{"id":3965,"date":"2018-04-17T14:10:17","date_gmt":"2018-04-17T12:10:17","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?page_id=3965"},"modified":"2018-12-19T11:21:18","modified_gmt":"2018-12-19T09:21:18","slug":"rahajrjestelm","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/rahajrjestelm\/","title":{"rendered":"Myntsystemet"},"content":{"rendered":"

Det svenska f\u00f6rindustriella myntsystemet \u00e4r mycket komplext och oenhetligt. Flera myntstandarder och myntenheter anv\u00e4ndes samtidigt och de kunde variera \u00e4ven lokalt. Som en f\u00f6ljd av detta fanns det ocks\u00e5 m\u00e5nga v\u00e4xelkurser och det fanns en klar skillnad mellan den officiella kursen och marknadskursen. Den korta \u00f6versikt som ges h\u00e4r g\u00e4ller fr\u00e4mst perioden 1719\u20131803 och koncentrerar sig p\u00e5 de myntenheter som anv\u00e4nds i Anders Chydenius samlade skrifter<\/em>.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1600-talet \u00e4nda fram till Gustav III:s myntreform 1777 baserade sig den svenska myntfoten eller myntstandarden p\u00e5 tv\u00e5 metaller, koppar och silver, (bimetallism). De tv\u00e5 r\u00e4kneenheterna, daler kopparmynt <\/em>(kmt<\/em>) och daler silvermynt <\/em>(smt<\/em>) spelade en central roll i alla dagliga ekonomiska transaktioner. Fr\u00e5n 1745 var det inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt att l\u00f6sa in sedlar mot kopparmynt (pl\u00e5tmynt<\/em>) vilket i praktiken innebar att man \u00f6vergick till pappersmyntfot. Som en f\u00f6ljd av detta f\u00f6rsvann pl\u00e5tmynten ur cirkulation och ersattes efter hand i allt h\u00f6gre grad av sedlar.<\/p>\n

I och med myntreformen 1777 f\u00f6rnyades hela penningsystemet i Sverige. Man inf\u00f6rde en enda myntfot, silvermyntfot, och riksdaler<\/em> blev den huvudsakliga myntenheten.<\/p>\n

F\u00f6r mera detaljerade uppgifter om det svenska myntsystemet och dess utvecklig rekommenderar vi R. Edvinsson, T. Jacobson & D. Waldenstr\u00f6m, (eds), Exchange Rates, Prices, and Wages, 1277\u20132008<\/em>, Historical Monetary and Financial Statistics for Sweden [Vol. I], Stockholm: Sveriges Riksbank in cooperation with Ekerlids F\u00f6rlag 2010, som den h\u00e4r framst\u00e4llningen bygger p\u00e5.<\/p>\n

Myntenheter<\/h2>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Carolin <\/strong><\/td>\nTv\u00e5 mark<\/em> i verkligt silvermynt. \u00c5r 1716\u20131776 motsvarade en carolin<\/em> officiellt 25 \u00f6re smt<\/em>. V\u00e4xelkursen f\u00f6r caroliner<\/em> varierade \u00e5r 1719\u20131776 mellan 25 och 57,5 \u00f6re smt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
Daler (silvermynt) <\/strong><\/td>\nUrsprungligen ett silvermynt som myntades i Sverige fr\u00e5n och med 1534. F\u00f6r att skilja daler<\/em> fr\u00e5n r\u00e4kneenheten svensk daler<\/em> kallades silvermyntet slagen daler<\/em> och senare riksdaler<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
Daler (r\u00e4kneenhet) <\/strong><\/td>\nSedan slutet av 1500-talet var daler<\/em> ocks\u00e5 en r\u00e4kneenhet motsvarande 4 mark<\/em> och kallades svensk daler<\/em>. I b\u00f6rjan av 1600-talet d\u00e5 bimetallism (silver- och kopparmyntfot) inf\u00f6rdes delades svensk daler<\/em> i tv\u00e5 r\u00e4kneenheter:<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0<\/strong><\/td>\nDaler silvermynt<\/strong> (daler smt<\/em>\u200a)<\/p>\n

En daler smt<\/em> = 4 mark smt<\/em> = 32 \u00f6re smt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n

\u00a0<\/strong><\/td>\nDaler kopparmynt<\/strong> (daler kmt<\/em>\u200a)<\/p>\n

