\u00c5r 1753 avslutade Chydenius sina studier, pr\u00e4stvigdes och f\u00f6rordnades till predikant i Nedervetil kapellf\u00f6rsamling i Gamlakarleby socken. Han blev d\u00e4rmed underst\u00e4lld sin far, eftersom Jakob Chydenius var kyrkoherde i Gamlakarleby sedan 1746. Det finns inga uppgifter om Chydenius eventuella skriftliga verksamhet 1754\u20131761. Det \u00e4r sannolikt att arbetet som pr\u00e4st och vid sidan av detta det omfattande agrara utvecklingsarbete han gjorde p\u00e5 pr\u00e4stbolets marker tog upp all hans tid. Lantbruket garanterade honom en inkomst samtidigt som han genom att inf\u00f6ra nya odlingsmetoder och v\u00e4xtslag i sann utilistisk anda blev en f\u00f6rebild f\u00f6r sina f\u00f6rsamlingsbor. De h\u00e4r \u00e5ren var Chydenius aktiv ocks\u00e5 inom h\u00e4lsov\u00e5rden och han befr\u00e4mjade bland annat vaccinationsarbetet, den s\u00e5 kallade koppympningen, mot smittkoppor. \u00c5r 1755 gifte han sig med Beata Magdalena Mellberg som var dotter till en handelsman och skeppsredare i Jakobstad.<\/p>\n De f\u00f6rsta skrifterna som utkom i b\u00f6rjan av 1760-talet, Mosslupna \u00e4<\/em>ngar<\/em> (1762) och K\u00e4rrors f\u00f6rb\u00e4<\/em>ttring<\/em> (1764), hade sin grund i Chydenius egna erfarenheter, men de ger samtidigt prov p\u00e5 hans intresse f\u00f6r kemi och mekanik. De b\u00e5da skrifterna skickades in som bidrag till uppsatst\u00e4vlingar arrangerade av den 1739 grundade Kungl. Vetenskapsakademien. Chydenius verksamhet i det h\u00e4r sammanhanget5Se Chydenius brev till Kungl. Vetenskapsakademiens sekreterare P.W. Wargentin 1762<\/a> och 1764<\/a>, och Theorema Physicum<\/a>. <\/span><\/span> tyder p\u00e5 att han var v\u00e4lbekant med akademins verksamhetskultur och att han g\u00e4rna s\u00e5g sig som delaktig i den av de europeiska tankestr\u00f6mningarna starkt pr\u00e4glade gemenskap som Vetenskapskademien representerade.<\/p>\n Enligt egen utsago var politiken ett helt fr\u00e4mmande omr\u00e5de f\u00f6r Chydenius \u00e4nda tills hans intresse v\u00e4cktes under 1756 \u00e5rs riksdag n\u00e4r han l\u00e4ste den d\u00e5 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen utgivna Riksdags-Tidningar<\/em>. N\u00e5gon egentlig dagspress existerade inte vid den h\u00e4r tiden. Det \u00e4r sannolikt att han f\u00f6ljde samma tidning \u00e4ven under den f\u00f6ljande riksdagen 1760\u20131762. Litteraturpresentationerna i L\u00e4<\/em>rda Tidningar <\/em>belyste ocks\u00e5 den politiska diskussion som f\u00f6rdes. Enligt sj\u00e4lvbiografin blev bekantskapen med kommerser\u00e5det6Kommerser\u00e5d var en befattning vid Kommerskollegium, inte en hederstitel. <\/span><\/span> Anders Nordencrantz skrifter, som under ifr\u00e5gavarande riksdag v\u00e4ckte stor uppm\u00e4rksamhet, helt avg\u00f6rande. Den hetlevrade f\u00f6re detta industimannen Nordencrantz kritiserade skarpt bland annat penningpolitiken, censuren av tryckalster, \u00e4mbetsmannav\u00e4ldet och st\u00e4ndernas privilegier.