{"id":3960,"date":"2018-04-17T13:38:03","date_gmt":"2018-04-17T11:38:03","guid":{"rendered":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/?page_id=3960"},"modified":"2018-12-19T11:00:40","modified_gmt":"2018-12-19T09:00:40","slug":"mittayksik","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/mittayksik\/","title":{"rendered":"M\u00e5ttenheter"},"content":{"rendered":"<p><\/p>\n<h2>L\u00e4ngd<\/h2>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>geometrisk linje<\/td>\n<td>1 geom. linje = 1\/10 decimaltum = 2,969 mm<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>linje (verklinje)<\/td>\n<td>1 linje = 1\/12 tum = 2,06 mm<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>tum (verktum)<\/td>\n<td>1 tum = 1\/24 aln = 1\/12 fot = 1\/6 kvarter = 2,47 cm<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>kvarter (qvarter)<\/td>\n<td>1\u00a0kvarter = 1\/4\u00a0aln = 1\/2\u00a0fot = 6\u00a0(verk)tum = 14,85\u00a0cm<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>fot<\/td>\n<td>1 fot = 1\/2 aln = 2 kvarter = 12 (verk)tum = 29,69 cm<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>aln<\/td>\n<td>1\u00a0aln = 2\u00a0fot = 4\u00a0kvarter = 24 (verk)tum = 59,38\u00a0cm<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>famn<\/td>\n<td>1\u00a0famn = 3\u00a0alnar = 6\u00a0fot = 72 (verk)tum = 1,78\u00a0m<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>fj\u00e4rding (fierdedel)<\/td>\n<td>1\u00a0fj\u00e4rding = 1\/4 svensk mil = 9\u00a0000 fot = 2\u00a0672\u00a0m<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>svensk mil<\/td>\n<td>1 svensk mil = 36 000 fot = 10 688 meter<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Vikt<\/h2>\n<p>Beroende p\u00e5 vad som skulle v\u00e4gas anv\u00e4nde man olika viktenheter och viktenheterna kunde i sin tur variera i storlek.<\/p>\n<h3>Viktualievikt<\/h3>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>lod<\/td>\n<td>1\u00a0lod = 1\/32 sk\u00e5lpund = 13,28\u00a0g<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>mark<\/td>\n<td>1 mark = 1\/2 sk\u00e5lpund = 212,54 g (ibland, och fr\u00e5n och med 1800-talet allm\u00e4nt, mark = sk\u00e5lpund)<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>sk\u00e5lpund<\/td>\n<td>1 sk\u00e5lpund = 32 lod = 425,08 g<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>lispund<\/td>\n<td>1 lispund = 1\/20 skeppund = 20 sk\u00e5lpund = 8,50 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>skeppund<\/td>\n<td>1 skeppund = 20 lispund = 400 sk\u00e5lpund = 170,03\u00a0kg<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>Myntvikt<\/h3>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>lod<\/td>\n<td>1 lod = 13,16 g<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>(l\u00f6dig) mark<\/td>\n<td>1 mark = 16 lod = 210,62 g<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>Grov metallvikt<\/h3>\n<p>Grov metallvikt var ett viktslag som anv\u00e4ndes i handeln med koppar och j\u00e4rn samt vid exporten av dessa. Den grova metallvikten var uppdelad i stapelstadsvikt, uppstadsvikt, bergs- eller bergslagsvikt, r\u00e5kopparvikt och tackj\u00e4rnsvikt. Sedan medeltiden hade man anv\u00e4nt ett \u00f6verviktssystem, s\u00e5 kallad proportionerad \u00f6vervikt, enligt vilket skeppundet var tyngst p\u00e5 produktionsorten, l\u00e4ttare p\u00e5 uppst\u00e4dernas v\u00e5g och l\u00e4ttast p\u00e5 v\u00e5gen i Stockholm och p\u00e5 andra exporthamnst\u00e4ders v\u00e5gar. De fraktkostnader som uppstod n\u00e4r ett skeppund j\u00e4rn eller koppar fraktades fr\u00e5n bergslagerna via en uppstad till en stapelstad kunde t\u00e4ckas i och med att bergsskeppundet r\u00e4knades v\u00e4ga mer \u00e4n uppstadsskeppundet och uppstadsskeppundet i sin tur mer \u00e4n stapelstadsskeppundet.<\/p>\n<h4>Stapelstadsvikt<\/h4>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>skeppund<\/td>\n<td>1 skeppund = 20 markpund = 400 mark = 136,02 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>mark<\/td>\n<td>1 mark = 340,06 g<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h4>Uppstadsvikt<\/h4>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>skeppund<\/td>\n<td>1 skeppund = 20 markpund = 400 mark = 142,83 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>mark<\/td>\n<td>1 mark = 357,06 g<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h4>Bergsvikt<\/h4>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>skeppund<\/td>\n<td>1 skeppund = 20 markpund = 400 mark = 149,63 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>mark<\/td>\n<td>1 mark = 374,07 g<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>Medicinalvikt<\/h3>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>drakma<\/td>\n<td>1 drakma = 3,71 g<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>uns<\/td>\n<td>1 uns = 8 drakmer = 29,69 g<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>libra<\/td>\n<td>1 