En daler kmt<\/em> = 4 mark kmt<\/em> = 32 \u00f6re kmt<\/em>. Under 1700-talet (fram till 1776) var en daler smt<\/em> = 3 daler kmt<\/em>. Daler smt<\/em> och daler kmt<\/em> var de huvudsakliga mynten\u00adheterna fram till 1776; sedlarna som var de huvudsakliga betalningsmedlen 1745\u20131776 utst\u00e4lldes vanligen i daler kmt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n

Dukat <\/strong><\/td>\nUrsprungligen ett importerat guldmynt som slogs i Sverige fr\u00e5n 1654. En svensk dukat<\/em> var v\u00e4rd ungef\u00e4r tv\u00e5 riksdaler<\/em> (specie<\/em>). Anv\u00e4ndes i ringa utstr\u00e4ckning i den inhemska handeln.<\/td>\n<\/tr>\n
Mark (silvermynt) <\/strong><\/td>\nSe carolin<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
Mark (r\u00e4kneenhet) <\/strong><\/td>\nPrecis som dalern<\/em>, delades mark<\/em> i tv\u00e5 delar under 1600-talet:<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0<\/strong><\/td>\nMark silvermynt<\/strong> (mark smt<\/em>\u200a)<\/p>\n

En mark smt<\/em> = 1\/4 daler smt<\/em> = 8 \u00f6re smt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n

\u00a0<\/strong><\/td>\nMark kopparmynt<\/strong> (mark kmt<\/em>\u200a)<\/p>\n

En mark kmt<\/em> = 1\/4 daler kmt<\/em> = 8 \u00f6re kmt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n

Riksdaler (specie) <\/strong><\/td>\nUrsprungligen en utl\u00e4ndsk term f\u00f6r silverdalern<\/em> (slagen daler<\/em>) med en fastslagen silverhalt (riksdaler specie<\/em>). Anv\u00e4ndes huvudsakligen i utl\u00e4ndsk handel. Officiellt motsvarade en riksdaler<\/em> 3 daler smt<\/em>, fr.o.m. 1777 1 riksdaler<\/em> = 72 mark kmt<\/em> = 6 daler smt<\/em>. Marknadskursen f\u00f6r riksdaler<\/em> varierade 1719\u20131776 mellan 34 och 108 mark kmt<\/em>. Fr.o.m. 1777 var riksdaler<\/em> den huvudsakliga myntenheten och grundade sig p\u00e5 en silverstandard. Se Daler<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
Runstycke <\/strong><\/td>\nInf\u00f6rdes \u00e5r 1777. 1 skilling<\/em> = 12 runstycken<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
Skilling <\/strong><\/td>\nInf\u00f6rdes \u00e5r 1777. 1 riksdaler<\/em> = 48 skilling<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
\u00d6re courant (silvermynt) <\/strong><\/td>\n\u00d6re<\/em> anv\u00e4ndes som en myntenhet fr\u00e5n medeltiden fram till 1776. Ett \u00f6re<\/em> = 1\/8 mark<\/em>. Under 1600-talet blev \u00f6re<\/em> ben\u00e4mningen p\u00e5 det egentliga silvermyntet. Marknadskursen f\u00f6r \u00f6re courant<\/em> varierade 1719\u20131776 mellan 3 och 6,5 \u00f6re kmt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
\u00d6re (r\u00e4kneenhet) <\/strong><\/td>\nSom en del i r\u00e4knesystemet f\u00f6r mark<\/em> och daler<\/em> delades \u00f6re<\/em> under 1600-talet i tv\u00e5 enheter:<\/td>\n<\/tr>\n
\u00a0<\/strong><\/td>\n\u00d6re silvermynt<\/strong><\/p>\n

Ett \u00f6re smt<\/em> = 1\/8 mark smt<\/em> = 1\/32 daler smt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n

\u00a0<\/strong><\/td>\n\u00d6re kopparmynt<\/strong><\/p>\n

Ett \u00f6re kmt<\/em> = 1\/8 mark kmt<\/em> = 1\/32 daler kmt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