<\/p>\n Man vet ytterst lite om vilka b\u00f6cker Chydenius \u00e4gde, men han anv\u00e4nde med s\u00e4kerhet sin fars bibliotek, som inneh\u00f6ll ett flertal verk om Sveriges n\u00e4ringsliv och samh\u00e4lleliga f\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n Chydenius f\u00f6rsta k\u00e4nda politiska skrift Tre politiskt-ekonomiska fr\u00e5<\/em>gor<\/em> tillkom 1761 eller 1762, inspirerad av den p\u00e5g\u00e5ende riksdagsdebatten och under starkt inflytande av Nordencrantz id\u00e9er. Skriften f\u00f6rblev opublicerad, men Chydenius \u00e5terv\u00e4nde upprepade g\u00e5nger i sin senare produktion till de teman den behandlar, d.v.s. finanspolitiken och tj\u00e4nstehjonens st\u00e4llning.<\/p>\n Bakgrunden till Chydenius politiska engagemang finner vi, vid sidan av de aktuella id\u00e9str\u00f6mningar som p\u00e5verkade honom, i hans \u00f6sterbottniska livsmilj\u00f6. Skeppsredarna och handelsm\u00e4nnen i omr\u00e5det hade redan l\u00e4nge k\u00e4mpat f\u00f6r r\u00e4ttigheten f\u00f6r de \u00f6sterbottniska kustst\u00e4derna att bedriva utrikeshandel, och under riksdagen 1760\u20131762 sk\u00e4rptes striden mot stapeltv\u00e5nget. Tack vare kontakten med sin sv\u00e4rfar var Chydenius v\u00e4l insatt i handelsm\u00e4nnens och skeppsredarnas problem. R\u00e5dmannen Per (Petter) Stenhagen som representerade Gamlakarleby under den h\u00e4r riksdagen och som hade publicerat n\u00e5gra memorial i stapelstadsfr\u00e5gan hade dessutom gedigen fackkunskap. P\u00e5 ett mera allm\u00e4nt plan p\u00e5verkades Chydenius politiska inriktning bland annat av hans kontakter till br\u00f6derna Mathesius som h\u00f6rde till en respekterad \u00f6sterbottnisk pr\u00e4stsl\u00e4kt. De fr\u00e4msta av dem var kyrkoherden i Pyh\u00e4joki, Petter Niclas Mathesius, som varit riksdagsman 1760\u20131762 och Johan Mathesius som var landssekreterare i \u00d6sterbottens l\u00e4n. B\u00e5da var h\u00e5rt pr\u00f6vade anh\u00e4ngare av m\u00f6sspartiet.<\/p>\n Landsm\u00f6tet i \u00d6sterbotten i februari 1763, eller \u201dallm\u00e4nna landtdagen\u201d som Chydenius kallar det, blev en v\u00e4ndpunkt i hans politiska karri\u00e4r. Sammankomsten i Gamlakarleby arrangerades p\u00e5 initiativ av Johan Mathesius som d\u00e5 var som vice landsh\u00f6vding. Chydenius h\u00f6ll d\u00e4r ett anf\u00f6rande om stapelr\u00e4ttigheternas utvidgande \u2013 en f\u00f6rsta version av Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em>. Han gav prov p\u00e5 sin f\u00f6rm\u00e5ga att skriva och tala och blev nu k\u00e4nd i vidare kretsar i \u00d6sterbotten.<\/p>\n Snart efter m\u00f6tet, i mars 1763, utlyste Vetenskapsakademien en uppsatst\u00e4vling om orsakerna till utflyttningen. \u00c4ven om fr\u00e5gan, i efterhand sett, formulerades med felaktig information om den svenska befolkningsutvecklingen och utflyttningen som grund, erbj\u00f6d t\u00e4vlingen det oaktat en m\u00f6jlighet att p\u00e5 bred front granska den ekonomiska, samh\u00e4lleliga och politiska situationen i riket. Chydenius skarpt kritiska och mycket ambiti\u00f6st upplagda svar (Utflyttning<\/em>) var hans f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6k i att delta i den politiska debatten i landet. I det h\u00e4r skedet misslyckades f\u00f6rs\u00f6ket, eftersom Vetenskapsakademien i april 1764 besl\u00f6t att inte publicera ett enda t\u00e4vlingsbidrag.