libra = 12 uns = 356,28 g<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>Andra viktenheter<\/h3>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>lass<\/td>\n<td>Med lass avses den m\u00e4ngd, t.ex. h\u00f6 eller vedtr\u00e4n, som kan transporteras p\u00e5 en k\u00e4rra eller sl\u00e4de. Lass har \u00e4ven anv\u00e4nts som ytm\u00e5tt och avs\u00e5g d\u00e5 h\u00f6sk\u00f6rden fr\u00e5n fyra tunnland. Vinterlasset var st\u00f6rre \u00e4n sommarlasset, till och med dubbelt s\u00e5 stort, eftersom sl\u00e4dens transport\u00adkapacitet var betydligt st\u00f6rre \u00e4n k\u00e4rrans. I praktiken varierade vikten p\u00e5 ett lass, men vid beskattningen anv\u00e4ndes f\u00f6ljande tal:<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><\/td>\n<td>1 sommarlass h\u00f6 = 25 lispund = 213 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><\/td>\n<td>1 vinterlass h\u00f6 = 50 lispund = 425 kg<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td><\/td>\n<td><\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>l\u00e4st<\/td>\n<td>Ett enhetsm\u00e5tt f\u00f6r ett fartygs dr\u00e4ktighet; ursprungligen ett rymdm\u00e5tt som senare utvecklades till ett viktm\u00e5tt vars storlek 1726 fastslogs till 18 skeppund j\u00e4rnvikt (stapelstadsvikt) = 2\u00a0448 kg. L\u00e4stens storlek varierade emellertid enligt varuslag.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>skrinda<\/td>\n<td>Ett m\u00e5tt f\u00f6r skrymmande varor (s\u00e4rskilt tr\u00e4kol, h\u00f6 eller halm), betecknande den m\u00e4ngd som ryms i en skrinda, d.v.s. en vagn eller sl\u00e4de f\u00f6rsedd med ett \u00f6verrede av t.ex. fl\u00e4tade spj\u00e4lor och avsedd f\u00f6r transport av skrymmande varor. I fr\u00e5ga om kol motsvarade en skrinda 12 och senare 18 tunnor. Enligt Chydenius (s. 428) mot\u00adsvarade ett vinterlass h\u00f6 6\u20138 skrindor h\u00f6.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Rymdm\u00e5tt<\/h2>\n<h3>Torra varor<\/h3>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>kanna<\/td>\n<td>1 kanna = 2,62 l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>kappe<\/td>\n<td>1 kappe = 1\/32 tunna = 1 3\/4 kanna = 4,58 l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>fj\u00e4rding<\/td>\n<td>1 fj\u00e4rding = 4 kappar = 7 kannor = 18,32 l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>tunna<\/td>\n<td>1 tunna = 8 fj\u00e4rdingar = 32 kappar = 56 kannor = 146,55\u00a0l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>sk\u00e4ppa<\/td>\n<td>1 sk\u00e4ppa = 1\/6\u200a\u20131\/4 tunnor. M\u00e5ttet varierade lokalt och f\u00f6rbj\u00f6ds 1735, men anv\u00e4ndes \u00e4ven efter det.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>stig<\/td>\n<td>m\u00e5tt f\u00f6r tr\u00e4kol; antalet tunnor som rymdes p\u00e5 en kolstig varierade lokalt och \u00f6ver tid mellan 12 och 24 tunnor \u00e0\u00a0ca 160 l<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>V\u00e5ta varor<\/h3>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>kvarter<\/td>\n<td>1 kvarter = 1\/8 kanna = 0,33 l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>kanna<\/td>\n<td>1 kanna = 1\/48 tunna = 8 kvarter = 2,62 l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>fj\u00e4rding<\/td>\n<td>1 fj\u00e4rding = 12 kannor = 31,40 l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>tunna<\/td>\n<td>1 tunna = 4 fj\u00e4rdingar = 48 kannor = 125,62 l<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>\u00e5m<\/td>\n<td>1 \u00e5m = 157 l<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<h3>H\u00f6<\/h3>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>parm<\/td>\n<td>1 parm = 1 kubikfamn = 5,65 m3<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Ytm\u00e5tt<\/h2>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>kappland<\/td>\n<td>1\u00a0kappland\u00a0=\u00a01\/32\u00a0tunnland\u00a0=\u00a0154,27\u00a0m2. Motsvarade arealen f\u00f6r en kappes uts\u00e4de.<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>tunnland<\/td>\n<td>1 tunnland = 4\u00a0936,57 m2<\/td>\n<\/tr>\n<tr>\n<td>kvadratmil<\/td>\n<td>1 kvadratmil = 114,23 km2<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>Antal<\/h2>\n<table>\n<tbody>\n<tr>\n<td>tolft<\/td>\n<td>antal av tolv stycken vid r\u00e4kning av plank och br\u00e4der<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<p><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>L\u00e4ngd geometrisk linje 1 geom. linje = 1\/10 decimaltum = 2,969 mm [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3960"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3960"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3960\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4154,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3960\/revisions\/4154"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3960"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}