\u00a0<\/strong><\/p>\n

Andra termer relaterade till penningsystemet<\/h2>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
Agio <\/strong><\/td>\nMellanavgift vid utbyte av myntsorter och v\u00e4rdepapper, prisskillnad mellan b\u00e4ttre och s\u00e4mre myntsorter eller mellan metallmynt och pappersmynt.<\/td>\n<\/tr>\n
Banco-transportsedlar <\/strong><\/td>\nUtgivningen av banco-transportsedlar <\/em>p\u00e5b\u00f6rjades 1701. I b\u00f6rjan var sedeln ett slags ins\u00e4ttningsbevis och den m\u00e5ste \u201dtransporteras\u201d, d.v.s. skrivas \u00f6ver fr\u00e5n en \u00e4gare till en annan, varje g\u00e5ng den anv\u00e4ndes som betalningsmedel. Efter en tid fr\u00e5ngick man emellertid detta f\u00f6rfarande och sedlarna anv\u00e4ndes d\u00e4refter p\u00e5 samma s\u00e4tt som idag. \u00c5r 1745 var det inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt att l\u00f6sa in sedlarna mot kopparmynt (pl\u00e5tmynt<\/em>) vilket i praktiken innebar att man i Sverige \u00f6vergick till pappersmyntfot. Banco-transportsedlarna var i praktiken tillsammans med sm\u00e5mynten de enda betalningsmedlen fram till 1776.<\/td>\n<\/tr>\n
Fyrastyver <\/strong><\/td>\nDen inofficiella ben\u00e4mningen p\u00e5 det silvermynt som pr\u00e4glades som 4 \u00f6re<\/em> och som hade det nominella v\u00e4rdet 6 \u00f6re courant. <\/em><\/td>\n<\/tr>\n
Generalkrigskommissariatets sedlar, \u201dfahnehjelmare\u201d <\/strong><\/td>\nP\u00e5 grund av arm\u00e9ns betalningssv\u00e5righeter under Gustav III:s ryska krig gav \u00adfinska generalkrigskommissariatet ut f\u00e4ltkassepolletter, som kallades \u201dfahnehjelmare\u201d efter chefen f\u00f6r finska krigskommissariatet i Borg\u00e5 Pehr Georg Fahnehielm. Precis som i fallet med riksg\u00e4ldssedlarna sj\u00f6nk v\u00e4rdet p\u00e5 fahnehjelmarna och de l\u00f6stes slutligen in med riksg\u00e4ldssedlar efter ett beslut fattat vid riksdagen i G\u00e4vle 1792.<\/td>\n<\/tr>\n
Hamburg Riksdaler <\/strong><\/td>\nDen utl\u00e4ndska v\u00e4xelkursen f\u00f6r den svenska valutan uppgavs oftast i Hamburger Reichstaler Banco. <\/em>I praktiken motsvarades den av riksdaler specie<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
H\u00f6g och l\u00e5g v\u00e4xelkurs <\/strong><\/td>\nUnder 1700-talet anv\u00e4nde man begreppen stigande\/fallande och h\u00f6g\/l\u00e5g v\u00e4xelkurs diametralt motsatt till hur vi g\u00f6r i dag. Det \u00e4r mycket viktigt att h\u00e5lla detta i minnet d\u00e5 man l\u00e4ser ekonomiska texter fr\u00e5n den h\u00e4r tiden.<\/td>\n<\/tr>\n
Pj\u00e4s <\/strong><\/td>\nDen inofficiella ben\u00e4mningen p\u00e5 det silvermynt som pr\u00e4glades som 5 \u00f6re<\/em> och som hade det nominella v\u00e4rdet 6 \u00f6re courant. <\/em><\/td>\n<\/tr>\n
Pl\u00e5t <\/strong><\/td>\n1) fyrkantiga kopparmynt i allm\u00e4nhet, s\u00e5 kallade pl\u00e5tmynt<\/em> som anv\u00e4ndes 1644\u20131776 och som pr\u00e4glades i daler smt.<\/em><\/p>\n

2) Pl\u00e5tmynt pr\u00e4glade som tv\u00e5 daler silvermynt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n