<\/p>\n Det svenska riket befann sig i allvarliga ekonomiska sv\u00e5righeter under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1760-talet. Det pommerska kriget som tog slut 1762 hade blivit mycket dyrt och regeringen tvingades \u00f6ka den redan r\u00e4tt ansenliga statsskulden. F\u00f6r att t\u00e4cka skulden l\u00e4t st\u00e4ndernas bank trycka upp nya sedlar. Sedelvalutans v\u00e4xelkurs hade redan tidigare rasat. Den h\u00f6ga inhemska inflationen v\u00e4ckte allt st\u00f6rre missn\u00f6je bland unders\u00e5tarna. Regeringen tvingades skicka ut en riksdagskallelse i b\u00f6rjan av september 1764.<\/p>\n Riksdagen blev en av de mest intensiva under frihetstiden. Hattpartiets l\u00e5nga period vid makten kom till v\u00e4gs \u00e4nde, och m\u00f6ssorna som fick majoritet i de ofr\u00e4lse st\u00e5nden kunde nu d\u00f6ma ut den tidigare f\u00f6rda politiken och dess f\u00f6retr\u00e4dare. Partiets radikala falang, de s\u00e5 kallade yngre m\u00f6ssorna, steg fram kraftigare \u00e4n tidigare och motsatte sig aristokratins, \u00e4mbetsm\u00e4nnens och storborgarnas Stockholmscentrerade maktst\u00e4llning, f\u00f6rs\u00f6kte driva periferins intressen och f\u00f6rh\u00f6ll sig delvis kritiskt till det merkantilistiska systemet.<\/p>\n Enligt det r\u00e5dande syns\u00e4ttet berodde rikets ekonomiska problem dels p\u00e5 underskottet i handelsbalansen, dels p\u00e5 att en viss grupp aff\u00e4rsm\u00e4n hade \u00e4gnat sig \u00e5t spekulation \u2013 det sistn\u00e4mnda var ett av Anders Nordencrantz huvudargument. Fr\u00e4mst f\u00e4ste man uppm\u00e4rksamhet vid hattregeringens misslyckade f\u00f6rs\u00f6k att korrigera valutakursen med hj\u00e4lp av det s\u00e5 kallade v\u00e4xelkontoret och vid den l\u00e5ngivning Jernkontoret bedrev. De nya makthavarna \u2013 bland dem \u00e4ven den unga och ivriga Anders Chydenius \u2013 utnyttjade situationen f\u00f6r sina politiska syften och angrep skarpt de enligt deras mening skyldiga personerna.<\/p>\n M\u00f6ssorna kunde inte enbart \u00e4gna sig \u00e5t att bestraffa sina f\u00f6retr\u00e4dare: de var tvungna att hitta l\u00f6sningar p\u00e5 problemen . Redan i b\u00f6rjan av 1760-talet hade man tvistat om p\u00e5 vilken niv\u00e5 man skulle f\u00f6rs\u00f6ka stabilisera rikets mynt. M\u00f6ssorna besl\u00f6t att forts\u00e4tta p\u00e5 den linje hattarna slagit in p\u00e5, att stegvis h\u00f6ja myntets v\u00e4rde. Den h\u00e4r strategin var politiskt sett mera f\u00f6rdelaktig, eftersom den f\u00f6ref\u00f6ll f\u00f6rb\u00e4ttra bland annat \u00e4mbetsm\u00e4nnens och l\u00e5ngivarnas st\u00e4llning. De varningar om deflationens skadliga verkningar som bland annat den ekonomiskt l\u00e4rde Pehr Niclas Christiernin i Uppsala utf\u00e4rdade ville man inte lyssna p\u00e5. Under den tidsperiod som det h\u00e4r bandet omfattar f\u00f6ljde Chydenius r\u00e4tt troget Nordencrantz och m\u00f6sspartiets linje i de h\u00e4r fr\u00e5gorna, vilket framg\u00e5r b\u00e5de ur hans inl\u00e4gg i riksdagsdebatterna och i hans f\u00f6rsta skrifter. H\u00f6sten 1765 gled han emellertid allt mera in p\u00e5 Christiernins linje, vilket gjorde att han kom p\u00e5 kollisionskurs med ledarna f\u00f6r m\u00f6sspartiet f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n Valet av riksdagsm\u00e4n i \u00d6sterbotten dominerades framf\u00f6r allt av stapelstadsfr\u00e5gan. St\u00e4derna skickade