<\/p>\n
Den f\u00f6rsta veckan i november 1765 gav Lars Salvius tryckeri ut Anders Chydenius skrift Omst\u00e4<\/em>ndligt svar<\/em>, som Chydenius arbetat p\u00e5 sedan sommaren. Den 153-sidiga skriften g\u00f6r sk\u00e4l f\u00f6r sin titel: Chydenius g\u00e5r detaljerat igenom och vederl\u00e4gger alla motargument som hade framf\u00f6rts mot hans skrift K\u00e4<\/em>llan Til Rikets Wan-Magt<\/em>, som kom ut p\u00e5 v\u00e5ren samma \u00e5r. Omst\u00e4<\/em>ndligt svar<\/em> var den andra fasen i hans motattack; den f\u00f6rsta, Den nationella vinsten<\/em>, gav han ut i juli. I sin Sj\u00e4<\/em>lvbiografi<\/em> (1780) h\u00e4vdar han att han lyckades tysta sina motst\u00e5ndare: ”jag hade starkare laddat, \u00e4n de kunde f\u00f6rest\u00e4lla sig”.<\/p>\n I november 1765 fattade st\u00e4nderna beslut i det \u00e4rende som var den ursprungliga orsaken till att Chydenius rest till riksdagen: stapelstadsfr\u00e5gan. De bottniska st\u00e4derna Vasa, Gamlakarleby, Ule\u00e5borg, Bj\u00f6rneborg och H\u00e4rn\u00f6sand beviljades alla aktiv stapelr\u00e4tt, d.v.s. r\u00e4tt att bedriva handel p\u00e5 utl\u00e4ndska hamnar. Fr\u00e5gan avgjordes n\u00e4r en majoritet av borgarst\u00e5ndets ledam\u00f6ter blivit \u00f6vertygade om att stapelr\u00e4tten borde utvidgas. De argument f\u00f6r ut\u00f6kad stapelr\u00e4tt som Chydenius hade framf\u00f6rt p\u00e5 v\u00e5ren i sin skrift Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em> bidrog f\u00f6r egen del till \u00e5siktsf\u00f6rskjutningen.<\/p>\n Den st\u00f6rsta delen av Chydenius tid upptogs h\u00f6sten 1765 och v\u00e5ren 1766 av arbetet i olika deputationer och i pr\u00e4stest\u00e5ndets plenum. I b\u00f6rjan av riksdagen hade Chydenius valts till ledamot i besv\u00e4rs- och fiskerideputationerna. Som representant f\u00f6r pr\u00e4stest\u00e5ndet fick han dessutom automatiskt plats i stora deputationen. Den hade bildats i mars 1765 genom att man fyllde ut sekreta utskottet med representanter fr\u00e5n respektive st\u00e5nd. Stora deputationens uppgift var att ta itu med n\u00e5gra specialfr\u00e5gor, s\u00e5som st\u00e4ndernas banks och v\u00e4xelkontorens administration och tryckfrihetsf\u00f6rordningen. I juni 1765 uts\u00e5gs Chydenius till ledamot i bevillningsdeputationen och i augusti samma \u00e5r i stora deputationens s\u00e5 kallade tredje utskott, vars uppgift var att f\u00f6rbereda tryckfrihets\u00e4rendet.<\/p>\n P\u00e5 grund av den r\u00e5dande ekonomiska krisen steg spannm\u00e5lspriset, vilket f\u00f6rsv\u00e5rade l\u00e4get f\u00f6r de l\u00e4gsta samh\u00e4llsskikten. Spannm\u00e5lshandeln hade koncentrerats i h\u00e4nderna p\u00e5 stockholmska k\u00f6pm\u00e4n. Av allt att d\u00f6ma s\u00e5g Chydenius sin chans att forts\u00e4tta kampen mot produktplakatet genom att peka p\u00e5 de skadliga verkningarna av importbegr\u00e4nsningarna. Han skrev tre snarlika texter: dels Koncept till Larssons memorial<\/em>, dels renskriften som Lars Larsson l\u00e4mnade in till bondest\u00e5ndet och dels memorialet Spannm\u00e5<\/em>lsbristen<\/em> som Chydenius l\u00e4mnade in till pr\u00e4stest\u00e5ndet i eget namn. Argumenten \u00e4r i m\u00e5ngt och mycket desamma som i K\u00e4<\/em>llan<\/em>, \u00e4ven om produktplakatet inte explicit n\u00e4mns i skriften. Den debatt som K\u00e4<\/em>llan<\/em> hade v\u00e4ckt och som p\u00e5g\u00e5tt i n\u00e4stan ett \u00e5r avslutades f\u00f6r Chydenius del i m\u00e5nadsskiftet mars–april 1766 n\u00e4r han publicerade sitt sista inl\u00e4gg, Anvisning till svar<\/em>.