Remittent <\/strong><\/td>\nEn person som \u00f6vers\u00e4nder eller har f\u00f6r avsikt att \u00f6vers\u00e4nda en v\u00e4xel som betalning till n\u00e5gon. F\u00f6r det h\u00e4r \u00e4ndam\u00e5let k\u00f6pte remittenten v\u00e4xeln av en trassent<\/em>, en person som utst\u00e4llde v\u00e4xeln.<\/td>\n<\/tr>\n
Remittera <\/strong><\/td>\nAtt \u00f6vers\u00e4nda en v\u00e4xel som betalning till n\u00e5gon.<\/td>\n<\/tr>\n
Riksg\u00e4ldssedlar <\/strong><\/td>\nF\u00f6r att trygga finansieringen av Gustav III:s ryska krig grundade man 1789 Riksg\u00e4ldskontoret, som b\u00f6rjade utge s\u00e5 kallade riksg\u00e4ldssedlar (Riksdaler Riksg\u00e4lds<\/em>). Riksg\u00e4ldskontoret var administrativt avskilt fr\u00e5n Riksbanken. Riksg\u00e4ldssedlarna l\u00f6stes inte in med bankens mynt och som en f\u00f6ljd av detta sj\u00f6nk de i v\u00e4rde i f\u00f6rh\u00e5llande till bankosedlarna. Riksg\u00e4ldssedlarna blev det dominerande betalningsmedlet. N\u00e4r man 1803 b\u00f6rjade l\u00f6sa in riksg\u00e4ldssedlarna, motsvarade en riksdaler i bankens mynt 1,5 riksg\u00e4ldssedlar.<\/td>\n<\/tr>\n
R\u00e4knev\u00e4rde <\/strong><\/td>\nTermen r\u00e4knev\u00e4rde<\/em> och dess m\u00e5nga betydelser illustrerar p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt hur komplext det svenska myntsystemet var vid den h\u00e4r tiden. Ett mynts r\u00e4kne\u00adv\u00e4rde<\/em> inneb\u00e4r att mynten r\u00e4knas styckevis mynt f\u00f6r mynt och enligt deras nominella v\u00e4rde, inte enligt vikt eller enligt deras reella v\u00e4rde. Eftersom de dagliga transaktionerna huvudsakligen grundade sig p\u00e5 olika r\u00e4kneenheter fanns det ett behov f\u00f6r en term som kunde uttrycka det nominella och relativa v\u00e4rdet. I Chydenius texter uttrycker r\u00e4knev\u00e4rde<\/em> ofta det av myndigheterna fastslagna v\u00e4rdet p\u00e5 ett mynt som kunde skilja sig markant fr\u00e5n marknadsv\u00e4rdet (kurs\u00adv\u00e4rdet) och\/eller det pr\u00e4glade v\u00e4rdet som var utsatt p\u00e5 myntet. Ibland avser Chydenius betydelsen r\u00e4kneenhet d\u00e5 han anv\u00e4nder r\u00e4knev\u00e4rde<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
Sexstyver <\/strong><\/td>\nDet samma som pj\u00e4s. <\/em><\/td>\n<\/tr>\n
Slant <\/strong><\/td>\nKopparmynt med pr\u00e4geln ett \u00f6re smt.<\/em><\/td>\n<\/tr>\n
Styver <\/strong><\/td>\nDen inofficiella ben\u00e4mningen p\u00e5 ett \u00f6re courant<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
Tunna guld <\/strong><\/td>\nInofficiell r\u00e4kneenhet motsvarade 100\u00a0000 daler smt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
Utredningskommissionens sedlar, \u201dl\u00e5ngrockar\u201d <\/strong><\/td>\nDen utredningskommission som grundades f\u00f6r Gustav III:s ryska krig gav ut obligationer med 6 procents r\u00e4nta. Med dem betalade man arm\u00e9ns inf\u00f6rskaffningar och l\u00f6ner och de blev precis som riksg\u00e4ldssedlarna ett allm\u00e4nt betalningsmedel av l\u00e5gt v\u00e4rde. Utredningskommissionens sedlar kallades \u201dl\u00e5ng\u00adrockar\u201d p\u00e5 grund av sitt stora format. De l\u00f6stes slutligen in med riksg\u00e4ldssedlar efter ett beslut fattat vid riksdagen i G\u00e4vle 1792.<\/td>\n<\/tr>\n
Vit styver <\/strong><\/td>\nVitten<\/em>, inofficiell ben\u00e4mning p\u00e5 ett \u00f6re smt<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n
\u00d6rtug <\/strong><\/td>\n1) Ett silver- eller kopparmynt som myntades p\u00e5 medeltiden och p\u00e5 1500-talet och vars v\u00e4rde motsvarade 1\/2 \u00f6re<\/em>.<\/p>\n

2) En r\u00e4kneenhet fram till 1500-talet: en \u00f6rtug <\/em>= 1\/3 \u00f6re<\/em> = 1\/24 mark<\/em>.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det svenska f\u00f6rindustriella myntsystemet \u00e4r mycket komplext och oenhetligt. Flera myntstandarder och […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3965"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3965"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3965\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4156,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3965\/revisions\/4156"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3965"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}