fler representanter \u00e4n tidigare och inom pr\u00e4stest\u00e5ndet ville man ha en s\u00e5 stark representation som m\u00f6jligt f\u00f6r att driva fr\u00e5gan. Det f\u00f6refaller klart att de inflytelserika \u00f6sterbottniska m\u00f6ssorna, framf\u00f6r allt kontraktsprosten P.N. Mathesius, s\u00e5g till att Chydenius uttryckligen i det h\u00e4r syftet blev kaplanernas riksdagsman, \u00e4ven om det var diskutabelt om kaplanerna som grupp \u00f6ver huvud hade r\u00e4tt att v\u00e4lja en egen representant.<\/p>\n Riksdagen inleddes den 15 januari 1765. Bara tio dagar senare fick pr\u00e4stest\u00e5ndet emotta Chydenius Memorial om valet <\/em>av ledam\u00f6<\/em>ter till utskotten<\/em> vars syfte var att k\u00e4nnbart sk\u00e4rpa reglerna f\u00f6r j\u00e4v i utskottsvalen. F\u00f6rslaget, som \u00e4r skrivet i Nordencrantz \u00e4mbetsmanna- och aristokratifientliga anda, visar att Chydenius fr\u00e5n f\u00f6rsta stund var r\u00e4tt oberoende av partiernas taktikerande, \u00e4ven om han r\u00e4knades till m\u00f6ssorna.<\/p>\n I det h\u00e4r skedet valdes Chydenius till ledamot i fiskerideputationen och i allm\u00e4nna besv\u00e4rsdeputationen. Som pr\u00e4stest\u00e5ndets riksdagsman fick han dessutom automatiskt plats i stora deputationen.<\/p>\n F\u00f6r Chydenius erbj\u00f6d vistelsen vid riksdagen i Stockholm en enast\u00e5ende chans att skaffa sig information, utbyta \u00e5sikter och f\u00f6ra fram sina synpunkter. Under de ca 18 m\u00e5nader som riksdagen varade gav han ut nio tryckta skrifter vid sidan av de riksdagsmemorial han f\u00f6rfattade. I Herdakv\u00e4<\/em>de<\/em>, som han skrev efter att riksdagen hade avslutats, ber\u00e4ttar Chydenius att skrivarbetet \u00e4gde rum fr\u00e4mst nattetid: \u201dSysslan var mitt r\u00e4tta tidsf\u00f6rdrif. N\u00e4r sl\u00f6jde-slammer och buller upph\u00f6rde, gaf midnattens lugn de roligaste arbetsstunder.\u201d<\/p>\n S\u00e5 fort Chydenius hade kommit till Stockholm vidtog han \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att trycka tv\u00e5 f\u00e4rdiga manuskript. Vederl\u00e4<\/em>ggning<\/em> kom ut i mitten av februari och tryckningen bekostades av Gamlakarleby stad. Den unga riksdagsledamoten hade uppenbarligen f\u00e5tt i uppdrag att ombes\u00f6rja tryckningen av den h\u00e4r skriften redan f\u00f6re resan till Stockholm. Det h\u00e4r var Chydenius f\u00f6rsta politiska skrift som n\u00e5dde den l\u00e4sande allm\u00e4nheten \u2013 \u00e4ven om det skedde under signaturen A.C. Det andra manuskriptet som han tog med sig fr\u00e5n Nedervetil hade han \u00e5tminstone i princip r\u00e4tt god tid att bearbeta i Stockholm; Utflyttning<\/em> kom ut i b\u00f6rjan av april. Det \u00e4r inte k\u00e4nt om Chydenius hade planerat att ge ut skriften \u00e4nda sedan tryckningen hade avvisats av Vetenskapsakademien i april 1764. Att tre av de andra t\u00e4vlingsbidragen redan hade tryckts kan ha \u00f6kat motivationen att publicera skriften. Det \u00e4r nu f\u00f6rsta g\u00e5ngen Chydenius tr\u00e4der fram i offentligheten under eget namn.