var det av st\u00f6rsta vikt f\u00f6r kungen att s\u00e4kra rojalister valdes till riksdagsm\u00e4n. Landsh\u00f6vdingen i Vasa l\u00e4n Adolf Tandefelt skrev ett brev till Jacob Tengstr\u00f6m, i vilket han bad honom att i domkapitlet se till att Anders Chydenius, som han uppfattade som en s\u00e4ker rojalist, valdes till de \u00f6sterbottniska kyrkoherdarnas riksdagsman och inte kyrkoherden Jonas Lagus i Laihela som representerade oppositionen. Tengstr\u00f6m beh\u00f6vde dock inte ingripa eftersom Chydenius fick flest r\u00f6ster och kunde utses av domkapitlet.<\/p>\n
Chydenius inv\u00e4ntade dock inte domkapitlets beslut, utan begav sig redan innan beslutet hade fattats till Sverige och kom d\u00e4rf\u00f6r endast obetydligt f\u00f6rsenad till riksdagen. Med sig hade han tre petitioner fr\u00e5n N\u00e4rpes prosteri, som de \u00f6vriga prosterierna i \u00d6sterbotten f\u00f6renat sig om. De tv\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e4llde rikets finanser och penningv\u00e4sendet, medan den tredje var en regional fr\u00e5ga och inneh\u00f6ll en beg\u00e4ran om att Kungl. Maj:t p\u00e5 nytt skulle bekr\u00e4fta f\u00f6rordningen ang\u00e5ende pr\u00e4str\u00e4ttigheterna i \u00d6sterbotten fr\u00e5n 1743. De tv\u00e5 f\u00f6rsta punkterna upptogs inte till behandling i ecklesiastikutskottet eftersom de ber\u00f6rde finansfr\u00e5gan som kungen \u00f6verl\u00e4mnat till st\u00e4nderna f\u00f6r behandling. Den tredje petitionen f\u00f6rkastade utskottet med f\u00f6ljande motivering: ”Som dessa besw\u00e4r endast r\u00f6rde en s\u00e4rskildt Landsort, och hwar och en \u00e4gde frihet at \u00f6fwer liden of\u00f6rr\u00e4tt hos Kongl. Maj:t klagom\u00e5l i underd\u00e5nighet anf\u00f6ra, s\u00e5 ans\u00e5g Utskottet on\u00f6digt f\u00f6r hela St\u00e5ndet at h\u00e4ruti deltaga; utan kunde Herr Doctor Chydenius, s\u00e5som Presterskapets i \u00d6sterbotten fullm\u00e4gtig, f\u00f6r sig och sine Committenter enskildt med underd\u00e5niga besw\u00e4r der\u00f6fwer, om han sig dertil befogad finner, til Kongl. M:t ing\u00e5”.3