<\/p>\n I tv\u00e5 skilda memorial behandlar Chydenus j\u00e4rnindustrin och dess st\u00e4llning. J\u00e4rnindustrin var landets fr\u00e4msta industrigren, men Chydenius ans\u00e5g att dess st\u00e4llning var f\u00f6r stark. Via en av borgarst\u00e5ndets finska ledam\u00f6ter i bergsdeputationen lade Chydenius i mars 1766 fram en avvikande \u00e5sikt, Flyttning av j\u00e4<\/em>rnbruk<\/em>, d\u00e4r han motsatte sig en lag\u00e4ndring som skulle ha gjort det m\u00f6jligt att friare kunna flytta j\u00e4rnbruken utanf\u00f6r Bergslagen. Chydenius s\u00e5g en risk i detta eftersom nya j\u00e4rnbruk skulle kunna hota landets skogsresurser och \u00f6ka de redan \u00f6verm\u00e4ktiga bruks\u00e4garnas makt. En utveckling i den h\u00e4r riktningen skulle ocks\u00e5 orsaka f\u00f6rluster f\u00f6r lantbruket och andra n\u00e4ringar, ans\u00e5g Chydenius.<\/p>\n Jernkontoret, en skapelse av hattarnas ekonomiska politik, blev f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r h\u00e5rd kritik n\u00e4r maktf\u00f6rh\u00e5llandet mellan hattarna och m\u00f6ssorna f\u00f6r\u00e4ndrades 1765–1766. Det var speciellt kommerser\u00e5det Anders Nordencrantz som p\u00e5stod att Jernkontorets l\u00e5neverksamhet och st\u00f6dk\u00f6p av j\u00e4rn endast gagnade de stora export\u00f6rerna och h\u00f6jde j\u00e4rnpriset. Borgarst\u00e5ndet f\u00f6reslog att Jernkontoret skulle l\u00e4ggas ner. Chydenius l\u00e4mnade in ett memorial till pr\u00e4stest\u00e5ndet i slutet av mars 1766 d\u00e4r han i stor utstr\u00e4ckning upprepade sin l\u00e4rofader Nordencrantz argument men ocks\u00e5 drev saken ett steg vidare. J\u00e4rnhandeln kunde st\u00e4llas p\u00e5 stabil grund bara om man \u00f6ppnade f\u00f6r en helt fri konkurrens, vilket innebar att Jernkontoret m\u00e5ste avskaffas.<\/p>\n Anders Chydenius verksamhet inom bevillningsdeputationen vid riksdagen 1765–1766 \u00e4r inte s\u00e4rskilt k\u00e4nd, eftersom den inte l\u00e4mnat n\u00e5gra sp\u00e5r i hans skriftliga produktion. Hans st\u00e4llningstaganden i bevillningsdeputationen belyser emellertid \u00e4nd\u00e5 mycket v\u00e4l hans synpunkter p\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndigheten av mera \u00f6ppenhet i administration och beslutsfattande. Under hela frihetstiden var sk\u00f6tseln av den statliga ekonomin strikt koncentrerad till sekreta utskottet. St\u00e4nderna tvingades m\u00e5nga g\u00e5nger fatta beslut om bevillningar, d.v.s. tillf\u00e4lliga skatter, med bristf\u00e4llig information om det ekonomiska l\u00e4get som grund. B\u00f6nderna bar en stor del av skatteb\u00f6rdan men saknade representation i sekreta utskottet d\u00e4r de ekonomiska besluten fattades.<\/p>\n Den ekonomiska krisen och m\u00f6ssornas nya \u00f6vertag p\u00e5 riksdagen ledde till \u00f6kade krav p\u00e5 st\u00f6rre \u00f6ppenhet inom finansf\u00f6rvaltningen. Bevillningsdeputationen, som skulle l\u00e4gga fram ett f\u00f6rslag p\u00e5 nya bevillningar, v\u00e4grade inleda sitt arbete innan sekreta utskottet gett mera detaljerade uppgifter om det ekonomiska l\u00e4get i landet och om \u00e4ndam\u00e5let f\u00f6r de nya bevillningarna. Tvisten, i vilken Chydenius var en av de mest aktiva f\u00f6respr\u00e5karna f\u00f6r st\u00f6rre \u00f6ppenhet, ledde till slut i maj 1766 till att regeringens adliga ledare tvingades g\u00f6ra stora nedsk\u00e4rningar i de statliga utgifterna. Sekreta utskottet f\u00f6rlorade sin env\u00e4ldiga makt i sk\u00f6tseln av den statliga ekonomin och riksdagens samtliga st\u00e5nd \u00f6vertog en del av denna makt. S\u00e5 \u00f6kade \u00f6ppenheten och de ofr\u00e4lse st\u00e5ndens inflytande.