<\/p>\n Senast i samband med att riksdagen inleddes kom Chydenius i kontakt med boktryckaren och utgivaren av L\u00e4<\/em>rda Tidningar<\/em>, Lars Salvius. I dennes l\u00e5nebibliotek kunde Chydenius bekanta sig med ett brett spektrum inhemsk och utl\u00e4ndsk samh\u00e4llslitteratur. Salvius var sj\u00e4lv politisk f\u00f6rfattare och \u00f6vertalade Chydenius att skriva om produktplakatet, ett \u00e4mne som enligt Chydenius sj\u00e4lv var helt obekant f\u00f6r honom d\u00e5. Precis som i stapelstadsfr\u00e5gan handlade det om handelsrestriktioner som f\u00f6ref\u00f6ll gynna vissa privilegierade kretsar, och Chydenius gjorde snart saken till sin. K<\/em>\u00e4<\/em>llan til rikets wan-magt<\/em> utkom i mitten av april 1765 och ledde till en debattstorm mot den anonyme f\u00f6rfattaren. Salvius var f\u00f6rl\u00e4ggare till alla de skrifter Chydenius h\u00e4refter gav ut under riksdagen och som uppmuntrande mentor p\u00e5verkade han i h\u00f6g grad utformningen av Chydenius f\u00f6rfattarbana.<\/p>\n Om Salvius bibliotek blev en viktig informationsk\u00e4lla att \u00f6sa ur kan det samma s\u00e4gas om handlingarna i kommerskollegiets arkiv, som Chydenius i egenskap av ledamot i fiskerideputationen fick tillg\u00e5ng till. Med hj\u00e4lp av historiska dokument f\u00f6rs\u00f6kte han s\u00e5v\u00e4l i K\u00e4<\/em>llan<\/em> som i n\u00e5gra andra skrifter p\u00e5visa den negativa effekt som gruppintressen hade p\u00e5 lagberedning och lagstiftningsarbete. Fiskerideputationen blev p\u00e5 s\u00e4tt och vis ett ekonomiskt-politiskt laboratorium f\u00f6r Chydenius, eftersom han d\u00e4r mycket konkret och p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll kunde se hur den merkantilistiska regleringspolitiken fungerade. M\u00e5nga av hans inl\u00e4gg i fiskerideputationen och hans oinl\u00e4mnade Reservation mot fiskerideputationens beslut<\/em> inneh\u00e5ller tankar som han vidareutvecklade i Den nationella vinsten<\/em> fr\u00e5n ungef\u00e4r samma tid. Chydenius upptr\u00e4der h\u00e4r under eget namn och betalade ocks\u00e5 sj\u00e4lv f\u00f6r tryckningen. Hans m\u00e5l i den sistn\u00e4mnda skriften \u00e4r att sammanfatta ett politiskt program grundat p\u00e5 fullst\u00e4ndig n\u00e4ringsfrihet. Han hade blivit allt mer \u00f6vertygad om n\u00e4ringsfrihetens stora och avg\u00f6rande betydelse. Den nationella vinsten,<\/em> som utkom i mitten av juli 1765, \u00e4r den enda av Chydenius politiska skrifter som inte uttryckligen kommit till f\u00f6r att fr\u00e4mja stiftandet av en viss lag eller som svar p\u00e5 n\u00e5gon annans skrift.<\/p>\n Krav p\u00e5 tryckfrihet och en v\u00e4xande opinion mot censur gjorde sig g\u00e4llande under 1700-talet. I Sverige togs steget fullt ut med kravet p\u00e5 frihet f\u00f6r alla och envar att genom trycket sprida information och opinion utan att f\u00f6rhindras eller p\u00e5 f\u00f6rhand kontrolleras av n\u00e5gon myndighet. D\u00e4rtill fogades det radikala kravet att statliga myndigheters handlingar inte skulle kunna h\u00e5llas hemliga f\u00f6r medborgarna. I bakgrunden fanns de europeiska tankestr\u00f6mmarnas allt starkare inflytande och offentlighetens nya former, men ocks\u00e5 det r\u00e5dande politiska systemet \u00f6kade kraven p\u00e5 en st\u00f6rre \u00f6ppenhet. Ocks\u00e5 i den h\u00e4r fr\u00e5gan var Nordencrantz en tidig f\u00f6rebild f\u00f6r Chydenius, eftersom han redan i b\u00f6rjan av 1760-talet synligt