<\/p>\n V\u00e5ren 1765 hade Chydenius tillsammans med n\u00e5gra andra ledam\u00f6ter aktiverat sig i tryckfrihetsfr\u00e5gan. Han hade skrivit ett memorial i fr\u00e5gan och i augusti hade han blivit invald i stora deputationens tredje utskott, tryckfrihetsutskottet. M\u00e5nga av utskottets ledam\u00f6ter st\u00e4llde sig positivt till en ut\u00f6kad tryckfrihet och det var ocks\u00e5 de mest positivt inst\u00e4llda som mest aktivt deltog i utskottsarbetet. Chydenius lyckades n\u00e5 en central st\u00e4llning inom utskottet, b\u00e5de p\u00e5 ett idém\u00e4ssigt och p\u00e5 ett mera praktiskt plan. Bet\u00e4<\/em>nkande om tryckfriheten 1765<\/em>, l\u00e4mnades in till stora deputationen i slutet av februari 1766 men \u00e4r daterat i december 1765. Framst\u00e4llningen behandlade huvudsakligen tryckfrihetens praktiska gr\u00e4nser, men bet\u00e4nkandet inneh\u00f6ll ocks\u00e5 ett omv\u00e4lvande f\u00f6rslag om en utbredd offentlighet f\u00f6r officiella handlingar. I sj\u00e4lva verket var huvudm\u00e5let f\u00f6r m\u00e5nga av dem som arbetade f\u00f6r en ut\u00f6kad tryckfrihet att g\u00f6ra bland annat riksdagens handlingar allm\u00e4nt tillg\u00e4ngliga och m\u00f6jliga att anv\u00e4nda i politisk debatt och opinionsbildning. F\u00f6r Chydenius var fr\u00e5gan mera principiell: \u00f6ppenhet, tillg\u00e5ng till information och diskussion var grunderna f\u00f6r ett b\u00e4ttre samh\u00e4lle.<\/p>\n N\u00e4r debatten var som mest intensiv i april 1766 publicerade Chydenius sin \u00f6vers\u00e4ttning Kinesiska skrivfriheten<\/em>, en propagandistisk text som med det p\u00e5 1700-talet omhuldade ”lyckoriket” Kina som exempel pl\u00e4derar f\u00f6r tryckfrihetens v\u00e4lsignelser. Det r\u00f6r sig h\u00e4r om Chydenius egen \u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n danskan av en ursprungligen fransk Kinaskildring.<\/p>\n Det st\u00f6rsta strids\u00e4pplet inom tryckfrihetsutskottet g\u00e4llde f\u00f6rhandscensuren. Det stod i princip i en persons, censors, makt att bevilja eller l\u00e5ta bli att bevilja tryckningstillst\u00e5nd. Chydenius pekade mycket tydligt p\u00e5 bristerna i det r\u00e5dande systemet: risken f\u00f6r politiskt styrning, korruption och or\u00e4ttvis behandling. Beslutet att avskaffa f\u00f6rhandscensuren fattades med mycket liten marginal. I sin Sj\u00e4<\/em>lvbiografi<\/em> 1780 beskriver Chydenius det pl\u00f6tsligt uppkomna gynnsamma l\u00e4get som ”ett lyckskott” som genom ”F\u00f6rsynen blifwit sk\u00e4nckt \u00e5t Swea Inbyggare”. Chydenius fick chansen att skriva utskottets ytterligare bet\u00e4nkande, Bet\u00e4<\/em>nkande om tryckfriheten 1766<\/em>, och kunde h\u00e4rigenom starkt p\u00e5verka h\u00e4ndelsef\u00f6rloppet, \u00e4ven om han i slutskedet av sakens behandling redan hade blivit tvungen att l\u00e4mna riksdagen.<\/p>\n En av de sv\u00e5raste utmaningarna vid riksdagen 1765–1766 var tyglandet av den kraftiga inflationen. Regeringen hade stannat f\u00f6r en l\u00f6sning d\u00e4r myntets v\u00e4rde h\u00f6jdes gradvis. P\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet f\u00f6rs\u00f6kte man lugna \u00e4mbetsm\u00e4nnen som fick sin l\u00f6n utbetald i pengar och l\u00e5ngivarna som hade utest\u00e5ende fordringar som skulle erl\u00e4ggas i sedlar. Ocks\u00e5 Chydenius underst\u00f6dde inledningsvis denna linje och han ifr\u00e5gasatte ekonomie adjunkten vid Uppsala universitet Pehr Niclas Christiernins varningar om deflationens skadliga verkningar.5