propagerade f\u00f6r tryckfriheten. Redan i Utflyttning<\/em> hade Chydenius f\u00f6reslagit att besluten om nationens linje borde grunda sig p\u00e5 medborgarnas \u00f6msesidiga meningsutbyte. N\u00e4r m\u00f6ssorna tog makten 1765 verkade en \u00f6kad tryckfrihet m\u00f6jlig och Chydenius skrev Koncept till tryckfrihetsmemorial<\/em>. Memorialets slutgiltiga version l\u00e4mnades in till st\u00e4nderna i mitten av juni. Eftersom tv\u00e5 andra riksdagsmemorial l\u00e4mnades in i samma fr\u00e5ga, besl\u00f6t stora deputationen i slutet av augusti att tills\u00e4tta ett s\u00e4rskilt utskott f\u00f6r att bereda \u00e4rendet. Chydenius valdes till ledamot i detta, det s\u00e5 kallade tredje utskottet.<\/p>\n H\u00f6sten 1765 f\u00f6refaller ha varit en n\u00e5got mera stillsam period i Chydenius offentliga verksamhet. Men, veterligen under h\u00f6sten, utkom den anonyma skriften V\u00e4<\/em>lment svar <\/em>som troligen \u00e4r f\u00f6rfattad av Chydenius \u00e4ven om den till sitt \u00e4mne \u2013 pr\u00e4sternas tj\u00e4nstetills\u00e4ttningar \u2013 avviker fr\u00e5n hans andra skrifter vid den h\u00e4r tiden. Under h\u00f6sten koncentrerade sig Chydenius p\u00e5 lagberedningsarbetet i tryckfrihetsutskottet och i fiskerideputationen och anv\u00e4nde den \u00f6vriga tiden till att skriva Omst\u00e4<\/em>ndligt svar<\/em>, hans andra svar p\u00e5 den kritik K\u00e4<\/em>llan til rikets wan-magt<\/em> hade gett anledning till.<\/p>\n \n Maren Jonasson och Pertti Hyttinen<\/p>\n <\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Anders Chydenius f\u00f6ddes den 26 februari 1729 i Sotkamo som kaplan Jakob […]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"parent":1347,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1351"}],"collection":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1351"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1351\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4103,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1351\/revisions\/4103"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/1347"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1351"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/kootutteokset.chydenius.fi\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/tuohiv_1500-224x300.jpg\")
Anders Chydenius studietid (1744\u20131753) infaller n\u00e4r id\u00e9erna om \u201dnyttans tidevarv\u201d fick sitt genombrott vid akademin i \u00c5bo. Hans viktigaste l\u00e4rare (Johan Browallius, Carl Fredrik Mennander och Pehr Kalm) h\u00f6rde till utilismens och de till\u00e4mpade naturvetenskapernas fr\u00e4msta befr\u00e4mjare, och medan Chydenius studerade i Uppsala 1750\u20131751 befann han sig i tidevarvets mest centrala gestalt Carl von Linn\u00e9s inflytelsesf\u00e4r. Stor betydelse hade uppenbarligen ocks\u00e5 brodern Samuel som var m\u00e5ngsidigt bel\u00e4st i den naturvetenskapliga litteraturen. Anders delade Samuels intresse f\u00f6r att utveckla insj\u00f6trafiken i landet. I arbetet med Americanska n\u00e4fwerb\u00e5<\/em>tar<\/em> (1753), Chydenius avhandling pro gradu, handleddes han av Kalm. Avhandlingens syfte var att bidra till l\u00f6sningen av transportproblemen i det glesbebyggda landet.<\/p>\n
\n\n